Kolsänkor / Bio-CCS och Bio-CCU

Kolsänkor

Kolsänkor är naturliga eller tekniska system som binder mer koldioxid än de släpper ut. Den vanligaste kolsänkan i Sverige är den växande skogen, där trädens fotosyntes gör att stora mängder koldioxid tas upp och lagras i biomassa. Även jordbruksmark, våtmarker och hav fungerar som kolsänkor, liksom långlivade träprodukter som byggmaterial där kolet fortsätter att vara bundet under lång tid. Ett annat exempel är biokol, som framställs genom pyrolys av biomassa och kan lagras i marken under hundratals år, vilket gör det till en stabil och långsiktig kolsänka.

Kolsänkor är viktiga eftersom de balanserar de utsläpp som inte kan elimineras helt. I ett modernt samhälle kommer vissa utsläpp att vara svåra att få bort, exempelvis från industriprocesser, transporter och jordbruk. För att nå klimatmålen krävs därför både minskade utsläpp och ett tillräckligt stort upptag av koldioxid. En stark kolsänka gör det möjligt att nå nettonollutsläpp, samtidigt som den bidrar till biologisk mångfald, ett aktivt skogsbruk och en växande bioekonomi.

Kolsänkor är inte statiska. De påverkas av skogsskötsel, klimatförändringar, stormar, bränder och politiska beslut. Ett aktivt och hållbart skogsbruk kan öka tillväxten och därmed kolsänkan, samtidigt som det ger råvara till bioenergi och biobaserade produkter som ersätter fossila bränslen. Om skogen lämnas helt orörd minskar tillväxten över tid, och risken för skador och utsläpp från bränder och stormar ökar. Biokol kan i detta sammanhang fungera som ett komplement, eftersom det skapar en stabil kolsänka som inte påverkas av skogsskador eller markanvändning på samma sätt som levande biomassa.

CCS – att fånga och lagra koldioxid

Utöver naturliga kolsänkor finns tekniska lösningar som kan bidra till att minska mängden koldioxid i atmosfären. Carbon Capture and Storage, CCS, innebär att koldioxid fångas in vid en punktkälla och lagras permanent i geologiska formationer. Tekniken är särskilt relevant för industrier där utsläppen är svåra att undvika, exempelvis cementproduktion, raffinaderier och stålindustri. Genom att fånga in koldioxiden innan den når atmosfären kan dessa verksamheter fortsätta att producera viktiga material samtidigt som klimatpåverkan minskar kraftigt.

Bio-CCS är en variant där koldioxid från biobränslen fångas in och lagras. Eftersom biobränslen ingår i det naturliga kretsloppet innebär bio-CCS att koldioxid aktivt tas bort från atmosfären. Det skapar så kallade negativa utsläpp, vilket är en av de mest kraftfulla klimatåtgärderna som finns. Bio-CCS kan användas i kraftvärmeverk, massa- och pappersindustri och andra verksamheter som använder biobränslen. För Sverige, med sin stora bioenergisektor, är bio-CCS en strategisk möjlighet att både minska utsläppen och stärka kolsänkan.

Industriell CCS är viktig för att hantera utsläpp som inte kan elimineras med elektrifiering eller energieffektivisering. Den gör det möjligt att nå klimatmålen utan att avveckla produktion som är central för samhället. För att tekniken ska få genomslag krävs långsiktiga styrmedel, tydliga regelverk och fungerande infrastruktur för transport och lagring av koldioxid.

CCU – att använda koldioxid som resurs

Carbon Capture and Utilization, CCU, innebär att infångad koldioxid används som råvara i nya produkter. Det kan handla om att producera e‑bränslen, kemikalier, byggmaterial eller andra material där koldioxid binds in under en längre tid. CCU kan bidra till att minska behovet av fossil råvara och skapa nya cirkulära värdekedjor. Tekniken är dock inte ett alternativ till permanent lagring när målet är att skapa negativa utsläpp, eftersom koldioxiden ofta återgår till atmosfären när produkten används. Däremot kan CCU vara ett viktigt komplement som minskar klimatpåverkan i industrin och skapar nya affärsmöjligheter.