Biokraft
När man producerar elektricitet med biobränsle kallas det biokraft. Då kombineras elproduktion i en turbin med värmeproduktion för ett fjärrvärmesystem till uppvärmning av lokaler och bostäder eller till processer i industrin. Det ger en mycket energieffektiv produktion; vanligen utnyttjas mer än 90% av energiinnehållet i biobränslet. Biokraft ger trygg och stabil elproduktion.
Befintlig biokraft kan lösa effektproblematiken
Oanvänd kapacitet motsvarar de tre senast nedlagda kärnkraftreaktorerna.
Befintliga kraftvärmeverk i det svenska elsystemet skulle kunna göra väsentligt mer nytta. I Sverige finns exempelvis ungefär 4 200 MW installerad biokrafteffekt, vilket kan jämföras med Sveriges eleffekt av kärnkraft som är 7 500 MW. Under en av de kallaste veckorna i februari år 2021, då elbehovet var som störst, användes bara 56 procent av den tillgängliga kapaciteten biokraft. Det visar Svebios rapport ”Biokraft och effektsituationen i kraftsystemet 2021”som publicerades i juni 2021.
Biokraft i Sverige
Bioenergis karta ”Biokraft i Sverige 2023” visar att det finns 266 biokraftvärmeverk i drift och omkring 40 anläggningar som planeras eller håller på att byggas i Sverige 2023. Senaste året har många små kraftvärmeverk för biogas tillkommit. Kartan innehåller anläggningar som genererar el med huvudsak trädbränslen, avfall, biogas och torv. Den totala installerade effekten av biokraft är ca 4200 MW.
Den totala så kallade normalårsproduktionen för dessa biokraftvärmeverk är ca 17,5 TWh. Den verkliga elproduktionen från kraftvärmeproduktionen med biobränslen beror på elpris, skattesystemet – faktorer som påverkar drifttiden. En kraftvärmeanläggnings drifttid kan variera men är oftast cirka 4000 timmar av årets totalt 8 760 timmar. Den årliga drifttiden för en industrianläggning kan vara 8 000 timmar.
Söderenergi. Igelsta kraftvärmeverk är Sveriges näst största bioeldade kraftvärmeverk för värme och el. Fotograf: Stig Almqvist
El producerad med biobränslen, torv och avfall – biokraft – är den fjärde största formen av elproduktion i Sverige efter vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, och står för knappt tio procent av elproduktionen. Det finns idag 266 produktionsanläggningar för biokraft i drift och ytterligare cirka 40 är under uppbyggnad eller planering.
Svebios förslag om hur vi får mer biokraft:
- Värmeunderlagen i de svenska fjärrvärmenäten kan utnyttjas bättre för elproduktion. I Danmark utnyttjas 80 procent av värmeunderlagen, i Sverige mindre än 50 procent.
- Teknik för högre elutbyte behöver utvecklas. Idag kan upp till en tredjedel av energin i biobränslet tas ut som el, resten blir värme. Om man kan fördubbla elutbytet även från fasta biobränslen, exempelvis med förgasningsteknik, skulle biokraftproduktionen öka betydligt.
- Sverige behöver förbättra försörjningstryggheten för både el och värme. Här kan kraftvärme och fjärrvärme spela stor roll. Kraftvärmeverk bör förberedas så att de akn köras i ”ö-drift” om det nationella elnätet ligger nere. Annars kan el- och värmeförsörjning i våra städer snabbt slås ut.