Biovärme

Bioenergins största användningsområde är värmeproduktion. Värme som är bioenergibaserad kallas för biovärme. Biovärme är idag den vanligaste uppvärmningsformen för uppvärmning av bostäder och lokaler, dels via fjärrvärme, dels med småskalig uppvärmning främst i småhus.

Ved, pellets, flis och biooljor är exempel på olika bränslen som genererar biovärme vid förbränning. Värmen kan produceras storskaligt i värmeverk och kraftvärmeverk eller småskaligt i pannor och olika typer av lokaleldstäder, som kaminer och spisar.

En panna klarar av att värma upp ett helt hus och kräver ett vattenburet system för att distribuera värmen. I regel eldas en villapanna med pellets eller med ved. Värma kan lagras i en ackumulatortank. En kamin kräver inget vattenburet system och lämpar sig för att värma upp mindre ytor än vad en panna gör och kan med fördel kombineras med elvärme. Om kaminen används när det är mycket kallt kan den minska behovet effektbehovet för elvärmen. En kamin eldas i regel med ved eller pellets.

Foto: Scandbio

Uppvärmning med pellets eller ved ger en trygg, säker och miljövänlig uppvärmning. Modern eldningsutrustning ger mycket låga utsläpp av partiklar i rökgaserna. Pellets har haft en mycket stabil prisutveckling medan elvärme och eldningsolja varierat mycket kraftigt i pris. Man betalar varken energiskatt eller koldioxidskatt för biobränslen.

Fjärrvärme

Fjärrvärme är en förnybar, energieffektiv och till största delen bioenergibaserad uppvärmningsform. Idag är fjärrvärme den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Ca 90 procent av flerfamiljshus värms idag upp genom fjärrvärme. Värmen levereras i form av varmvatten via välisolerade rör nere i marken. Vattnet har värmts upp i en central värmeanläggning (värmeverk) som till största delen eldas med olika fasta biobränslen, rastprodukter från sågverk och annan skogs- och träindustri, avverkningsrester från skogsbruket, pellets och briketter. Även biooljor är ett vanligt bränsle vid fjärrvärmeproduktion och används främst vid topplast när det är riktigt kallt. Många fjärrvärmeverk eldas med avfall, som till 60 procent består av biogena produkter, t ex papper, trädgårdsavfall

Fjärrvärmeproduktion kan med fördel även kombineras med elproduktion. Elen som produceras går under namnet biokraft. Många svenska fjärrvärmeverk är byggda enbart för värmeproduktion, och det finns därför potential att bygga ut biokraften.

Se Söderenergis film som berättar mer om den klimatsmarta fjärrvärmen:

Närvärme och färdig värme

För dem som inte har möjlighet att ansluta sig till större fjärrvärmenät men som vill få färdig biovärme levererad finns alternativet närvärme. Närvärme bygger på samma princip som fjärrvärme men i mindre skala. I regel installeras då en pellets- flis- eller annan fastbränslepanna som sedan kopplas samman med 3-5 fastigheter via ett vattenburet system. En lösning på värmeförsörjningen för en industri, en skola eller en annan byggnad kan vara färdig värme. Det innebär att man låter ett externt företag svara för värmeförsörjningen med installationen av en panna, bränsleförsörjning och underhåll. Kunden köper den färdiga värmen.

Industriell biovärme

Stora mängder biobränslen används redan idag av den svenska industrin, särskilt inom skogsindustrin.

Svebios förslag om hur vi får mer biovärme

  • Koldioxidskatten är det bästa styrmedlet för att öka användningen av biobränslen för värme. Skatten höjs nu för många företag inom industri och areella näringar till samma nivå som för hushållen och servicesektorn, vilket kommer att göra många investeringar i biovärme lönsamma.
  • Byggregler och certifiering av byggnader får inte missgynna bioenergi och fjärrvärme i förhållande till andra lösningar.
  • Småskalig biovärme kan användas för att kapa toppar i elförbrukningen för uppvärmning.

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer