Biokraft

När man producerar elektricitet med biobränsle kallas det biokraft. Då kombineras elproduktion i en turbin med värmeproduktion för ett fjärrvärmesystem till uppvärmning av lokaler och bostäder eller till processer i industrin. Det ger en mycket energieffektiv produktion; vanligen utnyttjas mer än 90% av energiinnehållet i biobränslet. Biokraft ger trygg och stabil elproduktion.

Man kan jämföra med kolkraftverk och kärnkraftverk, där man har så kallad kondensproduktion. Då utnyttjas bara omkring en tredjedel av energin i bränslet. Resten av energin kyls bort och blir spillvärme till luft eller vatten.

Den totala installerade effekten är knappt 4 500 MW. Den så kallade normalårsproduktionen för dessa biokraftverk är cirka 17 TWh. Det motsvarar en drifttid på i genomsnitt cirka 3 900 timmar per år, det vill säga mindre än hälften av årets timmar. Den teoretiska maximala produktionen av biokraft skulle kunna vara närmare 35 TWh. I praktiken var elproduktionen från biokraft under 2015 cirka 10 TWh beroende på de ekonomiska förutsättningarna med relativt lågt elpris och lågt pris på elcertifikat, samt beroende på att ett antal anläggningar är för gamla för att få elcertifikat. Se tidningen Bioenergis årliga Biokraftkarta.

Igelsta Söderenergi

Söderenergi. Igelsta kraftvärmeverk är Sveriges näst största bioeldade kraftvärmeverk för värme och el. Fotograf: Stig Almqvist

El producerad med biobränslen, torv och avfall – biokraft – är den fjärde största formen av elproduktion i Sverige efter vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, och står för omkring 7 procent av elproduktionen. Det finns idag 209 produktionsanläggningar för biokraft i drift och ytterligare cirka 20 är under uppbyggnad eller planering.

Svebios förslag om hur vi får mer biokraft:

  • Elcertifikatsystemet behöver reformeras så att det bättre gynnar förnybar elproduktion som kan styras och garantera tillgång till effekt under årets alla timmar. Då skulle man kunna bygga ut mer biokraftproduktion och utnyttja befintliga turbiner längre tider.
  • Värmeunderlagen i de svenska fjärrvärmenäten måste utnyttjas bättre för elproduktion. I Danmark utnyttjas 80 procent av värmeunderlagen, i Sverige mindre än 50 procent.
  • Teknik för högre elutbyte behöver utvecklas. Idag kan bara 25 – 30 procent av energin i biobränslet tas ut som el, resten blir värme. Om man kan fördubbla elutbytet, exempelvis med förgasningsteknik, skulle biokraftproduktionen öka betydligt.
  • Teknik för småskalig elproduktion från biobränslen behöver utvecklas.

Vi använder oss av cookies. Läs mer