Bioenergi – ord och begrepp

Vi har satt ihop en ordlista med ord och begrepp och dess betydelse. Hör gärna av dig om du saknar något!

  • Agropellets
    Pellets tillverkad av jordbruksbiprodukter som solrosskal, agnar, halm mm.
  • Akvatisk energi
    Energi producerad av akvatisk biomassa, t ex alger eller andra vattenlevande organismer.
  • Alfavärde
    Relationen mellan el- och värmeproduktion i ett kraftvärmeverk, räknat som elproduktionen genom värmeproduktionen. Alfavärde 1 = 50 procent elproduktion/50 procent värmeproduktion, Alfavärde 0,5 = 33,3 procent elproduktion/ 66,7 procent värmeproduktion. Jämför elverkningsgrad.
  • Arbetsmaskiner
    Maskiner som normalt inte går på väg utan används i andra verksamheter, ex. traktorer i lantbruket, bygg- och anläggningsmaskiner, skogsmaskiner, gruvmaskiner.
  • Askåterföring
    Ren aska från biomassa återförs till skogsmark för att kompensera för näring i bortförda bränslen.
  • Avfall
    Material som man vill göra sig av med och som normalt saknar värde.
  • Avfallsförbränning
    Ungefär hälften av alla avfall och sopor i Sverige går till förbränning för att utvinna energi (el och värme). Avfallsförbränning innebär också oskadliggörande av många miljöskadliga ämnen.
  • Avkastning
    Bärgad skörd per hektar, för vete t ex 8 ton per hektar. Medelavkastningen stiger med 1 – 2 % per år genom bättre sorter och metoder.
  • Avverkning, årlig
    Den totala avverkningen mäts i m3sk (skogskubikmeter), cirka 90 miljoner m3sk per år på Sveriges produktiva skogsmark.
  • B100
    Ren, 100-procentig, biodiesel av FAME-typ, i Sverige RME, rapsdiesel.
  • Bark
    Ytterdelen av stammen, utgör cirka 11 procent av stamvedsvolymen. Värdefullt bränsle, torkas ibland för att ge högre värmevärde.
  • BECCS
    Bioenergi + carbon capture and storage, se bio-CCS.
  • bio-CCS
    Avskiljning av biogen koldioxid för långsiktig lagring (även BECCS). Ger negativa utsläpp.
  • bio-CNG
    Komprimerad biogas som ersätter CNG ( = Compressed natural gas).
  • Bioalkoholer
    Metanol, etanol, butanol, propanol, etc.
  • Biobensin
    ”HVO-bensin”, biodrivmedel som liknar bensin. Bildas vid raffinering av biokomponenter och kan blandas i bensin.
  • Biobränsle
    Bränsle framställt av biomassa. Kan vara fast, flytande eller gasformigt bränsle.
  • Biobränsleterminal
    Anläggning för omlastning av biobränsle, exempelvis till tåg eller båt, samt lagring av bränsle. ofta sker förutom lastning också viss förädling vid terminal, som flisning och krossning
  • Biodiesel
    Gemensamt namn på en rad olika biobaserade bränslen för dieselmotorer. Ex: FAME, RME, HVO.
  • Biodrivmedel
    Biobränsle som används för transportändamål. Exempel: etanol, metanol, biodiesel, biogas.
  • Bioenergi
    Energi från biomassa.
  • Bioenergi (ISO-defintion)
    Material av biogent ursprung som ej genomgått geologisk omvandling. kort version av ISO-standard
  • Bioenergy Europe
    Den europeiska bioenergiorganisationen, med säte i Bryssel (tidigare namn AEBIOM), företräder bioenergibranschen gentemot EU-kommissionen, EU-parlamentet mm.
  • Bioetanol
    Etanol tillverkad av biomassa. Etanol kan också tillverkas av fossil råvara, men normalt avser ”etanol” bioetanol.
  • Biogas
    Gas som framställs av biomassa genom rötning eller termisk förgasning. Består av blandning av metan, koldioxid och andra gaser.
  • Biojetbränsle
    Biobränsle som klarar standarden för flygbränsle. Ibland används termerna biofotogen eller biokerosen.
