Föreslå årets Häckner-pristagare!

Beslut om vem som ska få priset fattas av Svebios styrelse efter förslag från en kommitté. Varje år ber vi Svebios medlemmar och intressenter om förslag på pristagare. Priset delas ut på Svebios årsmöte med efterföljande vårmöteskonferens.

Kriterier för val av pristagare till Häckners bioenergipris

---

Stipendiater:

2023 – Pontus Friberg och Kenneth Ahlström

Pontus Friberg, styrelseordförande, Pyrocell

I december 2021 invigdes PyroCells världsunika fabrik vid Setras sågverk Kastet i Gävle. Genom pyrolys omvandlas där sågspån till en bio-olja som sedan uppgraderas till biobensin i Lysekil hos Preem.

Pontus har inte bara initierat Pyrocell-projektet, men har även agerat både nyckelspelare och lagspelare vad gäller att leda det. Först genom att landa ett av de största investeringsstöden som då beslutats av Naturvårdsverket i klimatklivet med hela 117 miljoner kronor. För att sedan genomföra den formidabla utmaningen med en internationell upphandling och bygga en first-of-a-kind anläggning som når industriell produktion. Pontus har envetet och oförtrutet arbetat fram till en succéartad invigning och driftsättning av fabriken, som kan få många efterföljare.

Pontus sätt att leda en projektgrupp och delta i arbetet är trivsamt, upplyftande och roligt. Pontus skapar en positiv och resultatinriktad stämning och delar gärna med sig av nya kunskaper och ansvar, vilket ger en viktig förebild for yngre generationer.

Kenneth Ahlström, miljö och energichef på Kopparstaden, Falu Kommuns bostadsbolag

I samhället Sundborn i Falu kommun har en utbyggnad av biobaserad fjärrvärme ersatt värmepumpar och förser ny bostadsbebyggelse med värme. Genom projektet minskas effektbehov och elanvändning, samtidigt som Kopparstaden visar att biobaserad fjärrvärme är konkurrenskraftig i mindre orter. Elbehovet minskas från 400 000 kWh/år till 9 000 kWh/år. Investeringskostnaden är ungefär densamma som för nya värmepumpar, men valet av biobaserad fjärrvärme ger en mer förutsägbar driftsekonomi och tryggare värmeförsörjning.

Anläggningen togs i drift under våren 2022.

Kenneth Ahlström belönas som idégivare, initiativtagare och eldsjäl, förutsättningar till att genomföra projektet.

2022 – Fabian Levihn, doktor i industriell ekonomi och forskare

Fabian Levihn arbetar vid Stockholm Exergi och ansvarar för delar av Stockholm Exergis forskning. Fabian har en doktorsexamen i industriell ekonomi från KTH och han forskar med inriktning på frågor om fjärrvärme och energisystem.

Under senare tid har Fabian lagt mycket av sin tid på Stockholm Exergis arbete med infångning och lagring av biogen koldioxid även kallat BECCS eller bio-CCS. Fabians mycket goda kvalitéer i att kommunicera och uttrycka sig enkelt och begripligt har gjort honom till företrädare och ambassadör för koldioxidinfångning från biobränslen. Alla som följt nyhetsrapportering har säkert sett och hört Fabian tala om BECCS och Stockholm Exergi i både TV, radio och de stora nyhetstidningarna.

Fabian skapar engagemang och entusiasm hos studenter, experter och allmänhet för frågor som är viktiga för fjärrvärmen och för bioenergi. Fabian är därmed en förebild för den yngre generationen och för unga forskare. Det är med bakgrund av detta som Svebios styrelse har utsett Fabian som pristagare och det är mig därför en stor glädje att i dag överlämna 2022 års upplaga av Jan Häckners Bioenergipris till Fabian Levihn!

2021 – Magnus Ahlsten, lantbrukare och bioenergientreprenör

Magnus Ahlsten är grundare och ordförande i Brogas  och har byggt upp biogasproduktion på Gotland sedan 2011. Biogas har under åren stått för halva energibehovet till Arla i Visby. Magnus Ahlsten har utvecklat Biogas Gotland som uppgraderar och säljer biogas som fordonsgas.

Han har, utan någon erfarenhet av större bioenergianläggningar, varit med och tagit fram en lösningen för att producera hela Arlas energibehov med en ny avancerad ångpanna som är i drift med lokalproducerad flis från skogsbruk på Gotland. Biogasen kan användas för att driva busstrafiken. Flis har ersatt el som frigjorts för andra behov. Även fossil olja har ersatts. Magnus Ahlsten driver dessutom ett projekt för att bygga en ledning ner till hamnen i Visby för att kunna tanka Gotlandsfärjorna med biogas.

Magnus vision är att Gotland på sikt ska vara ett fossilfritt samhälle där omkring 40 procent av fordonsparken körs på lokalproducerad biogas och resten på el från gotländska vindkraftverk. Magnus Ahlsten är en drivkraft för regional utveckling och för det energiskifte som har skett och fortsätter genomföras på Gotland. Han en inspiratör för energiskiften i hela Sverige, därför väljer vi att ge Magnus Ahlsten Jan Häckners bioenergipris 2021.

2020 – Roger Blom, Ernsts Express

Roger Blom har arbetat länge med bioenergi. Redan som platschef på dåvarande Svensk Brikettenergis pelletsfabrik i Norberg hade han ett vaket intresse för utvecklingsfrågor. Som VD på Ernsts Express har han blivit en pionjär inom förnybara drivmedel som gärna testar drivmedel och nya tekniker. Han lever i framkant, kör på elvägar, sätter solceller på lastbilen och har byggt en egen RME-produktion.

Ernsts Express omsatte 320 miljoner kronor 2019 och har en fordonsflottan på 80 fordon som körs på en blandning av förnybara drivmedel, RME, HVO och el. Roger Blom har tillsammans med företagets ägare och kunder visat att det går att vara förnybar och lönsam redan idag och han är en inspirationskälla för både transportörer och fordonsleverantörer. Sverige har ett mål att vara klimatneutrala till 2045, det var Ernsts Express häromdagen klockan 20:45.

Utveckling sker genom att företag vågar gå före. Ernst Express är ett sådant företag som driver omställningen till ett hållbart Sverige. Eftersom Roger Blom leder och driver Ernst Express till att vara detta föredöme, väljer vi att ge Roger Blom Jan Häckners bioenergipris för 2020.

2019 – David Frykerås och Elin Ledskog

Företaget Againity har på kort tid etablerat sig som en viktig leverantör av utrustning för småskalig elproduktion som kan användas vid befintliga värmeanläggningar. Tekniken är ORC-turbin som kan utnyttja energin i hetvatten. David Frykerås är konstruktören bakom anläggningarna och Elin Ledskog är en entusiastisk och tekniskt kunnig marknadsförare. Det finns idag Againity anläggningar på en rad orter och nya tillkommer. En av de första anläggningarna finns i Bräkne-Hoby och ingår i Energikontor Sydost projekt för småskalig kraftvärme. Den visar på mycket positiva driftdata och med hög tillgänglighet. Anläggningar finns också i drift i Norrköping Katrineholm, Örkelljunga, Hörby och Töreboda. En ny anläggning tillkommer i Moheda.

2018 – Lars Stigsson

För nyttiggörandet av forskningsresultat inom kemisk och skogsindustriell teknologi i fullskalig produktion av talloljediesel från restprodukter från den svenska skogen, som lett till investeringar och arbetstillfällen vid Sunpine i Piteå. Lars har på ett unikt sätt genom en kombination av gedigen teknisk kunskap, entreprenörskap och mångårig envishet visat att inhemsk tillverkning av förnybara drivmedel och kemikalier ur skogsindustriernas effektiva värdekedjor både är tekniskt möjlig och ekonomiskt lönsam.

Lars innovationsförmåga och driv har stor del i ökningen av biodrivmedel från den svenska skogen, för vilket han förtjänar ett särskilt erkännande. Det är mot den här bakgrunden vi ger Lars Stigsson 2018 års Häcknerpris.

