Varför behöves reduktionsplikten?
Reduktionsplikten i Sverige är en viktig fråga som diskuteras flitigt inför valet 2022. Svebio, Svenska Bioenergiföreningen sammanfattar information om varför reduktionsplikten är en central del i Sveriges klimatomställning.
Foto: iStock
Reduktionsplikten, det vill säga, den svenska lagen som reglerar växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i vissa fossila drivmedel, möjliggör en övergång från fossila drivmedel till biobaserade över tid. Lagen är ett viktigt verktyg som skapar förutsättningar för produktion av hållbara svenska drivmedel, investeringar i bioraffinaderier och jobb i hela Sverige.
Transportsektorn svarar för en tredjedel av klimatutsläppen i Sverige. Detta för att vi använder drivmedel som baseras på fossila råvaror – råolja. Den storskaliga användningen av fossila råvaror för energiändamål har visserligen tjänat samhället väl, men det är ett klimatmässigt systemfel som måste upphöra så snart som möjligt för att hejda klimatkrisen.
Det fossila måste ner – det förnybara öka
Här ligger inte ansvaret hos enskilda aktörer eller individer. Det måste till en gemensam systemförändring som får alla att successivt förflytta sig i rätt riktning. Detta har redan skett i uppvärmningssektorn. 1991 infördes koldioxidskatt som gav biobränslen och avfall bättre konkurrens på marknaden gentemot fossil energi.
Tack vare detta har Sverige inte påverkats som andra länder när förhöjda gaspriser nu drabbar hela Europa. Sverige gick före då, och det tjänade landet väl. Sverige kan gå före igen, och även det kommer att tjäna oss. EU-regler förhindrar oss dock att minska koldioxidskatten på förnybart, utan att samtidigt göra detsamma med fossilt. Därför är reduktionsplikten det överlägset bästa verktyg vi har.
3 skäl till varför reduktionsplikten är viktig att behålla
- Reduktionsplikten innebär en systematisk utfasning av fossil energi i transportsektorn.
- Reduktionsplikten minskar Sveriges importberoende av drivmedel.
Visserligen importeras i dag huvuddelen av allt biodrivmedel som används i Sverige, men ökad fossil användning kan bara – och det ska understrykas – åstadkommas genom ännu mer import. Sverige har som bekant ingen egen råoljeutvinning och är helt i händerna på andra länder. Mer fossilt försämrar Sveriges handelsbalans, oberoende och försörjningstrygghet – mer förnybart motarbetar detta. - Sverige överproducerar spannmål – kan odla energigrödorEn seglivad myt är att ökad användning av biodrivmedel konkurrerar med matproduktion. I den HVO (förnybar diesel) som såldes i Sverige (2020) baserades cirka 85 procent på icke-ätbart slaktavfall och icke-ätbar tallolja. Därutöver används produkter som baseras på grödor, som alla följer EU:s strikta hållbarhetskriterier.Globalt har spannmålsproduktionen per hektar ökat snabbare än befolkningstillväxten i mer än 60 år. Som konsekvens har det producerats mer mat än vad världen efterfrågar sedan omkring år 1980. Det är välbekant för de flesta att Sverige och EU haft spannmålsöverskott: ”smörberg”, ”köttberg” och överproduktion av mjölk. Sedan EU-inträdet 1995 har även svenska bönder de flesta år fått arealbidrag mot villkoret att de inte odlar en andel av arealen, så att överproduktionen kan minska.Om vi istället odlade grödor till drivmedel skulle vi kunna ersätta stora mängder fossilt. När kriser som Ukrainakriget inträffar skulle grödor som i normala fall används till energi kunna fylla behov på livsmedelsmarknaden. I Europa finns det mer än 10 miljoner hektar som trädas eller är i andra ”åtgärder” och som bättre skulle kunna användas för energiproduktion och bidra i klimatarbetet. I Sverige kommer dock inte energigrödorna att dominera eftersom vi har så stora skogliga resurser. De skörderester som lämnas kvar i skogen varje år innehåller energi motsvarande 140 TWh. Det kan jämföras med energibehovet till inhemska vägtransporter på omkring 90 TWh. Skördeavfall från skogen och biprodukter i industrin som sågspån och lignin kan bli lämpliga råvaror för framtidens bensin och diesel.
Reduktionsplikten är vårt viktigaste verktyg för att säkerställa en fossil utfasning och förnybar infasning. Med andra ord är reduktionsplikten en klimatmässig, ekonomisk och social nödvändighet.