  • Biokol
    Annat namn för träkol eller träkolsliknande produkt framställd av biomassa. Begreppet används ofta när man vill använda träkol för jordförbättring och som kolsänka.
  • Biokombinat
    Anläggning som består av flera samverkande anläggningar med bioråvara, exempelvis kraftvärmeverk i kombination med biodrivmedelsfabrik.
  • Biokraft
    El producerad av biobränslen och den biogena delen av avfall.
  • Biomassa
    Organiskt material som produceras i naturen och existerar i ett visst ekosystem (växter, djur, svampar, etc), biomassan produceras av växter med hjälp av solenergi och består av kolrika föreningar som cellulosa, socker och stärkelse. Biomassan är föda för konsumenter som djur och mikroorganismer, vilka också är biomassa.
  • Biomassa (EU:s definition)
    Den nedbrytbara delen av produkter, biprodukter och avfall av biologiskt ursprung från jordbruk (inkl vegetabiliska och animaliska substanser), skogsbruk och relaterade industrier inklusive fiske och akvakultur, liksom den nedbrytbara delen av industri- och hushållsavfall.
  • Biometan
    Biogas som nästan enbart består av metan, kemiskt identiskt med fossil naturgas. Framställs genom termisk förgasning eller uppgradering. Ingår i Fordonsgas och Bio-CNG.
  • Biometanol
    Metanol som tillverkats av biomassa. Metanol tillverkas idag främst av fossil råvara, men kan också tillverkas av trä och kan utvinnas som restprodukt vid massabruken.
  • Bioolja
    Biobaserat oljebränsle som kan ersätta eldningsolja. Kan tillverkas av en rad olika oljor, t ex restoljor från oleoteknisk industri, återvunnen matolja mm.
  • Bioplast
    Plast tillverkad av bioråvara, t ex eten från sockerrör eller skogsråvara. Bioplast kan vara kemiskt identisk med fossil plast, vilket underlättar återvinning.
  • Biopropan
    Ersättning för fossil propan (gasol), bildas vid raffinering av biokomponenenter.
  • Bioraffinaderi
    Fabrik som tillverkar och förädlar en rad produkter av bioråvara; används främst för produktion av biodrivmedel och kemikalier.
  • Biprodukt
    Produkt som inte är huvudprodukten vid en produktionsprocess.
  • Bonitet
    Avkastning per hektar på viss skogsmark. Uttrycks i skogskubikmeter, boniteten i södra Sverige ligger kring 8 och avtar norrut.
  • Bonus-malus
    Styrmedel för att stimulera försäljningen av vissa bilar. Bonus innebär en premie och lägre fordonsskatt till bilar av viss teknik och lägre utsläpp av koldioxid. Malus innebär högre fordonsskatt till vissa andra bilar med högre utsläpp av koldioxid från avgasröret.
  • Briketter
    Bränsle bestående större sammanpressade stycken. Brikettering är en enklare process än pelletering, används ofta för biprodukter.
  • Brännved, helved, ved
    Obearbetat bränsle, förutom torkning och klyvning, används främst i enskilda hushåll.
  • Bränsleved, energived
    Ved som används som bränsle, t ex från gallring eller röjning. Liknar grot, men innehåller även grövre stammar än groten.
  • CAP
    Common Agricultural Policy, EU:s gemensamma jordbrukspolitik som reglerar stöd och villkor inom jordbrukssektorn; har använts för att begränsa överskottsproduktion och har på senare år alltmer inriktats mot olika typer av miljöåtgärder
  • Carbon pricing
    Gemensam internationell term för all prissättning av koldioxidutsläpp, koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter.
  • CCS (Carbon Capture and Storage)
    Avskiljning av koldioxid för långsiktig lagring.
  • CCU (Carbon Capture and Utilisation)
    Avskiljning av koldioxid för användning av koldioxiden, t ex för att tillverka drivmedel. Innebär att kolinnehållet kan användas ”en gång till” och ersätta primärt fossilt bränsle.
  • Cellulosa
    Huvudkomponent i cellernas väggar, ”fibrer”, utgör ungefär hälften av trä, men finns i alla växter.
  • CEN
    Den europeiska standardiseringsorgansiationen, utarbetar europeiska standarder, säte i Bryssel.
  • COP25
    Conference of the parties, klimatmöte som anordnas varje år under FN:s klimatkonvention (se UNFCCC), COP25 hölls i Madrid 2019, nästa möte blir COP26 i Glasgow i slutet av 2020.
  • CORSIA
    Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation, ICAO:s program för att minska flygets klimatpåverkan.
  • CPLC
    Carbon Pricing Leadership Coalition, initiativ av Världsbanken för att sprida ”carbon pricing” globalt, Sverige är partner, liksom Svebio.
  • DME, dimetyleter
    En ihopslagning av två molekyler av metanol CH3OH) minus vatten = CH3-O-CH3. Den är ett gasformigt bränsle vid normalt tryck och temperatur. Kan användas som ersättning för diesel och tillverkas genom syntetisering via förgasning.
  • E10, E15, E20
    Inblandningen av etanol i bensin, E10 = 10 volymprocent, E15 = 15 volymsprocent. E20 = 20 volymsprocent.
  • E85
    Etanolbränsle som består av 8 5% etanol och 15 % bensin. Vintertid höjs bensinandelen till 25 %.
  • EBB
    European Biodiesel Board, europeisk organisation för producenter av biodiesel
  • EcoDesign
    EU-direktiv som anger minimikrav för miljö och energieffektivitet för olika produkter, exempelvis småskaliga förbränningsanläggningar.
  • ED95
    Etanolbränsle för dieselmotorer (t.ex. bussar och lastbilar), innehåller 95% etanol plus tändförbättrare men inget fossilt drivmedel.
  • Effekt
    Mäts i Watt eller motsvarande enhet, utgör den momentana energiproduktionen, kapacitet (kW, MW).
  • Elektrobränslen
    Samlingsnamn för bränslen som tillverkas av el, vatten och eventuellt koldioxid, som vätgas eller metan/metanol. Kan vara CCU, ses av många som en möjlighet att tillgodogöra sig överskottsel t ex från vindkraft.
  • Elverkningsgrad
    Den verkningsgrad ett kraftverk har för att producera elektrisk energi från den energimängd som används för driften. Oftast är det den andel av den tillförda energin till kraftverket, som kan nyttiggöras i form av elenergi i ett nät utanför kraftverket. Om elproduktionen är 30 MW och anläggningens bränsletillförsel är 100 MW så är elverkningsgraden 30%. Jämför alfavärde.
  • Energigrödor
    Odlade växter som använd för att tillverka bränslen. Svenska exempel är spannmål för etanolproduktion, raps för biodieselproduktion och energiskog/salix.
  • Energiinnehåll
    För olika bränslen, uttrycks i energienhet per viktenhet eller per volym.
  • Energikommissionen
    Statliga parlamentarisk utredning som 2017 publicerade förslag om den framtida energipolitiken med utgångspunkt i den breda energiöverenskommelse som träffades mellan fem partier 2016 (Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet).
  • Energiproduktion
    (Effekt x tid) mäts i wattimme eller motsvarande enhet (kWh, MWh, GWh, TWh) och visar den totala energileveransen under en bestämd tidsperiod.
  • Energiskog
    Odling på åkermark av salix för produktion av salixflis, energiskogen skördas som snabb-växande skott. Skörd vart 3:e – 5:e år. En odling kan ge hög skörd under flera årtionden, har utvecklas av svensk forskning.
  • EnPlus
    Certifiering för pellets, garanterar kvalitet.
  • ePure
    Europeisk organsiation för etanolproducenter.
  • Etanol
    Etylalkohol, ”sprit” (C2H5OH) den vanligaste typen av biodrivmedel globalt. Framställs genom jäsning, kan blandas i bensin, energivärde 26,9 MJ/kg. Finns på den svenskamarknaden i E5, E85 och ED95 samt E100.
  • EU-ETS
    EUs styrmedel för handel med utsläppsrätter (ETS = Emission trading scheme).
  • Exergi
    Den ”kvalitativa” delen av energi som kan frigöras som mekaniskt arbete eller elektricitet.
