Tillbaka

Kjell Andersson i Bioenergi: Skogens klimatnytta nära dubbelt så stor som alla svenska utsläpp av klimatgaser

Det svenska skogsbruket tillsammans med bioenergianvändningen skapar en mycket stor klimatnytta – nära dubbelt så mycket som klimatskadan av alla svenska utsläpp av växthusgaser. Det framgår av flera rapporter och beräkningar som presenterats under det senaste året.

Fyra rapporter som beskriver skogens klimatnytta har getts ut av SkogsindustriernaSkogforskSvebio/Irena och SCA. De svenska skogarna kan liknas vid en gigantisk levande solfångaryta som varje år med solenergins hjälp tar upp stora mängder koldioxid ur atmosfären och lagrar som energirik biomassa.

kretsloppet i skogen - Sveaskog

I ett hållbart skogsbruk med balans mellan tillväxt och skörd sker i princip ingen nettotillförsel av koldioxid till atmosfären. Det är tvärtom möjligt att öka förrådet av stående skog samtidigt som avverkningen ökar. Tillgången av kol i skogen ökar och kan användas till förnybara material och bioenergi. Detta beskrivs närmare i rapporten ”Bioenergy from boreal forests – Swedish approach to sustainable wood use”. Illustration: Sveaskog

Skogen binder 170 miljoner ton CO2

Beräkningen av hur stor den här totala inbindningen av kol är skiljer lite mellan rapporterna. Skogstillväxten på produktiv skogsmark är omkring 120 miljoner kubikmeter stamved. Till det ska läggas grenar, toppar, stubbar och rötter. Rolf Björheden på Skogforsk räknar med att det totala upptaget av koldioxid är 171 miljoner ton. I IRENA-rapporten har samma volym räknats om i energi, och då rör det sig om 436 TWh, vilket är mer än hela den svenska energianvändningen.

Lagret ökar med omkring 40 miljoner ton CO2

Eftersom avverkningen, den skördade biomassan, är mindre än den totala tillväxten ökar förrådet av biomassa i skogen. Så har det varit de senaste hundra åren. Den årliga ökningen av förrådet motsvarar 35–48 miljoner ton CO2. Den officiella svenska klimatrapporteringen har under de senaste åren visat att upptaget av koldioxid i brukad skog är omkring 42–44 miljoner ton. Till det ska läggas det ökade förrådet i träprodukter – omkring 7 miljoner ton CO2 per år.

Substitutionsnyttan svår att beräkna

Det är inte självklart hur man ska uppskatta klimatvinsterna genom att använda trä som byggnadsmaterial och biomassa som bränsle. Särskilt när det gäller trä som byggmaterial visar olika forskningsrapporter på mycket olika värden för klimatnyttan.

IRENA-rapporten uppskattar substitutionsnyttan av att använda trä från den svenska skogen istället för cement och andra material i byggnader till 11,5 miljoner ton CO2, och nyttan av att ersätta fossila bränslen med biomassa från skogen och skogsindustrin till 33 miljoner ton CO2. Total cirka 45 miljoner ton.

Skogsindustriernas rapport, som skrivits av Peter Holmgren, räknar med mycket större substitutionsnytta från trävarorna – hela 25 miljoner ton CO2, men mycket mindre från energisubstitutionen – bara 5 miljoner ton CO2. Förklaringen till det senare är att han inte räknat någon klimatnytta från egenanvändningen av bränslen i massabruk och sågverk. Däremot har han räknat klimatnytta från all pappersproduktion motsvarande energivärdet i pappret, vilket ger en klimatvinst på 12 miljoner ton CO2. I slutänden hamnar ju pappret i avfallsförbränning för att bli el och värme, eller biogas från avloppsslam, även om detta inte fungerar i alla länder som importerar svenskt papper.

LÄS HELA ARTIKELN PÅ BIOENERGITIDNINGEN.SE

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer