Biokraft
När man producerar elektricitet med biobränsle kallas det biokraft. Då kombineras elproduktion i en turbin med värmeproduktion för ett fjärrvärmesystem till uppvärmning av lokaler och bostäder eller till processer i industrin. Det ger en mycket energieffektiv produktion; vanligen utnyttjas mer än 90% av energiinnehållet i biobränslet. Biokraft ger trygg och stabil elproduktion.
Befintlig biokraft kan lösa effektproblematiken
Oanvänd kapacitet motsvarar de tre senast nedlagda kärnkraftreaktorerna.
Befintliga kraftvärmeverk i det svenska elsystemet skulle kunna göra väsentligt mer nytta. I Sverige finns exempelvis ungefär 4 000 MW installerad biokrafteffekt, vilket kan jämföras med Sveriges eleffekt av kärnkraft som är 7 500 MW. Under en av de kallaste veckorna i februari år 2021, då elbehovet var som störst, användes bara 56 procent av den tillgängliga kapaciteten biokraft. Det visar Svebios rapport ”Biokraft och effektsituationen i kraftsystemet 2021”som publicerades i juni 2021.
Biokraft i Sverige
Bioenergis karta ”Biokraft i Sverige 2022” innehåller 243 biokraftvärmeverk i drift och 21 anläggningar som planeras eller håller på att byggas i Sverige 2022. Kartan inkluderar anläggningar som genererar el med biobränslen, torv och avfall som bränsle.
Den totala installerade effekten är drygt 4 000 MW.
Den totala så kallade normalårsproduktionen för dessa biokraft-värmeverk är 18,5 TWh. Men den verkliga elproduktionen har varit lägre de senaste åren på grund av låg lönsamhet för kraftvärmeproduktion med biobränslen.
En kraftvärmeanläggning används i snitt omkring 4 000 timmar av årets totalt 8 760 timmar. Den årliga drifttiden för en industrianläggning kan vara 8 000 timmar.
Söderenergi. Igelsta kraftvärmeverk är Sveriges näst största bioeldade kraftvärmeverk för värme och el. Fotograf: Stig Almqvist
El producerad med biobränslen, torv och avfall – biokraft – är den fjärde största formen av elproduktion i Sverige efter vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, och står för knappt tio procent av elproduktionen. Det finns idag 243 produktionsanläggningar för biokraft i drift och ytterligare cirka 21 är under uppbyggnad eller planering.
Svebios förslag om hur vi får mer biokraft:
- Värmeunderlagen i de svenska fjärrvärmenäten kan utnyttjas bättre för elproduktion. I Danmark utnyttjas 80 procent av värmeunderlagen, i Sverige mindre än 50 procent.
- Teknik för högre elutbyte behöver utvecklas. Idag kan upp till en tredjedel av energin i biobränslet tas ut som el, resten blir värme. Om man kan fördubbla elutbytet även från fasta biobränslen, exempelvis med förgasningsteknik, skulle biokraftproduktionen öka betydligt.
- Sverige behöver förbättra försörjningstryggheten för både el och värme. Här kan kraftvärme och fjärrvärme spela stor roll. Kraftvärmeverk bör förberedas så att de akn köras i ”ö-drift” om det nationella elnätet ligger nere. Annars kan el- och värmeförsörjning i våra städer snabbt slås ut.