  • FFF-utredningen
    Statlig utredning under ledning av Thomas B Johansson som 2013 publicerade betänkandet Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) som innehåller analyser och förslag till åtgärder för att ställa om den svenska transportsektorn bort från fossila bränslen
  • FAME
    Fatty Acid Methyl Esther, samlingsbegrepp för förestrad biobaserad olja som liknar diesel. Tillverkas genom förestring av vegetabiliska oljor.
  • Fermentering
    Rötning, jäsning, syrefri process för att framställa till exempel biogas. Man skiljer på mesofil och termofil fermentering, som sker vid olika temperaturer.
  • Ficher-Tropsch
    Katalytisk process som binder samman gasmolekyler till kolväten, vilket ger bland annat FT-diesel som slutprodukt. Processen har använts bl a för att göra dieselbränsle av kol. Detta har visats i pilotanläggningar i Norden som den hos Stora Enso vid Varkaus, Finland. Processen har använts i mycket stor skala i Sydafrika i decennier.
  • Fjärrvärme
    Produktion och distribution av värme i värmenät som omfattar en hel stad, tätort eller bostadsområde. Hälften av all bostadsuppvärmning i Sverige sker med fjärrvärme.
  • Flis, bränsleflis
    Ett oförädlat bränsle som producerats genom sönderdelning, flisning. Termen används också för krossat bränsle.
  • Flisning
    Sönderdelning av trä med flisare som är försedd med skär eller knivar.
  • Fordonsgas
    Produkt som kan tankas i gasfordon, består av en blandning av naturgas och biogas. Biogasandelen i fordonsgas i Sverige är idag över 90 procent. Metanandelen är över 98 procent, med resterande som koldioxid.
  • Fossilfritt Sverige
    Statligt projekt för att tillsammans med olika branscher kartlägga möjligheterna att med bibehållen konkurrenskraft ställa om till fossilfrihet, har publicerat ett 20-tal färdplaner. Leds av Svante Axelsson.
  • Förbränning
    Oxidation av exempelvis kolföreningar som frigör värme. Kan ske vid hög temperatur (t.ex. öppen eld med syreöverskott) eller vid låg temperatur (t.ex. cellandning i kroppen). Vid förbränning av exempelvis fast biomassa sker även reduktionsprocesser, som följs av oxidation om det finns ett syreöverskott.
  • Förgasning (termisk förgasning)
    Omvandlingsprocess vid högre temperatur för omvandling av fast biomassa till gas. Gasen kan användas efter rening och uppgradering för att tillverka drivmedel eller kemikalier.
  • Förnybartdirektivet
    EU:s direktiv med åtgärder för att stimulera ökad användning av förnybar energi, innehåller också hållbarhetskriterier för biobränslen.
  • Förädlade fasta biobränslen
    Pellets, briketter, träpulver, träkol, torrefierat biobränsle m fl.
  • Förädlingsgrad
    Från oförädlat till högförädlat, syftar på bearbetningen och omvandlingen av en råvara till en mer värdefull produkt, t ex högre energiinnehåll eller exergi, vilket också ger högre marknadsvärde.
  • Grot
    ”Grenar och toppar”, avverkningsrester (ris) från avverkningar och röjningar. Förutom grenar och toppar även småträd, buskar mm.
  • Grotflis
    Flis av grot.
  • Gröna kemikalier
    Kemikalier tillverkade av bioråvara; allt som man kan göra av fossilt kol kan också göras av biokol.
  • Halm
    Restprodukt från spannmålsodling, består av torra strån och blad. Kan balas eller pelleteras för att bli användbart bränsle.
  • Hemicellulosa
    Den tredje huvudkomponenten i trä vid sidan av cellulosa och lignin.
  • Hushållsavfall
    Avfall som kommer från hushållen. Innehåller normalt 55 – 60 procent biogent material, som papper, matavfall, trä, biogena textiler, biogen plast mm.
  • HVO
    Hydrogenated Vegetable Oil, hydrerad bioolja, används som dieselsubstitut (biodiesel). Oegentlig term eftersom den också ofta innehåller animaliska komponenter.
  • HVO100
    Ren HVO-diesel, kan användas i många dieselfordon. HVO kan användas endera för inblandning eller som ren biodiesel.
  • Hållbara biobränslen
    Biobränslen som uppfyller kraven i EU:s hållbarhetskriterier och den svenska hållbarhetslagen.
  • Hållbarhetskriterier
    Villkor för biobränslen som finns angivna i EU.s Förnybartdirektiv, olika för jordbruks- respektive skogsbaserade biobränslen.
  • ICAO
    International Civil Aviation Organisation, FN:s organisation för civilt flyg, leder globalt klimatarbete för flyget (se CORSIA), säte i Montreal.
  • IMO
    International Maritime Organisation, FN:s organisation för internationell sjöfart, leder globalt klimatarbete för sjöfarten, säte i London.
  • Industriklivet
    Statligt stöd till klimatåtgärder i industrin, särskilt till storskaliga projekt som Hybrit, ett projekt för stålproduktion med vätgas.
  • IPCC
    Intergovernmental Panel on Climate Change, Förenta Nationelrnas vetenskapliga klimatpanel som producerar underlag för den globala klimatpolitiken, kansliet finns i Geneve.
  • IRENA
    International Renewable Energy Agency, FN:s organ för förnybar energi med huvudsäte i Abu Dhabi.
  • ISO
    International Organisation for Standardisation, utarbetar internationella standarder, exempelvis för biobränslen och bioenergi, säte i Geneve.
  • IVA
    Ingenjörsvetenskapsakademien, har genomfört projektet Vägval för klimatet, en kartläggning av möjligheterna i alla samhällssektorer att ställa om energiförsörjningen till fossilfrihet.
  • Klimatklivet
    Statligt stöd till klimatåtgärder som administreras av Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
  • Klimatkonventionen
    Se UNFCCC
  • Klimatneutralitet
    Användning av biobränslen anses vara klimatneutralt eftersom inbindning och utsläpp av kol är i balans. Gäller på systemnivå och över tid i ett balanserat system, t ex i skog där man återplanterar efter skörd.
  • Klimatrapportering
    Den nationella rapportering av utsläpp av växthusgaser som sker till UNFCCC (FN:s klimatkonvention), Kyotoprotokollet och EU. Rapporteringen är årlig och finns på Naturvårdsverkets hemsida.
  • Kol
    Grundämne som utgör en huvudbeståndsdel i fossila bränslen och i organiska föreningar, t ex de kolväten som utgör livets byggstenar (socker, stärkelse, cellulosa osv). I det naturliga kolkretsloppet cirkulerar kolet i balans mellan atmosfären och biosfären.
  • Kolbalans
    Relationen mellan inbindning (upptag) av kol och utsläpp genom nedbrytning, förbränning och bortförsel.
  • Koldioxid
    CO2, den särklassigt mest betydelsefulla växthusgasen, som stått för 80 procent av den ökade klimatpåverkan de senaste tio åren; fossil koldioxid bildas vid förbränning av fossila bränslen. Koldioxid är inget gift utan en livsviktig del av kretsloppet mellan växter, djur och alla andra levande organismer.
  • Koldioxidskatt
    Skatt på fossila bränslen i relation till deras utsläpp av koldioxid vid förbränning.
  • Kolskuld
    Ett uttryck för obalansen i ett system, där det tar en viss tid innan utsläpp från förbränning ”betalas tillbaka” genom ny skogstillväxt. OBS! skulden gäller för ett begränsat system, t ex ett avverkat bestånd.
  • Kondenskraftverk
    Värmekraftverk där man inte utnyttjar värmen utan kyler bort den (kondensering) till luft eller vattendrag. Även kraftvärmeverk kan drivas som kondensverk, dvs enbart elproduktiion, om man har kylare.
  • Kraftvärmeverk
    Värmeverk som också är utrustad med turbin för elproduktion.
  • Krossning
    Sönderdelning av trä med kross.
  • KSLA
    Kungliga Skogs- och lantbruksakademien. Vetenskapsakademi för de gröna näringarna.