2017 – Göran Berndes

Göran Berndes är forskare vid Chalmers i Göteborg. Han har i många år forskat om biomasseresursen, hållbar markanvändning och klimataspekter kring bioenergi. Han har etablerat sig som en ledande internationell expert inom dessa områden och är verksam bland annat inom International Energy Agency, IEA, Bioenergy.

På senare år har Berndes aktivt tagit del i debatten om bioenergins klimategenskaper och har på ett vetenskapligt sätt bemött generaliserande beskrivningar och påståenden om biobränslen som ”klimatbomb” som skapar ”kolskuld” med extremt långa återbetalningstider. Han har kommunicerat denna kunskap även utanför den vetenskapliga kretsen, gett underlag till EU-kommissionen och påverkat beslutsfattare. Av särskilt stor betydelse är ett initiativ att samla en rad ledande internationella forskare för en gemensam artikel med titeln ”Forest biomass, carbon neutrality and climate change mitigation”, som publicerats av European Forest Institute. Ett annat sådant exempel där Göran Berndes haft en central roll är det svar som gavs till en nyligen publicerad rapport från Chatham House.

För bioenergibranschen är det mycket viktigt att kritik kan bemötas med vetenskapligt underbyggda argument. Det är också angeläget att forskarna deltar i debatten och förmedlar sina kunskaper. Det är mot den här bakgrunden Göran Berndes tilldelades årets Häcknerpris 2017.

2016 – Anna Lundborg

Anna insåg tidigt potentialen för biobränslen från skogsbruk och avverkningsrester. Med ett stort engagemang i miljöfrågor kopplat till en förståelse för hållbart brukande har hon ständigt, vetgirigt och med klokskap engagerat sig för och initierat forskning och utredningar som beskriver konsekvenserna av biobränsleuttag för skogsproduktion, mark- och näringsförhållanden, vattenstatus och koldioxidbalans. Hon har med sitt unika agerande initierat ny kunskap och skapat insikt och klarhet i komplexa frågor. Anna har genom sitt arbete på Energimyndigheten under en följd av år hållit i stora forskningsinsatser till nytta för den svenska bioenergiförsörjningen. Hon har med engagemang, kunskap och uthållighet drivit på myndighetens FoU-verksamhet för forskning som bidragit till kostnadseffektiv produktion och minimerade negativa miljöeffekter.

2015 – Patrik Marklund

Patrik Marklund har genom sin genuina kunskap inom förbränning av biobränslen lyckats tillämpa teknik för minskad miljöpåverkan och ökat resursutnyttjande. Exemplen är otaliga där han handgripligen hjälpt anläggningsägare med till synes olösliga förbränningsproblem till att finna långsiktigt hållbara och lönsamma lösningar med utmärkta resultat. Som exempel kan nämnas omformning av roster, installation av enkel och lönsam rökgasreningsutrustning för rening av kväveoxider samt dosering av granulärt svavel för reducering av högtemperaturkorrosion, minskade utsläpp av kolmonoxid och ökat effektutnyttjande ur bränslet.

Med stor passion har han utbildat ett stort antal anläggningsägare, studenter och myndigheter inom sitt specialistområde för hur man på bästa sätt kan optimera förbränningsanläggningar, med minsta möjliga miljöpåverkan och största möjliga resursutnyttjande. Genom sitt genuina engagemang inspirerar han fler att se lösningar där biobränslen kan ersätta fossila bränslen, vilket med rätt teknik både är en vinst för miljön och verksamheten, såväl i Sverige som i Europa.

2014 – Karin Varverud

Karin Varverud tilldelas årets stipendium genom sitt engagemang i Energifabriken och i projektet Fossilfria lantbruk på ett konkret sätt visat att det är möjligt att ersätta fossila bränslen i lantbruket med biobränslen, alltifrån drift av traktorer och tröskor till spannmålstorkar och motorsågar, samt för transporter till och från gården. Karin Varverud är ett positivt föredöme och en inspirerande föredragshållare. Hennes engagemang har också gett genomslag i massmedia.

