Biokraft

När man producerar elektricitet med biobränsle kallas det biokraft. Då kombineras elproduktion i en turbin med värmeproduktion för ett fjärrvärmesystem till uppvärmning av lokaler och bostäder eller till processer i industrin. Det ger en mycket energieffektiv produktion; vanligen utnyttjas mer än 90% av energiinnehållet i biobränslet. Biokraft ger trygg och stabil elproduktion.

biokraftrapport

Befintlig biokraft kan lösa effektproblematiken

Oanvänd kapacitet motsvarar de tre senast nedlagda kärnkraftreaktorerna.

Befintliga kraftvärmeverk i det svenska elsystemet skulle kunna göra väsentligt mer nytta. Under en av de kallaste veckorna i februari, då elbehovet var som störst, användes bara 56 procent av den tillgängliga kapaciteten biokraft. Det visar Svebios rapport ”Biokraft och effektsituationen i kraftsystemet 2021”som publicerades i juni 2021.


Biokraft i Sverige

Bioenergis karta  ”Biokraft i Sverige 2020” innehåller 242 biokraftvärmeverk i drift och 15 anläggningar som planeras eller håller på att byggas i Sverige 2020. Kartan inkluderar anläggningar som genererar el med biobränslen, torv och avfall som bränsle.

Den totala installerade effekten är drygt 4 800 MW.

Den totala så kallade normalårsproduktionen för dessa biokraft-värmeverk är 18,5 TWh. Men den verkliga elproduktionen har varit lägre de senaste åren på grund av låg lönsamhet för kraftvärme-produktion med biobränslen.

En kraftvärmeanläggning används i snitt omrkring 4 000 timmar av årets totalt 8 760 timmar. Den årliga drifttiden för en industrianläggning kan vara 8 000 timmar.

Igelsta Söderenergi

Söderenergi. Igelsta kraftvärmeverk är Sveriges näst största bioeldade kraftvärmeverk för värme och el. Fotograf: Stig Almqvist

El producerad med biobränslen, torv och avfall – biokraft – är den fjärde största formen av elproduktion i Sverige efter vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, och står för omkring 7 procent av elproduktionen. Det finns idag 242 produktionsanläggningar för biokraft i drift och ytterligare cirka 15 är under uppbyggnad eller planering.

Svebios förslag om hur vi får mer biokraft:

  • Elcertifikatsystemet behöver reformeras så att det bättre gynnar förnybar elproduktion som kan styras och garantera tillgång till effekt under årets alla timmar. Då skulle man kunna bygga ut mer biokraftproduktion och utnyttja befintliga turbiner längre tider.
  • Värmeunderlagen i de svenska fjärrvärmenäten måste utnyttjas bättre för elproduktion. I Danmark utnyttjas 80 procent av värmeunderlagen, i Sverige mindre än 50 procent.
  • Teknik för högre elutbyte behöver utvecklas. Idag kan bara 25 – 30 procent av energin i biobränslet tas ut som el, resten blir värme. Om man kan fördubbla elutbytet, exempelvis med förgasningsteknik, skulle biokraftproduktionen öka betydligt.
  • Teknik för småskalig elproduktion från biobränslen behöver utvecklas.

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer