Avslutade projekt

IEA Bioenergy TCP Annex 39 – Biodrivmedel för transportsektorn

Svebio ansvarade genom Tomas Ekbom för uppdraget som Task Leader och svensk nationell representant (National Team Leader) i IEA Bioenergy TCP Annex 39 om biodrivmedel under perioden 2015–2024. Under åren 2022–2024 ledde Tomas Ekbom även annexets internationella verksamhet på uppdrag av Energimyndigheten, tillsammans med ett kansli vid Svebio och i nära samarbete med Brasilien.

Annex 39 samlade 15 medlemsländer, en Limited Sponsor (US Grains Council) samt ett trettiotal internationella experter och forskare med målet att främja utveckling och kommersialisering av konventionella och avancerade biodrivmedel för transportsektorn.

Svebios uppdrag omfattade att leda och samordna annexets verksamhet, arrangera möten, seminarier, webbinarier, konferenser och studiebesök samt ansvara för administration, kommunikation och internationell samverkan. Hannah Edgren vid Svebio var sekreterare och koordinator för kansliet, som även ansvarade för annexets webbplats och nyhetsbrevet T39 Biofuel News med omkring 2 000 prenumeranter.

Arbetet resulterade i ett stort antal rapporter, analyser och vetenskapliga publikationer som presenterades vid internationella konferenser och publicerades via IEA Bioenergy. Genom uppdraget bidrog Svebio till nationell och internationell kunskapsöverföring samt till att stärka utvecklingen och användningen av hållbara biodrivmedel inom transportsektorn.

Svebios engagemang i Annex 39 avslutades vid utgången av 2024 och verksamheten drivs därefter vidare i annan regi.

Nationell representant i IEA Bioenergy Annex 44 – flexibel bioenergi och systemintegration

Projekttid: 2019‑01‑01 – 2021‑12‑31 (första triennium)

Projekttid: 2022‑01‑01 – 2024‑12‑31 (andra triennium)

Inom ramen för International Energy Agency (IEA) i Paris bedrevs forskning och utveckling i form av ett särskilt s.k. Implementing Agreement benämnt IEA Bioenergy. Sverige har genom åren spelat en aktiv roll i detta samarbete, som över tiden successivt utvecklats. Under senare år har nya forskningsområden initierats kopplade till IEA Bioenergy, som bl.a. avsåg kaskad‑teknik, utveckling av biodrivmedel och bioraffinaderier.

Svebio tilldelades uppdraget att vara National Team Leader i Annex 44 om flexibel bioenergi och systemintegration, genom först Karolina Norbeck och sedan av Kjell Andersson. Arbetet innebar att delta i annexets löpande arbete, samordna nationella aktiviteter, identifiera konkreta relevanta frågeställningar för svenska aktörer samt bidra med nationell och internationell kunskapsöverföring och ‑spridning samt författa en landrapport.

IEA Bioenergy TCP Intertask‑projekt: ”Assessment of lessons learned and successes for biofuels commercialization and deployment”

Svebio tilldelades  uppdraget av IEA Bioenergy Executive Committee att vara projektledare för ett intertask‑projekt som inkluderade Annex 39, 40 och 45 med cirka 20 forskare och experter. Projektet skulle identifiera och analysera lärda erfarenheter och goda exempel på kommersialisering och teknologispridning av biodrivmedel. Projektarbetet löpte parallellt med Annex 39 och rapporterades separat.

Styrmedel för nya svenska biodrivmedel

Projektet var en fortsättning på projektet ”Hantering av risk och styrmedel för nya svenska bioraffinaderier” och handlade om att utforma en färdplan fram till 2045 för hur och när projektets föreslagna styrmedel skulle implementeras för att skapa ett komplett styrmedelssystem för biodrivmedel från svensk produktion. Svebio var projektledare och andra projektparter var Energifabriken, Porcupine, RenFuel, SEKAB Biofuels and Chemicals, Södra Skogsägarna och Sveriges Åkeriföretag. Projektet finansierades av Vinnova och deltagande företag samt organisationer.

Swedish Bioenergy Climate Solutions

Projektet avslutades 2023.

Det finns en stor potential för export av svensk teknik och kunskap inom bioenergiområdet på marknader både inom och utanför Europa.