2013 – Rolf Ljunggren

Rolf Ljunggren tilldelas årets stipendium för sitt arbete med processer inom stål- och gasindustri fick Rolf Ljunggren tidigt idén att separera kväve från gengas framställd på biomassa för att använda i avancerade industriprocesser. Med stort engagemang, tålamod och stark drivkraft har Rolf Ljunggren utvecklat sin idé och kommit en bra bit mot kommersialisering. Idag klarar Rolf Ljunggrens teknik, WoodRoll, att åstadkomma en gas med dubbelt så högt energivärde jämfört med konventionell förgasning av biomassa genom att eliminera kvävgas och producera en ren syntesgas.

Rolf Ljunggren är VD på företaget Cortus Energy i vilket han genomfört denna utveckling. Cortus teknik innebär klart ökade möjligheter att använda biobränsle i industriprocesser där detta tidigare inte var möjligt.

Utöver det tekniska utvecklingsarbetet har Rolf Ljunggren även i samband med en börsintroduktion av Cortus Energy lyckat genomföra en övertecknad nyemission och därmed skapat förutsättningarna av en expansion av tekniken och företaget. Första steget är nu att bygga en första kommersiell anläggning om 5 MW och leverera syntesgas till Nordkalk i Köping.

2012 – Mikael Ottosson

Mikael Ottosson tilldelas årets stipendium för sin intressanta och värdefulla forskning kring industriell förändring och företagsstrategi i relation till miljö- och energifrågornas ökade betydelse. Förståelsen av vad som historiskt har påverkat energiomställningen inom den svenska skogsindustrin är av speciellt intresse för bioenergibranschen, eftersom skogsindustrin är en av de dominerande aktörerna både som leverantör och användare av bioenergi. Denna förståelse och kunskap är viktig i det framtida arbetet med att vidareutveckla bioenergimarknaden i Sverige.

Mikael Ottosson är filosofie doktor och verksam vid Linköpings Universitet, Tema Teknik och social förändring. Han disputerade 2011 med avhandlingen ”Motstånd och anpassning till ökade miljökrav – Svensk skogsindustris (re)aktioner beträffande energiomställningen, 1989-2009”. Han har också via populärvetenskapliga publikationer på ett förtjänstfullt sätt förmedlat sina forskningsresultat utanför akademin och till en bred publik inom energiområdet.

Det är med en tvärvetenskaplig forskningsansats som Mikael analyserar och beskriver skogsbranschens energiomställning de senaste tjugo åren där bioenergin vuxit kraftigt, trots att branschen länge var skeptisk till storskalig biobränsleproduktion. Han identifierar den centrala roll som olika aktörer har spelat i omvandlingen, framför allt enskilda forskare, politiker och inte minst Svebio. Mikael kallar denna process för ”industrialism i det vilda” som han anser varit avgörande för den förändring som skett inom skogsindustrin. Genom Mikaels forskning bekräftas värdet av branschorganisationer som Svebio i den långsiktiga energiomställningen, och vilka lärdomar man kan dra inför det fortsatta arbetet och framtida strategier.

2011 – Daniel Nilsson

Daniel Nilsson tilldelas årets stipendium för sitt framgångsrika arbete med att inom bioenergiområdet öka kunskapen om halm som biobränsle utifrån ett brett systemperspektiv inklusive teknik, ekonomi, logistik mm samt att förmedla denna kunskap till energibranschen och lantbrukssektorn.

Daniel Nilsson är på deltid verksam vid SLU i Uppsala som forskare samt vid Länsstyrelsen i Blekinge som energi- och klimatsamordnare. Han är agronom och har en doktorsexamen i energi och teknik vid SLU.  Vid sidan av sin forskning är Daniel också engagerad i undervisning och utbildning inom bioenergiområdet, både inom universitetet och utåt mot övriga samhället.

