Stor potential för bio-CCS i Sverige – 38 orter med bäst förutsättningar
Sverige har en stor potential för att minska halten koldioxid i atmosfären genom bio-CCS, infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen. Det visar en sammanställning i tidningen Bioenergi.
De stora massabruken är de största källorna för biogen koldioxid i Sverige. Bild från Iggesunds bruk. Foto: Kjell Andersson
Omkring 30 miljoner ton koldioxid från biobränslen släpps ut från de 23 största massabruken och 15 största kraftvärmeverken i Sverige. Att fånga in och lagra denna denna koldioxid skulle det motsvara mer än hälften av de svenska utsläppen av växthusgaser.
Negativa utsläpp, inbindning av koldioxid istället för utsläpp, kommer att bli en nödvändig del av klimatpolitiken för att klara 1,5-gradersmålet enligt de flesta av de scenarier som utarbetats av klimatpanelen IPCC. För att klara det svenska målet om nollutsläpp 2045 kommer det sannolikt också att krävas negativa utsläpp.
– Vår sammanställning visar att den svenska skogsindustrin och våra fjärrvärmeverk erbjuder en unik möjlighet att demonstrera bio-CCS i stor skala, säger Bioenergis chefredaktör Anders Haaker i en kommentar. Siffrorna är hämtade från Naturvårdsverkets utsläppsregister och gäller 2017. En statlig utredning tittar på möjligheterna att tillämpa bio-CCS i Sverige, vilka rättsliga hinder som finns och vilka styrmedel som kan behövas.
- Läs mer i artikeln ”Stor potential för att fånga in och lagra bio-CO2” i Bioenergi nr 2.
- Lista med 38 anläggningar där koldioxid kan samlas in för att lagras
- Heldag om kolsänkor – så fångas koldioxid och lagras i marken. Svebio anordnar 16 maj ett seminarium i Stockholm med rubriken ”Heldag om kolsänkor – så fångas koldioxid och lagras i marken”, som handlar om bio-CCS, biokol och ökad lagring av kol i skog och mark.
För mer information kontakta, Anders Haaker, chefredaktör, 073–92 71 957, eller Kjell Andersson, 070–441 71 92.