Biokraft

När man producerar elektricitet med biobränsle kallas det biokraft. Då kombineras elproduktion i en turbin med värmeproduktion för ett fjärrvärmesystem till uppvärmning av lokaler och bostäder eller till processer i industrin. Det ger en mycket energieffektiv produktion; vanligen utnyttjas mer än 90% av energiinnehållet i biobränslet. Biokraft ger trygg och stabil elproduktion.

Man kan jämföra med kolkraftverk och kärnkraftverk, där man har så kallad kondensproduktion. Då utnyttjas bara omkring en tredjedel av energin i bränslet. Resten av energin kyls bort och blir spillvärme till luft eller vatten.

Biokraft i Sverige

Bioenergis karta ”Biokraft i Sverige 2019” innehåller 230 biokraftvärmeverk i drift och 15 anläggningar som planeras eller håller på att byggas i Sverige 2019. Kartan inkluderar anläggningar som genererar el med biobränslen, torv och avfall som bränsle.

Den totala installerade effekten är drygt 4 300 MW. Den så kallade normal-årsproduktionen för dessa biokraftverk är omkring 18,7 TWh. Men den verkliga elproduktionen från biokraft var det senaste året lägre beroende på de ekonomiska förutsättningarna.

I genomsnitt uppskattas biokraftanläggningar vid normalårsproduktion användas cirka 4 000 timmar av årets totalt 8 760 timmar. Drifttiden för en industrianläggning kan vara upp till 8 000 timmar per år.

Igelsta Söderenergi

Söderenergi. Igelsta kraftvärmeverk är Sveriges näst största bioeldade kraftvärmeverk för värme och el. Fotograf: Stig Almqvist

El producerad med biobränslen, torv och avfall – biokraft – är den fjärde största formen av elproduktion i Sverige efter vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, och står för omkring 7 procent av elproduktionen. Det finns idag 230 produktionsanläggningar för biokraft i drift och ytterligare cirka 15 är under uppbyggnad eller planering.

Svebios förslag om hur vi får mer biokraft:

  • Elcertifikatsystemet behöver reformeras så att det bättre gynnar förnybar elproduktion som kan styras och garantera tillgång till effekt under årets alla timmar. Då skulle man kunna bygga ut mer biokraftproduktion och utnyttja befintliga turbiner längre tider.
  • Värmeunderlagen i de svenska fjärrvärmenäten måste utnyttjas bättre för elproduktion. I Danmark utnyttjas 80 procent av värmeunderlagen, i Sverige mindre än 50 procent.
  • Teknik för högre elutbyte behöver utvecklas. Idag kan bara 25 – 30 procent av energin i biobränslet tas ut som el, resten blir värme. Om man kan fördubbla elutbytet, exempelvis med förgasningsteknik, skulle biokraftproduktionen öka betydligt.
  • Teknik för småskalig elproduktion från biobränslen behöver utvecklas.

Har du frågor om kraft- och fjärrvärme är du välkommen att kontakta Karolina Norbeck,
Programdirektör Kraftvärme & Fjärrvärme, 08-441 70 77, karolina.norbeck@svebio.se

Vi använder oss av cookies. Läs mer