  • Kyotoprotokollet
    Klimatavtal antaget i Kyoto 1997 med kvantitiativa mål för industriländerna att reducera utsläppen av klimatgaser, avtalet går ut 2020 och är ersatt av Parisavtalet.
  • LBG
    Liquefied biogas, biogas i vätskeform, en ersättning för LNG, förvätskad naturgas. Bildas genom kraftig nedkylning eller ökad trycksättning.
  • Lignin
    Beståndsdel i trä, utgör cirka en fjärdedel, ingår i svartlut och kan särskiljas och användas som råvara för produktion av produkter och biodrivmedel.
  • Lignocellulosa
    Samlingsnamn för kolhydrater som är huvudkomponenter i trä och annan växtlighet, som cellulosa, hemicellulosa och lignin.
  • LULUCF
    Land Use, Land Use Change and Forestry, rapportering under FN:s klimatkonvention av förändringar i kolförråd i mark och skog.
  • Lustgas
    N2O, växthusgas som bildas bland annat vid odling, påverkas av gödsling och klimat.
  • Markkol
    Biogent kol i marken, mull, inkluderar död, ej nedbruten biomassa. Innehållet av markkol varierar starkt med jordart och klimat.
  • Metan
    Kemisk beteckning CH4, en växthusgas växthusgas som bildas vid ofullständig nedbrytning av biomassa, t ex i sumpmarker; utgör också huvudbeståndsdel i naturgas.
  • Metanol
    Metylalkohol, ”träsprit” (CH3OH), den enklaste av alkoholerna. Kan användas på liknande sätt som etanol. Kan framställas genom förgasning.
  • Nedrytbar plast
    Biobaserad plast som bryts ner vid industriell kompostering eller i naturen. Tillverkas oftast av stärkelseråvara t ex från majs.
  • Nettonollutsläpp
    Totalt utsläpp på nationell nivå där man också tagit hänsyn till negativa utsläpp och kompensatoriska åtgärder.
  • Oförädlade fasta biobränslen
    Brännved, flis, bark, spån, grot m fl.
  • Oljeväxter
    Grödor som odlas för att ge vegetabilisk olja, t ex raps, solrosor, oliver och oljepalm.
  • ORC-turbin
    ORC = Organic Ranking Cycle, ångturbin som arbetar med ett medium med lägre förångningstemperatur än vatten och som därför kan göra el av hetvatten.
  • Parisavtalet
    FN:s klimatavtal, antaget vid klimatmötet i Paris (COP21) 2015, med ett skärpt klimatmål att sträva efter 1,5°C maximal höjning av medeltemperaturen jämfört med förindustriell tid.
  • Pelletering
    Industriell process för att producera pellets. Sammanpressning genom matriser under värme och tryck.
  • Pellets
    (Träpellets), fast bränsle i form av små kompakta stavar, tillverkas av spån. Kan också tillverkas av andra råvaror, se agropellets.
  • PFAD
    Palm Fatty Acid Distillate, en restprodukt från tillverkning av palmolja som används som råvara för biodieselproduktion.
  • Poppel
    Snabbväxande trädslag som planteras som energigröda på åkermark, nära släkt med asp. Även hybridasp, al och andra trädslag kan användas som energigröda.
  • Primärenergi
    Den ursprungliga energiformen före energiomvandling, för bioenergi är primärenergin den skördade biomassan.
  • Pyrolys
    Omvandlingsprocess utan tillträde av syre vid 500 – 600°C, ger pyrolysgas, pyrolyskol och pyrolysvätska.
  • RDF
    Refuse-Derived Fuel, bränsle bestående av utsorterat avfall.
  • Reduktionsplikt
    Styrmedel för att öka användningen av biodrivmedel i bensin och diesel genom tvinga inblandning av biodrivmedel.
  • Restprodukt
    Produkt som uppkommer vid en produktionsprocess och som inte är en huvud- eller biprodukt.
  • Returträ
    Återvunnet trä, t ex rivningsvirke, formvirke, pallar, uttjänta möbler. Kan vara behandlat eller obehandlat; ofta kan returträ vara olämpligt att använda på grund av förorening, t ex med färg eller impregnering.