Det är med högklassig forskning som Daniel analyserar och beskriver hur halm kan bli ett attraktivt bränsle för leverantörer inom jordbrukssektorn och för användare inom energisektorn. Hans forskning har en tydlig praktisk tillämpning och denna kunskap kommer att bli allt viktigare i och med att biobränslemarknaden växer och fler energianläggningar kommer att börja använda halm som bränsle. Daniels engagemang, ihärdighet och intresse för forskning kring halm som bränsle har gjort honom till Sveriges ledande expert inom detta område.

2010 – Maya Forsberg

Maya Forsberg tilldelas årets stipendium för sitt arbete med att inom bioenergiområdet öka kunskapsutbytet av ny praktiskt tillämpbar forskning och utveckling inom jordbruksbaserade biobränslesystem till branschens aktörer.

Maya Forsberg är verksam vid JTI i Uppsala som forskare och chef för området Energi. Hon har en civilingenjörsexamen i Teknisk Fysik från Chalmers och är uppvuxen på ett lantbruk vilket synes vara en lyckad kombination för att framgångsrikt bedriva forskning och leda utvecklingsprojekt inom bioenergiområdet. Maya har också ett förflutet på ÅF-Konsult inom området energisystemanalys.

Det är med mycket stor entusiasm och engagemang som Maya aktivt arbetar med att öka kunskapsutbytet om bioenergi och hon deltar i den offentliga debatten och som föredragshållare i olika sammanhang. JTI har också blivit en viktig förmedlare av kunskap inom området via Bioenergiportalen. Maya har varit så kallad LOFT-ambassadör, Lantbrukare och Forskare Tillsammans, och är ledamot och sekreterare i KSLA´s Energigrupp. Maya är en mycket god förebild för yngre som lockas till bioenergisektorn och i sitt arbete genom att på olika sätt öka kunskapsnivån om bioenergi både bland allmänhet och specifika aktörer i branschen.

2009 – Tomas Johannesson

Tomas Johannesson tilldelas Jan Häckners Bioenergistipendium för sitt förtjänstfulla arbete med att utbilda skogsbrukets tjänstemän och maskinförare i effektiv grothantering. I takt med att efterfrågan på biobränsle för el- och värmeproduktion ökar, ökar också grotuttaget. Detta ställer allt högre krav på utbildningsinsatser riktade mot alla de aktörer som arbetar inom branschen. En ökad kunskap kring effektivt uttag av bränsle ur skogen på ett ekonomiskt och miljöriktigt sätt är en nyckelfråga för svenskt skogsbränsle. Tomas Johannesson har genom förbättrade utbildningsinsatser kraftigt bidragit till att öka skogsbränslets konkurrenskraft. Utbildning leder till ökat uttag per hektar och förbättrad bränslekvalitet samtidigt som hänsyn tas till skogens naturvärden.

Tomas Johannesson är engagerad av Skogforsk och håller kurser i effektiv grothantering. Under cirka ett års tid har Tomas utbildat mer än tusen personer. Det är med stort engagemang och framgång som han drivit och utvecklat denna kursverksamhet. Tomas är en mycket omtyckt lärare och inspiratör. Han bidrar därför på allra bästa sätt till en fortsatt framgångsrik utveckling av biobränslesektorn i Sverige.

2008 – Katarina Rupar-Gadd

Katarina Rupar-Gadd tilldelas årets stipendium för sitt arbete med att driva och utveckla utbildningsprogram inom bioenergiteknik för högskoleingenjörer. Det finns idag ett mycket stort behov av ingenjörer med bred kunskap om bioenergiteknik i omställningen mot ett mer hållbart energisystem där ökad användning av biobränslen spelar en central roll.

Katarina Rupar-Gadd är verksam vid Växjö Universitet där hon disputerade 2006 inom området torkning och lagring av biomassa. Efter disputationen övergick Katarina till utbildningssidan och startade upp en högskoleingenjörsutbildning inom bioenergiteknik som hon varit ansvarig för sedan dess. Det är med mycket stor entusiasm och engagemang som Katarina utvecklar och driver denna utbildning vilket speglar sig i att hon är mycket omtyckt bland såväl studenter som medarbetare vid universitetet. Det är också med stor kreativitet och bred kunskap som Katarina utvecklar nya kurser och sätter samman dessa i kursprogram för att få en utbildningsprofil som efterfrågas av branschen. Katarina är därför en frontfigur i Sverige i fråga om att utveckla utbildningar inom bioenergiområdet som bedöms vara en nyckelfaktor för att fortsätta den snabba expansionen av bioenergi i det svenska energisystemet.