Affärs‑ och tillväxtmöjligheter fanns för många svenska bioenergiföretag, bl.a. inom skogsbränsleteknik, salixteknik, biogas‑, pelleterings‑ och alternativa förädlingstekniker samt teknik för biobränslebaserad el‑ och värmeproduktion. ”Swedish Bioenergy Climate Solutions” fick stöd av Energimyndigheten för att finansiera ett sekretariat som hjälpte till att nå ut internationellt med svensk teknik, innovationer och tjänster inom bioenergiområdet.

Projektarbetet leddes av en projektgrupp bestående av RISE och Svebio.

Pyrolys och förgasning

Pyrolys och förgasning – möjligheter till mer lönsam kraftvärme

De flesta värme‑ och biokraftanläggningar i Sverige använde bara sin fulla kapacitet för att tillverka el och värme under en liten del av året. Därför fanns det potential att utnyttja många anläggningars kapacitet väsentligt mer. BioShare föreslog att använda befintliga värme‑ och kraftvärmeverk för att tillverka fler och mer värdefulla produkter.

Svebio samarbetade med BioShare och Lunds universitet i projektet som syftade till att analysera produktionskapacitet, effektivitet och avkastning för den totala värdekedjan från biomassa via mellanprodukter till biodrivmedel baserat på tekniska nyckeltal och anläggningsdata. Dessutom var ambitionen att uppskatta den nationella produktionspotentialen av biodrivmedel när man utnyttjade den svenska kraftvärmesektorn på rätt sätt.

Genom detta projekt samlade Svebio in data för BioShare. Företaget, som finns i Karlstad, skulle använda dessa data för att beräkna hur ett optimalt råvaruutnyttjande skulle ge bästa möjligheter för ytterligare raffinering av pyrolysvätskorna till andra produkter. Med andra ord var BioShares ambition att utveckla effektiva sätt för att producera råvara till biodrivmedelsproduktion i den svenska kraftvärmesektorn.

Svebio inlede ett samarbete med det statliga litauiska företaget Baltpool och introducerar en digital handelsplats för fasta biobränslen, flis och pellets i Sverige.

Genom handelsplatsen blir det enklare för säljare och köpare av bränslen att mötas och göra affärer till standardiserade villkor. För energimarknaden innebär det att handeln med fasta biobränslen i Östersjöregionen och i Sverige kan utvecklas och att det skapas en mer transparent prisbildning.

Foto: Pixabay

Den digitala handelsplatsen International Biomass Exchange, Baltpool, etablerades i Litauen 2013 och har sedan dess vidgat sin verksamhet till Lettland, Estland, Danmark, Finland, Sverige och Polen. Omsättningen ökar varje år och 2021 i energitermer förmedlades 5,7 TWh bränsle via Baltpool 2021.

Varför behövs en biobränslebörs?

Alla råvaror och energislag som har någon större betydelse handlas på börser. Biobränslen börjar få en sådan betydelse att börshandel kommer att hjälpa branschen att växa snabbt och ge stabilare priser. Med ökande kostnader för utsläppsrätter kommer efterfrågan på biomassa för energi att öka drastiskt i kraftvärmeverk för investeringar i bioraffinaderier och konvertering av kolkraftverk på kontinenten.

En handelsplats med transparenta priser och volymer ger information till styrelseledamöter, banker och pensionsfonder om att det finns stora pålitliga och hållbara energimängder av biomassa. Detta är mycket viktigt för en fortsatt kraftig expansion av branschen och gynnar alla bioenergiföretag. På en börs kan  företag också säkra pris flera år framåt och på så vis minska sin risk.

Investerare och finansiärer känner sig mer trygga i sina investeringsbeslut om de kan säkra bränslevolymer genom börshandel som de är vana vid från andra energislag.

För mer information: Se vårt webinarium ”Heating season summary on biomass exchange”om Baltpool från maj 2021.

Fossilfritt 2030 – Fossilfria och effektiva transporter i östra Mellansverige

Projektet handlade om att uppnå offensiva mål om fossilfrihet, drev på och underlättade omställningen samt utgjorde ett föredöme. De 17 offentliga aktörerna i Sörmland, Västmanland och Uppsala skulle vid projektets avslut ha minskat sin klimatpåverkan från transporter med 20 procent genom att i större utsträckning än tidigare effektivisera sitt transportarbete, ställa om de egna fordonsparkerna samt upphandla förnybara transporter. De offentliga aktörerna hade därmed bidragit till en grön regional tillväxt, skapat en utökad infrastruktur och marknad för förnybara alternativ inom transportsektorn samt påskyndat omställningen till en cirkulär ekonomi.

Biogas Öst var projektledare med Svebio, Vätgas Sverige, PowerCircle och 2030‑sekretariatet som deltagande organisationer. Projektet finansierades av Tillväxtverket via den Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Region Uppsala, Region Västmanland, Länsstyrelsen Södermanland, Länsstyrelsen Västmanland, Länsstyrelsen Uppsala och Biogas Öst samt deltagande organisationer.

Validering och demonstration av skogsbaserade bioflygbränslen

Projektet syftade till att underlätta och riskminimera en första kommersiell anläggning för tillverkning av flygbiobränsle genom en validering och demonstration av hela värdekedjan för Fischer‑Tropsch (FT)‑baserad tillverkning. FT‑tekniken med skogsbaserade råvaror var den mest relevanta och lovande i ett svenskt perspektiv på kort och medellång sikt baserat på aspekterna kostnader, hållbarhet, råvarutillgång och teknikmognad. Den föreslagna teknikvalideringen var mycket kostnadseffektiv eftersom den återanvände och växlade upp de investeringar som hade gjorts i LTU Green Fuels‑piloten i Piteå. Detta projekt, steg 1, skulle förbereda den efterföljande demonstrationen, steg 2, av hela värdekedjan genom kostnadsskattningar, bygg‑ och driftsplanering, planering av kommersiella flygningar på bränslet samt kommersiell verifiering av värdekedjan. Det ingenjörsarbete som utfördes för valideringen ledde även till avsevärt förbättrade kostnadsskattningar för kommersiell produktion.

Luleå Tekniska Universitet var projektledare med projektparter: RISE (Research Institutes of Sweden), Sveaskog, Svebio, SAS, BRA (Braathens Regional Airlines), Smurfit Kappa Krafliner Piteå och Fly Green Fund samt internationella partners SkyNRG (från Nederländerna), Ineratec (från Tyskland) och Arvos Schmidtsche Schack (från Tyskland). Projektet finansierades av Energimyndigheten och deltagande företag samt organisationer.

Hantering av risk och styrmedel för nya svenska bioraffinaderier

Projektet handlade om att undersöka och föreslå hur investeringar i ny svensk produktion av biodrivmedel kunde underlättas. Projektet skulle identifiera och analysera de väsentliga faktorerna för att kunna realisera produktionspotentialen och undersöka risker samt hur dessa kunde minskas. Projektet skulle även analysera och konkret föreslå vägen för införandet av styrmedel för biodrivmedel även i inrikes luft‑ och sjöfart. Sverige hade lyckats ersätta cirka 20 procent fossila drivmedel med biodrivmedel. Flera teknologier utvecklades för skogsråvara och flera företag projekterade bioraffinaderier. Vi arbetade därför för att en större andel skulle kunna produceras i Sverige.

Svebio var projektledare och andra projektparter var Energifabriken, Holmen, PyroCell, Porcupine, RenFuel, SEKAB Biofuels and Chemicals, Södra Skogsägarna och Sveriges Åkeriföretag. Projektet finansierades av Vinnova och deltagande företag samt organisationer.

Bioenergy from Boreal Forests

Svebio tillsammans med IRENA, International Renewable Energy Agency, med stöd från Energimyndigheten, utarbetade en rapport om den svenska modellen för att ta tillvara biomassa från skogsbruk och skogsindustri för hållbar förnybar energiproduktion, och möjligheterna att tillämpa modellen även på annan boreal skog.

”Bioenergy from boreal forests: Swedish approach to sustainable wood use” (Svebio / IRENA 2019) kan laddas ned här. Där finns även ppt‑bilder med illustrationer från rapporten att ladda ned och använda.

Hantering av risk och styrmedel förnya svenska bioraffinaderier

Projektet handlade om att undersöka och föreslå hur investeringar i ny svensk produktion av biodrivmedel kunde underlättas. Svebio var projektledare och andra projektparter var Energifabriken, Holmen, PyroCell, Porcupine, RenFuel, SEKAB Biofuels and Chemicals, Södra Skogsägarna och Sveriges Åkeriföretag. Projektet finansierades av Vinnova och deltagande företag samt organisationer.

Säker Digital Handelsplats

Säkra informationsflöden med en digital plattform för handel med biobränslen.

• Projektadmin för deltagare i projektet. (sidan kräver lösenord)

Om projektet

Projektet syftade till att undersöka säkerhetsaspekter och om blockkedjor kan användas för att nå användarnas krav på säkerhet, spårbarhet och integritet vid digitaliserad handel med biobränslen i Sverige.

Hållbart energisystem
Dataplattform som möjliggörare för att uppnå ett hållbart energisystem.

Cybersäkerhet och integritet
Tydlig färdplan för hur säkerhetsaspekter ska hanteras.

Digital transformation av energimarknad
Målet är att efter projektavslut kunna introducera en digital plattform för handel med fasta biobränslen.

Partners och deltagare

Svebio hade projektledning och ansvarade tillsammans med Luleå Tekniska Universitet, Skogforsk och Baltpool för genomförandet.

• Svebio. Svebio är en kommersiell miljöorganisation för företag och privatpersoner. Vi är starkt grundade i våra värderingar. Vi tror på förnybar energi, företagande och fri marknadsekonomi.
• Skogforsk. Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsnäringen och staten.
• LTU. Luleå tekniska universitet är i stark tillväxt med världsledande kompetens inom flera forskningsområden. Vår forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF och ledande internationella universitet.
• Baltpool. Baltpool is a biomass exchange, operating in Lithuania, Latvia and Estonia, Poland and via partners – in Denmark and Finland, that currently has 452 members

Deltagande företag

Deltagande företag är både köpande och säljande företag på marknaden.

• E.ON Värme Sverige AB
• Ekman & Co AB
• Setra Group AB
• Söderenergi AB
• VIDA Energi AB
• Växjö Energi AB

Gröna kemikalier

Svebio genomförde en extern utvärdering för följeforskning åt Mittuniversitetet Sundsvall i deras projekt om miljövänlig ingenjörskonst på lignocellulosa för att skapa högvärdiga produkter. Projektet siktade på att maximera värdet på skogsråvaran genom att ta fram högvärdiga produkter som hade minst samma egenskaper och pris som dagens fossilbaserade produkter. Målet var att ta fram 3–5 nya miljövänliga produkter på världsmarknaden och bilda två bolag kring detta koncept när projektet var slut. Projektet finansierades av flera svenska organ och myndigheter samt EU.

Värmemarknad Sverige

Sedan starten 2012 har projektet drivits i flera etapper för att kartlägga och utveckla den svenska värme- och kylamarknaden.

Värmemarknad Sverige var ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som finansierades och genomfördes av de medverkande organisationerna. Projektet leddes av Profu. Den tredje etappen pågick, med fler medverkande än någonsin och många intressanta och utmanande forskningsfrågor. Hållbarhet, systemsyn, samverkan och framtidens lösningar var några exempel.

Under 2018 hade projektet antagit utmaningen att ta fram en färdplan mot fossilfri uppvärmning år 2045, ett initiativ drivet av Fossilfritt Sverige.

Kraftvärmeuppropet

Projektet avslutades 2018

Svebio ledde i samarbete med Energiföretagen projektet Kraftvärmeuppropet. Det talades en del om hur vi skulle säkra elförsörjningen i Sverige och hur viktigt det var med väderoberoende energikällor som komplement till vind‑ och solkraft. Allra viktigast var att klara effektbehovet; att vi klarade att producera lika mycket el som vi använde, varje sekund. Här hade kraftvärmen en viktig funktion.

Dock stod kraftvärmen i Sverige inför stora hot om nedläggningar. Många av dagens större kraftvärmeverk föll snart för åldersstrecket och verkade inte ersättas av nya. I stället byggdes anläggningar som enbart producerade värme. Anledningen var att det var svårt att få investeringen att gå ihop när elpriserna var låga och man inte fick betalt för de systemtjänster som var nödvändiga för att elsystemet skulle fungera. Dessutom hotades fjärrvärmen av nya skatter. Konsekvensen blev mindre väderoberoende el, i stället för mer.

Det saknades en tydlig politisk vision för fjärr‑ och kraftvärme. Politiker var i allmänhet positiva till kraftvärme men för att få en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och mer effektiv elanvändning i uppvärmningen krävdes även konkreta åtgärder för att förverkliga ambitionerna. Vi hade därför bildat Kraftvärmeuppropet för att säkra kraftvärmen.