Biovärme

Bioenergins största användningsområde är värmeproduktion. Värme som är bioenergibaserad kallas för biovärme. Biovärme är idag den vanligaste uppvärmningsformen för uppvärmning av bostäder och lokaler, dels via fjärrvärme, dels med småskalig uppvärmning främst i småhus.

I fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk omvandlas biobränslen till värme som distribueras till bostäder, företag och offentliga byggnader. Kraftvärmeverk kan samtidigt producera el, vilket gör biovärme till en stabil och planerbar energikälla året runt.

Ved, pellets, flis och biooljor är exempel på olika bränslen som genererar biovärme vid förbränning. Värmen kan produceras storskaligt i värmeverk och kraftvärmeverk eller småskaligt i pannor och olika typer av lokaleldstäder, som kaminer och spisar.

En panna klarar av att värma upp ett helt hus och kräver ett vattenburet system för att distribuera värmen. I regel eldas en villapanna med pellets eller med ved. Värmen kan lagras i en ackumulatortank. En kamin kräver inget vattenburet system och lämpar sig oftast för att värma upp mindre ytor än vad en panna gör och kan med fördel kombineras med elvärme. Det finns också vattenmantlade kaminer som kan kopplas till ett vattenburet system och värma hela huset. Om kaminen används när det är mycket kallt kan den minska effektbehovet för elvärmen. En kamin eldas i regel med ved eller pellets. En pelletskamin kan fungera som en primär värmekälla till ett småhus.

Uppvärmning med pellets eller ved ger en trygg, säker och miljövänlig uppvärmning. Modern eldningsutrustning ger mycket låga utsläpp av partiklar i rökgaserna. Pellets har en mer stabil prisutveckling jämfört med el och eldningsolja som varierat mycket kraftigt i pris. Man betalar varken energiskatt eller koldioxidskatt för biobränslen.

Biovärme i Sverige 2025

Bioenergis karta ”Biovärme 2025” visar att 564 orter i Sverige får största delen av sitt värmebehov från biobränsle. På dessa platser levereras värmen till lägenheter, villor, fastigheter och industrier via fjärrvärmenät. Störst är biovärme i Stockholm, Göteborg och Uppsala, bland de mindre orterna finns Vittangi, Sundborn och Fliseryd.

Om du är intresserad av våra kartor finner du dem här!

Fjärrvärme

Fjärrvärme är en förnybar, energieffektiv och till största delen bioenergibaserad uppvärmningsform. Idag är fjärrvärme den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för ungefär 50TWh per år. Cirka 90 procent av alla flerfamiljshus värms genom fjärrvärme. Värmen levereras i form av varmvatten via välisolerade rör nere i marken. Vattnet har värmts upp i en central värmeanläggning (värmeverk) som till största delen eldas med olika fasta biobränslen, restprodukter från sågverk och annan skogs- och träindustri, avverkningsrester från skogsbruket, pellets och briketter. Även biooljor är ett vanligt bränsle vid fjärrvärmeproduktion och används främst vid topplast när det är riktigt kallt. Det finns även goda möjligheter att fånga in koldioxid i dessa fjärrvärmeverk, en process som kallas CCS.

Fjärrvärmeproduktion kombineras med elproduktion i ca 140 anläggningar, i så kallade kraftvärmeverk. Elen som produceras benämns biokraft. Många svenska fjärrvärmeverk är byggda enbart för värmeproduktion, och det finns därför potential att bygga ut biokraften.

Se Jämtkrafts film som visar hur biobränsle förädlas till energi i kraftvärmeverk.

Närvärme och färdig värme

För dem som inte har möjlighet att ansluta sig till större fjärrvärmenät men som vill få färdig biovärme levererad finns alternativet närvärme. Närvärme bygger på samma princip som fjärrvärme men i mindre skala. I regel installeras då en pellets- flis- eller annan fastbränslepanna som sedan kopplas samman med 3-5 fastigheter via ett vattenburet system. En lösning på värmeförsörjningen för en industri, en skola eller en annan byggnad kan vara färdig värme. Det innebär att man låter ett externt företag svara för värmeförsörjningen med installationen av en panna, bränsleförsörjning och underhåll. Kunden köper den färdiga värmen.

Industriell biovärme

Stora mängder biobränslen används redan idag av den svenska industrin, särskilt inom skogsindustrin.

Biovärme ersätter fossila bränslen i uppvärmning, minskar utsläppen och bygger på lokala råvaror. Den stärker försörjningstryggheten, skapar jobb i hela landet och bidrar till ett robust energisystem som fungerar även vid störningar i internationella energimarknader.

Biovärme utgår inte från att skog huggs ned för att eldas; den bygger på restprodukter. Den är klimatvänlig när den ersätter fossila bränslen och påverkar inte luftkvaliteten negativt när moderna anläggningar används.