2007 – Maria Perzon

Till mottagare av årets stipendium ur Jan Häckners bioenergifond utsågs Maria Perzon, som framgångsrikt har bedrivit forskning om småskalig eldningskemiska slutprodukter. Hon har dessutom gjort en enastående insats för att organisera utbyte och konstruktiv samverkan mellan landets pelletsforskare, en insats som uppskattats av kollegor, forskningsledare och branschens industriella aktörer.

2006 – Christoffer Boman

Christoffer har i sin forskning främst kartlagt utsläpp av små partiklar från eldning med ved och pellets.
Hans forsknings visar att modern pelletseldning har mycket låga utsläpp av föroreningar, men också att utsläppen under vissa betingelser kan öka.
Forskningen kan användas för att utveckla eldningstekniken så att utsläppen från småskalig eldning under olika driftsbetingelser minimeras. Detta för att garantera att bioenergin kan utnyttjas på ett i alla avseenden miljövänligt sätt.

2005 – Hans Hellsmark

Hans har i sin forskning visat hur ny energiteknik utvecklas i samspel med lagar, skatter och företag.
Särskilt har han bidragit med insikt om hur beskattningen av kraftvärme i Sverige konstruerats för att möjliggöra biobränsle och sedan för att återinföra fossila bränslen i kraftvärmeverk.
Hellsmark har visat var den verkliga energipolitiken uttrycks och hur viktig denna är och alltid har varit för ny energitekniks genomslag i samhället.

2004 – Lovisa Björnsson

Lovisa Björnsson tilldelas årets stipendium för sitt arbete med att utveckla tekniken för biologisk metanproduktion. Den vetenskapligt grundade teknikutveckling hon bedriver har förutsättningar att leda till en industriell produktion och kommersiell energiutvinning i stor skala ur samhällets blötaste organiska biprodukter.
Lovisa Björnsson jobbar med biogasforskning där hon försöker koppla ihop grundforskning med tillämpad forskning. Bland annat har hon utvecklat och försökt skala upp olika processtyrningstekniker från labskala upp till stora, kommersiella reaktorer. Detta kan få stora positiva konsekvenser för ekonomin i biogasproduktion då dagens biogasreaktorer ofta körs med enbart 20% av dess kapacitet p g a rädsla att pressa de olika mikroorganismerna för hårt vilket ökar risken för att få oönskade nedbrytningsprodukter som hämmar biogasproduktionen. Genom bl a Lovisas on-line monitoring och styrning kan biogasprocessen optimeras och kapaciteten öka, kanske till det dubbla. Detta medför i sin tur att kapacitet i befintliga anläggningar frigörs och mer organiska restprodukter kan rötas, dels att kapitalkostnaden kan reduceras vilket ofta är den tunga kostnadsposten i dagens anläggningar.

2003 – Karin Granström

Med den kraftigt ökande användningen av förädlade biobränslen och med en breddad bas av bränsleråvaror kommer behovet av effektiv och miljöriktig torkningsteknik att stegras. Karin Granström har genom sin forskning kring avgången av flyktiga kolväten under torkprocessen och identifieringen av dessa inlett ett arbete med betydelse både för att minska miljöpåverkan från bränslefabriker och för att bevara bränslets energiinnehåll. Hon har med sitt arbete lagt grunden till att torkningsprocessen skall kunna optimeras ur både energi- och miljösynpunkt.

2002 – Jan Lindstedt

Jan Lindstedt har med skicklighet och envishet utvecklat teknik för produktion och användning av etanol som drivmedel.
Hans envishet och skicklighet har bidragit till att det finns förutsättningar för svenska forskare och svensk industri att medverka när intresset för etanol som drivmedel växer i Amerika och inom den Europeiska Unionen.

2001 – Sarah Nilsson

Sarah Nilsson har entusiastiskt och ihärdigt gått i täten för arbetet med att göra Växjö till en fossilbränslefri kommun med lokal Agenda 21-strategi.
Verksamheten har drivits i samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen och i konstruktiv konkurrens med andra kommuner.
Sarah Nilsson har under åren utvecklat goda kontakter med internationella miljöorganisationer och genom målmedvetet arbete bidragit till att det som görs i Växjö kommun blivit känt inom EU och berömt i Japan.
Genom stipendiet vill Svebio belöna lokal utveckling av biobränsleanvändning i en Agenda 21-process med verkliga globala relationer.

2000 – Jennica Kjällstrand

Genom kemiska analyser av rök från vedeldning har Jennica Kjällstrand bidragit till kunskap om vilka ämnen röken innehåller. Denna forskning har förbättrat förutsättningarna för bedömningar av vedeldningens hälsoeffekter och därmed också för ansträngningarna att minska miljöriskerna vid en ökad småskalig användning av bioenergi.

1999 – Pål Börjesson

Pål Börjesson har genom sina arbeten vid Lunds Universitets institution för miljö- och energisystem skapat ökad förståelse för biobränslenas fysiska, ekonomiska och ekologiska potential. Hans forskningsresultat slår hål på myterna om bioenergins höga transportkostnader, bristande tillgång på biomassa och hotet mot biodiversiteten samt visar på möjligheter att monetärt värdera de miljöfördelar, såsom minskad vinderosion, minskad utlakning av kväve och kretslopp mellan stad och land som man kan uppnå med hjälp av bioenergisystem. Arbetet har dokumenterats i en serie vetenskapliga uppsatser sammanfattade i doktorsavhandlingen ”Biomass in a Sustainable Energy System”.

1998 – Matti Parikka

Biobränslenas egentliga potential i den framtida energitillförseln har diskuterats fram och tillbaka alltsedan oljekrisen i början av 1970-talet. Bedömningarna har gått starkt isär beroende på vem som har stått för beräkningarna. Matti Parikka har utvecklat datorprogram som på ett enkelt och flexibelt sätt kan utnyttja objektivt insamlat provytematerial som grund för uppskattning av potentiella och tillgängliga kvantiteter biomassa. Instrumenten gör det möjligt att beräkna betydelsen av begränsande faktorer som t ex ekologiska hänsyn, vilka tidigare har skattats skönsmässigt. Därigenom har ett viktigt steg tagits för att bringa reda i begreppen, ett arbete som har fått stor praktisk betydelse i en tid då osäkerheten om vilka alternativa energikällor som står till buds är stor.

1997 – Conny Rytty

För många föreföll biobränsle vara något som passade på landsbygden och för att värma mindre och medelstora städer. För de största städerna sågs inte biobränsle som ett praktiskt realistiskt alternativ. Conny Rytty insåg att i form av torra pellets skulle transport och lagring kunna lösas smidigt.
Hans pionjärarbete som entusiast inom Stockholm Energi bidrog verksamt till beslutet att konvertera de kolpulvereldade pannorna vid Hässelby-verket till träpulvereldning.
I och med detta framgångsrika projekt ses idag biobränsle som ett bra alternativ även för större städer.

1996 – Ragnhild Oskarsson

Ragnhild Oskarsson har på ett förtjänstfullt sätt planerat och genomfört projekt, rörande återföring av aska från biobränslen till skogsmark. Arbetet var av pionjärkaraktär och i övergången mellan forskning och praktisk demonstration. Det sätt på vilket projekten genomfördes och presenterades för omvärlden, har bidragit till dagens acceptans för att kretsloppet sluts genom återföring av aska. Härigenom uppnås en avgörande ökning av den mängd biobränsle som kan tas ut, i samband med traditionellt skogsbruk, utan att skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga äventyras.