  • RME
    Rapeseed Methyl Esther, rapsmetylester, biodiesel av rapsolja som förestrats. Den i Sverige använda FAME-typen, säljs som B100.
  • rt-flis
    Flis av returträ. Kan vara vitt (obehandlat) eller färgat (behandlat).
  • Råtallolja
    Restprodukt från pappersmassetillverkning, används för att tillverka tallolja. Cirka 2 – 3 procent av träet består av oljor, som kan avskiljas i massabruken.
  • Rökgasfilter
    Det finns olika typer av filter, t ex elektrofilter, textilfilter, scrubbers och cyklonfilter.
  • Rökgaskondensering
    Återvinning av värmeenergin ur rökgaser genom att kondensera ångan i rökgasen. Metoden har utvecklats i Sverige och ger mycket hög verkningsgrad även från fuktiga bränslen.
  • Rökgasrening
    Rening av rökgaserna som bildas vid förbränning, med olika typer av filter eller andra metoder.
  • Rötgas
    Annat namn för biogas som framställts genom rötning (fermentering).
  • Salix
    Latinsk beteckning för pil och vide, snabbväxande arter av salix utvecklas för energiproduktion. Se även energiskog.
  • Sameldning
    Eldning av två eller flera bränsle tillsammans, t ex kol och biobränsle eller torv och bränsleflis.
  • SIS
    Svenska Insitutet för standarder, utarbetar svenska standarder och verkar inom ISO och CEN för att utveckla internationella standarder, säte i Stockholm.
  • Skattebefrielse
    Befrielse från koldioxid- och energiskatt för förnybara drivmedel.
  • Skogsbränslen
    Biobränslen som kommer direkt från skogen utan att ha passerat industrin: brännved, energived, grot och stubbar.
  • Skogsflis
    Flis som producerats från skogsbränsle (grot, energived).
  • Skogsindustriella biprodukter
    Bark, spån, flis, som faller vid sågverk, massabruk och träindustrier och som används som bränsle. Utgör en stor del av den svenska biobränsleanvändningen.
  • Skogskubikmeter
    m3sk, skoglig tillväxt, avverkning och virkesförråd uttrycks i m3sk, som anger stammens volym från det tänkta fällskäret och uppåt, inklusive topp och bark men exklusive grenar, stubbe och rötter. OBS! Viktigt att ge akt på vilken sort som används.
  • Sly
    Buskar och småträd av löv som ofta växer i anslutning till vägar, åkerkanter, under kraftledningar, i diken, etc.
  • Spån
    Fuktiga spån (sågspån) och torra spån (hyvelspån och kuttterspån). Används både för pelletsproduktion och som bränsle i värmeverk.
  • SRF
    Solid Recovered Fuel – bränsle tillverkat av icke farligt avfall som följer standarden EN 15359, kan bestå av till exempel sönderdelat papper, plast, trä eller gummi. Kan ersätta returträ som bränsle.
  • Stamvedsflis
    Bränsle som flisats av stamved, i allmänhet sekunda ved. Kan vara rötskadad, sprucken eller brandskadad ved eller ved från virke som industrin inte vill ha.
  • Stubbflis
    Flis eller kross från skördade stubbar. Ofta krossat, inte flisat, eftersom stenar skadar knivarna vid flisning.
  • Stubbskörd
    Utvinning av energi från stubbar efter avverkning.
  • Substitution
    Ersättning av fossilt material eller bränsle, ger substitutionsnytta i form av minskade utsläpp.
  • Svartlut, returlut
    Bildas i massabruk som ett internt avfallsflöde och består av träets beståndsdelar utöver cellulosafibern, som hemicellulosa och lignin, samt kokkemikalier. Svartluten bränns för att återvinna kokkemikalierna och utgör den huvudsakliga energikällan i de kemiska massabruken.
  • Syntesgas
    Består av kolmonoxid och vätgas och bildas t ex vid förgasning av biomassa, kan vidareförädlas till olika biobränslen.
  • Sönderdelning av biobränslen
    Flisning, krossning och malning.
  • Tallbeckolja
    Restprodukt från tillverkningen av tallolja, används som bränsle.
  • Tallolja
    En typ av bioolja som tillverkas av råtallolja t ex för att bli talloljediesel. Vanlig råvara för HVO-diesel.
  • Tillväxt, årlig
    Den totala tillväxten mäts m3sk (skogskubikmeter), cirka 120 miljoner m3sk per år på Sveriges produktiva skogsmark.
  • ton ts
    ts = torrsubstans, för att kunna jämföra olika biomassor anges ofta biomassan i ton ts, som anger biomassevikten utan innehåll av vatten.
  • torrefierad pellets
    ”Svart” pellets som har högre energitäthet än vanlig pellets och som har bättre lagrings-beständighet. Kan sameldas med kol i kraftverk anpassade för koleldning.
  • torrefiering
    ”Rostning” av biomassa, ger ett bränsle som liknar träkol, men förkolningen har inte drivits lika långt. Torrefieringen sker vid lägre temperatur än pyrolys och förgasning.
  • Torv
    Biomassa bildad av mossa, vanligen vitmossa, som är ofullständigt nedbruten på grund av syrebrist; bildas i ”vattensjuk” mark, som myrar och mossar.
  • Torvtäkt
    Skörd av torv efter att marken avvattnats genom dränering.
  • Träaska
    Aska från förbränning av trä, ren träaska, kan användas som jordförbättringsmedel.
  • Trädbränslen
    Sammanfattande term för skogbränslen, skogsindustriella biprodukter och vedartade åkerbränslen (t ex salixflis).
  • Träkol
    Biomassa av trä som omvandlats till rent kol genom upphettning utan syretillförsel (kolmila).
  • Träpulver
    Mald träbiomassa som används som bränsle i brännare på samma sätt som olja eller gas; ofta mals pellets till pulver före förbränning.
  • UCO
    Used Cooking Oil, återvunnen frityrolja, används som råvara för biodiesel eller bioolja.
  • UCOME
    Biodieselprodukt framställd genom förestring av UCO (FAME från UCO).
  • UNFCCC
    United Nations Framwork Convention on Climate Change, FN:s klimatkonvention, antagen vid miljömötet i Rio de Janeiro 1992, trädde i kraft 1994.
  • Uppgraderad biogas
    Gas som renats från koldioxid och innehåller nästan enbart metan. Kan användas för injicering i gasnätet eller för fordonsdrift.
  • Utsläppshandel (ETS)
    Handel med utsläppsrätter, som företag måste ha i relation till sina utsläpp av fossil koldioxid. Utsläppsrätterna handlas på marknaden och ger ett pris på utsläppen, idag (mars 2020) omkring 25 euro/ton CO2 (ETS = Emission trading scheme).
  • Verkningsgrad
    Andelen nyttig utgående energi i förhållande till insatt energi i bränslet. Uttrycks i procent.
  • Verksamhetsavfall
    Avfall från andra verksamheter än hushåll. Innehåller ofta brännbart biogent material.
  • Virkesförråd
    Den beräknade volymen stamved på den produktiva skogsmarken. Anges i enheten skogskubikmeter, m3sk. Beräknas löpande av Riksskogstaxeringen, obs! gäller bara stamved, inte trädens hela biomassa.
  • Värmeunderlag
    Den användning eller avsättning av värme som gör en viss elproduktion möjligt i kraftvärmedrift.
  • Värmeverk
    Produktionsenhet för fjärrvärme, består av panna, bränsleförsörjnings- och reningssystem.
  • Värmevärde
    Benämns också energivärde och är det energiinnehåll ett material har, d.v.s. ett mått på energivärde i ett material som mäts i t.ex. MJ/kg.
  • Vätgas
    Väte är det lättaste grundämnet; vätgas kan användas som bränsle och oxiderar med syre till vatten, kan tillverkas genom elektrolys eller utvinnas ur syntesgas.
  • Växthusgas
    Gas som påverkar klimatet; de viktigaste växthusgaserna är koldioxid, metan och lustgas.
  • World Bioenergy Association
    Världsorganisation för bioenergibranschen, säte i Stockholm.

Vi använder oss av cookies. Läs mer