Tillbaka

Elektrifiering som kräver mer kärnkraft

När EU-kommissionen i veckan presenterade sin klimatstrategi för Europa handlade det nästan bara om elektrifiering, medan biobränslen tonades ner kraftigt. Elen ska inte bara användas direkt, den ska dessutom omvandlas till vätgas och elektrobränslen i stor skala, både flytande och i gasform. Andelen el i den slutliga energianvändningen ska mer än fördubblas under de närmaste tre årtiondena.

Det är inte helt enkelt att läsa ut hur den här elen ska produceras, men en stor del blir vindkraft, mycket från parker till havs. Men för att klara systemet kommer det också att krävas en hel del kärnkraft. Det framgår av diagrammen i rapporten.

Dokumentet kallas ”En ren planet för alla – en europeisk strategisk långsiktig vision för en växande, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi”. Tidsperspektivet är 2050, och det var ingen slump att denna strategiska plan presenterades ett par dagar innan klimatmötet i Katowice inleds.

Förtjusningen i el, vätgas och elektrobränslen har spritt sig som ett virus i det europeiska beslutsmaskineriet under de senaste åren. I motsvarande grad har misstron mot bioenergi ökat. Det gäller framför allt det som odlas på åkermark. Men också det som kommer från skogarna. Varje formulering om bioenergi innehåller dessutom den språkliga brasklappen ”hållbar” – sustainable biomass eller sustainable biofuels måste man alltid skriva. Underförstått: det finns en massa ohållbar bioenergi därute någonstans, som hotar natur och miljö. För andra energislag används aldrig den här typen av reservation. Till saken hör att man nu infört hållbarhetskriterier för alla biobränslen, dvs de måste vara ”hållbara” för att få användas inom EU. Därmed borde man kunna sluta använda tillägget hållbar; allt ska ju med automatik vara hållbart.

Perspektivet är 2050. Då ska EU vara klimatneutralt. Kommissionen har låtit utreda en rad olika scenarier, och sedan valt ett alternativ som ger en klimateffekt där Europa bidrar till en temperaturhöjning på mindre än 2°C.

Det alternativ man valt leder till att el svarar för 53 procent av all slutanvändning av energi 2050, och att elproduktionen ökar 2,5 gånger. Man skriver att 80 procent av all elproduktion kommer att komma från förnybara energikällor (till allt större del off-shore). Formuleringen i parentesen antyder att det allra mesta kommer att vara vindkraft. ”Tillsammans med cirka 15 procent kärnkraft kommer detta att vara ryggraden i det Europeiska elsystemet”, skriver kommissionen.

A Clean Planet for all - fuel mix

Denna massiva satsning på vindkraft får förstås konsekvenser för systemet i stort. Både vad beträffar lagring, balansering, kraftöverföring och prisbildning. Det finns ingen diskussion om de här betydande problemen. Däremot skriver man mycket och entusiastiskt om möjligheterna att omvandla överskott av förnybar el till vätgas och olika typer av elektrobränslen.

Att man vill elektrifiera en stor del av eller hela personbilsflottan känner vi till. Men nu finns liknande ambitioner för uppvärmningssektorn. Så här skriver kommissionen:

”Hållbar förnybar uppvärmning kommer att fortsätta att spela en viktig roll, och gas, inklusive LPG blandad med vätgas eller e-metan producerad från förnybar el och blandningar av biogas kan alla spela en nyckelroll i befintliga byggnader.”

Man skriver också om bränslebyte till förnybar värme, som inom parentes definieras som ”elektricitet, fjärrvärme, förnybar gas och solvärme”. Lägg märke till att begrepp som biobränslen och pellets inte nämns över huvud taget i samband med uppvärmning.

Man får vara glad för att fjärrvärme nämns. Men av underlagsrapporten framgår det att fjärrvärmen inte ökar utan ligger still på 4 procent av den totala energianvändningen, med en viss ökning för industri, men minskad (!) användning för bostadsuppvärmning.

På transportsidan är biodrivmedlen nästan helt borttrollade. Allt är el och batterier, inklusive kortväga sjötransporter och kanaltrafik. När det gäller sjöfart på långdistans och långväga tung godstrafik på väg är man inte helt säker på att det går. Men man tror också här på vätgas, bränsleceller och LPG (naturgas) med hög inblandning av bio-metan. Endast för flyg anser man det nödvändigt med biodrivmedel, men de ska vara ”advanced”, dvs komma från avfall och cellulosa, gärna i kombination med kolfria elektrobränslen.

Ett diagram i underlagsrapporten visar hur man tänker sig att bioenergi trots allt ska kunna utnyttjas. Tillförseln av det man kallar ”food crops” upphör i stort sett helt. Istället ska det odlas stora volymer kortrotationsväxter (salix mm) och energigräs. Restprodukter från jordbruk och skogsbruk är OK. Trots att den areal som behövs för livsmedelsproduktion minskar är det ett absolut tabu att använda några av de växter som skulle kunna ätas av djur eller människor. Istället ska man odla cellulosahaltiga växter som är svårare och dyrare att göra drivmedel av. Om man nu behöver några biodrivmedel vid sidan av all vätgas, e-metan och andra elektrobränslen. Men man behöver kolatomer för att göra de nya syntetiska bränslena, och det kanske inte blir så lätt och billigt att hämta ner koldioxid ur atmosfären utan växter.

En faktaruta i dokumentet innehåller en hyllning till vätgas och ”power-to-X” (el till gaser). Vätgasen kan komma både från förnybar el, dvs vind och sol, eller från naturgas. Den ska användas både för energilagring och balansering, och för snart sagt alla behov, som uppvärmning, transport och industri, och dessutom som råvara i stålindustri och kemiindustri. Hur ska man då kunna få fram så mycket vätgas och e-gas? Svaret ges i följande formulering:

”Dessa teknologier blir attraktiva i anslutning till överflödande (abundant) elproduktion från kolfria källor (förnybart och kärnkraft). Det negativa är att produktionen är energiintensiv.”

Just så – det ska bli så mycket billig el att man kan slösa med elen och göra vätgas och elektrobränslen även om det går åt mycket energi och effektiviteten är låg.

Det påminner om hur man resonerade om den ”billiga kärnkraften” på 1960-talet, så billig att man inte ens behövde ta betalt för den. För de miljövänner som länge slagits mot kärnkraften kanske de här formuleringarna kan vara en tankeställare.

Ska vi köpa lågkolsamhället med en kombination av vind och kärnkraft, och samtidigt tränga ut den enklare och billigare bioenergin?

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer