Biodrivmedel

Fyra saker alla bör veta om svenska biodrivmedel:

• Biodrivmedel behövs för att skapa en fossilfri transportsektor
• Hållbara biodrivmedel ger stor klimatnytta
• Svensk produktion av biodrivmedel skapar arbetstillfällen, stärker svenskt näringsliv och landsbygd
• Att ställa krav på utsläppsreduktioner gynnar klimatsmarta biodrivmedel.

Fortfarande drivs över 85 procent av alla transporter i Sverige med fossila bränslen, som bensin, diesel och fossil gas. De har hög klimatpåverkan och produktionen ger ofta allvarliga skador på naturen. Huvuddelen av oljan och gasen kommer från ett fåtal länder vilket gör den känslig för störningar. Dessutom minskar tillgången på lättillgänglig olja och gas i snabb takt.

Den svenska Riksdagen har beslutat om att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta. Utredningarna Fossilfri fordonstrafik och Miljömålsberedningen har angett mål och strategier för hur denna omställning ska ske. Målsättningen är nu att minska utsläppen från transporter med 70 procent till 2030 och därefter helt ställa om till fossilfri trafik. Det kan ske med en kombination av effektivisering, elektrifiering och bränslebyte, från fossila bränslen till biodrivmedel.

Biodrivmedel är fordonsbränslen som är producerade från förnybar biomassa. Råvaran kan komma från skogen eller från åkern eller vara biogent avfall. Det finns en lång rad olika omvandlingstekniker som ger olika typer av bränslen, som kan ersätta dagens användning av bensin och diesel. De flesta av dessa bränslen är flytande, som etanol och biodiesel. Men de kan också vara gasformiga, biogas.

Den stora skillnaden mellan de traditionella fossila fordonsbränslena är att råvarorna till biodrivmedel hela tiden förnyas och växer till medan råvaran till fossila bränslen är ändlig. Förnybara kolföreningar ersätter fossila bränslen.

Fördelen med bränslen i förhållande till andra energibärare är att de kan lagra stora mängder energi till låg kostnad.

Utvecklingen inom biodrivmedel sker idag mycket snabbt, och antalet råvaror som kan användas utökas. På samma sätt förbättras även odlings- och produktionstekniker så att den insatsenergi som behövs minskar, och bränslena blir alltmer klimat- och energieffektiva. Alla biodrivmedel som säljs i Sverige ska vara hållbara enligt lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Detta innebär att biodrivmedel ska:

• Ska kunna visa sin klimatnytta relativt till fossil bensin och diesel.
• Spåra sin produktion ända tillbaka till odling eller plats där råvaran (restprodukt eller avfall) samlades in.
• Redovisa alla steg i sin tillverkning.

Om du ställer frågan till din bränsleleverantör kan de därför berätta var biodrivmedlet kommer från, vilken klimatpåverkan det har och hur det har tillverkats. Tyvärr kan du inte få samma information om den fossila bensinen, dieseln eller gasen. Tillämpningen av hållbarhetslagen visar att de biodrivmedel vi använder i Sverige är klimateffektiva. Energimyndigheten rapporterar varje år om de svenska biodrivmedlens klimatnytta, ursprung och volymer.

Totalt användes 20,2 TWh biodrivmedel under 2020, vilket motsvarade till 24 procent av alla drivmedel räknat efter energiinnehåll.

EU:s mål är att varje enskilt medlemsland ska ha 14 procent förnybara drivmedel i transportsektorn 2030. Sverige nådde målet för 2020 om 10 procent redan 2012 och även målet för 2030. Tillsammans med Finland har vi högst andel biodrivmedel i EU.

Beräkningarna för växthusgasutsläpp görs enligt den beräkningsmodell som tillämpas enligt förnybartdirektivet, implementerad i svensk lagstiftning genom hållbarhetslagen. Växthusgasutsläpp för drivmedel beräknas över hela livscykeln. Det innebär att utsläpp från exempelvis hela tillverkningsprocessen räknas in, samt även koldioxidutsläppen från förbränningen av de fossilbaserade komponenterna. Principen är detsamma för samtliga drivmedel: flytande och gasformiga drivmedel samt el. Denna metod brukar kallas well-to-wheel och ger en bild av ett drivmedels växthusgasutsläpp per energi­innehåll.

Ett genomsnitt av samtliga levererade mängder av respektive drivmedel redovisas av Energimyndigheten i rapporten Drivmedel vilka är beräknade enligt uppgifterna för miljöinformation från leverantörerna och visas nedan. Växthusgasutsläppen från dessa drivmedel ges som ett genomsnittligt utsläppsvärde för rapporterade drivmedel i Sverige för år 2020.

Årsmedelvärden av växthusgasutsläpp i g CO2-ekv/MJ från olika typer av drivmedel.

(Källa: Energimyndigheten)

De största mängderna av biokomponenter som levereras blandas in i fossilbaserade drivmedel såsom Bensin MK1 och Diesel MK1 och reducerar därmed växthusgasutsläppen från dessa. I bensin inblandas vanligen etanol, biobensin och ETBE. I diesel inblandas vanligen FAME och HVO. Fordonsgas är en blandning till största delen av biometan och en liten del fossil metan. Etanol, FAME och HVO levereras även som 100 procent förnybara drivmedel ED95, FAME100 (eller B100) och HVO100.

I figuren nedan illustreras hur de olika ingående komponenterna fördelar sig till olika typer av drivmedel över året 2020 (Källa: Energimyndigheten).

Drivmedel i Sverige 2020: 87 TWh

(Källa: Energimyndigheten)

Förnybara drivmedel har en rad fördelar jämfört med fossila bränslen:

• Produktionen kan ske i all världens länder, även småskaligt
• Klimatpåverkan blir väsentligt lägre än för motsvarande fossilt bränsle. Klimatnyttan varierar dock mellan olika biodrivmedel.
• Lokal miljö- och hälsopåverkan minskar
• Råvarupriset är relativt stabilt
• Biodrivmedelsproduktion leder till investeringar i jordbruket vilket kan öka försörjningstryggheten för livsmedel. Det finns ingen motsättning mellan mat och biodrivmedel, vilket FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, påpekat.

Räcker råvarorna till?

Ett fossilt, icke förnybart, drivmedel förnyas inte och tar därmed förr eller senare slut. Biodrivmedel är däremot förnybara – planterar man nya grödor efter att man skördat så tar de inte slut. Det gäller både i skogen, med långa omloppstider, och för åkergrödor som skördas varje år. Görs biodrivmedlen av restprodukter eller avfall begränsas tillgången av hur mycket av huvudprodukten vi använder.

För att klara de klimatpolitiska utmaningarna, uttryckta i Parisavtalet från 2015, måste vi använda både primära råvaror (energigrödor) och olika typer av restprodukter och avfall.

Foto: Kjell Andersson

Biodrivmedel ska inte ersätta alla fossila drivmedel. Fordonen måste bli bränslesnålare, andelen kollektivt resande bör öka och med ny teknik kan många resor undvikas. Exakt vilken kombination av biodrivmedel, elektrifiering och effektivisering som bör ske avgörs i sista hand av ekonomin och den tekniska utvecklingen.

Potentialen för att göra biodrivmedel från svensk råvara har uppskattats av och olika utredningar, och det finns tillräcklig produktionskapacitet för den svenska marknaden och även för en viss export. Tillgången på biodrivmedel och råvaror ökar långsiktigt, i takt med att tekniken utvecklas. Samma mängd gröda ger mer drivmedel, och råvaror som tidigare inte kunde användas blir till bränsle.

• Biodrivmedel ska inte ersätta alla fossila drivmedel. Fordonet måste bli bränslesnålare, andelen kollektivt resande bör öka och med ny teknik kan många resor undvikas. Exakt vilken kombination av biodrivmedel, elektrifiering och effektivisering som bör ske avgörs i sista hand av ekonomin och den tekniska utvecklingen.
• Till skillnad från de fossila drivmedlen, är biodrivmedlen inte på väg att ta slut. Tvärtom ökar produktionen av de befintliga biodrivmedlen stadigt, nya tillkommer och produktionskostnaderna minskar.

Tillgången på biodrivmedel och råvaror ökar långsiktigt, i takt med att tekniken utvecklas. Samma mängd gröda ger mer drivmedel, och råvaror som tidigare inte kunde användas blir till bränsle.

Till skillnad från de fossila drivmedlen, är biodrivmedlen inte på väg att ta slut. Tvärtom ökar produktionen av de befintliga biodrivmedlen stadigt, nya tillkommer och produktionskostnaderna minskar. Det borgar för att priserna inte kommer att stiga i samma utsträckning som de oljebaserade bränslena.

Det finns också tillräckligt med mark om vi använder den förnuftigt. En studie som publicerades 2013 visar att det finns minst 52,5 miljoner hektar övergiven åkermark bara i Öst- och Centraleuropa. Inom EU-länderna finns omkring 10 miljoner hektar åker som ligger i träda, jordbruksmark som inte odlas. En studie som producerades av Macklean visar att vi kan både producera mat och bränslen till 10 miljarder människor utan att ta ytterligare mark i anspråk genom bättre odlingsmetoder och minskat matsvinn.

Potentialen för biodrivmedel från cellulosahaltiga växter från skog och åker är också mycket stor. Teknik för att göra biodrivmedel från cellulosa utvecklas runtom i världen. Kostnaden är i början högre än från etanol och biodiesel från grödor, men genom att producera stora volymer kan kostnaden sänkas.

Biodrivmedel i Norden

• Läs mer om vårt biodrivmedelsnätverk – BioDriv
• Har du frågor om biodrivmedel är du välkommen att kontakta Tomas Ekbom,
  Programdirektör BioDriv / Biodrivmedel, 08-441 70 83, tomas.ekbom@svebio.se