Tillbaka

Vänerenergi är ny medlem i Svebio

Vänerenergi i Mariestad samarbetar med skogsindustriföretaget Metsä Tissue om biokraftvärmeproduktion. Fjärrvärmeverksamheten är organiserad i en liten effektiv beställarorganisation. Här beskriver Kjell-Åke Wallström, fjärrvärmechef på Vänerenergi mer om förhållandena i Mariestad och om varför Vänerenergi valde att bli medlemmar i Svebio.

Vänerenergi ägs till största delen av Mariestads kommun med 88 procent och av Töreboda kommun som äger tolv procent av bolaget. Fjärrvärmeleveranserna i Mariestad motsvarar 130 GWh per år, dessutom levereras 10 GWh ånga till en industrikund. Kjell-Åke Wallström har varit fjärrvärmechef på Vänerenergi sedan 2013 och jobbade innan dess i 23 år på E.ON och Sydkraft, bland annat som platschef i Mora.

Samägt biokraftvärmeverk

– Det som är lite ovanligt är att vi har ett produktionsbolag som vi äger tillsammans med Metsä Tissue, ett pappersbruk på orten, med 50 procent vardera, säger Kjell-Åke Wallström. Produktionsbolaget heter Katrinefors Kraftvärme AB, KKAB, och består av två biokraftvärmeblock. KKAB levererar värme till fjärrvärmenätet i Mariestad, ånga till pappersbruket och el till elnätet. Bränslet utgörs i första hand av fiberslam, en restprodukt från returpappersbruket. Dessutom används även trädbränsle.

Två mindre fjärrvärmenät

Vänerenergi har även ett mindre fjärrvärmenät i Töreboda med fjärrvärmeleveranser på cirka 25 GWh per år. Där finns två Weiss-pannor på vardera 4 MW för biobränsle. Värmecentralen ligger inne på Moelvens limträfabriksområde och restprodukten kutterspån levereras direkt in i panncentralen. Här finns även en panna som använder skogsflis som bränsle under eldningssäsongen, september till april.

– Av överskott på kutterspån sommartid gör vi briketter om vi använder i vårt tredje lilla nät, på 2,5 GWh, i Lyrestad, Vi ser att efterfrågan på briketter av kutterspån växer och vi kommer att investera i ytterligare en brikettpress. Hittills har vi gjort 1 000 ton briketter per år. Med två brikettpressar kan  det komma upp i 1 200–1 500 ton per år, säger Kjell-Åke Wallström.

Färdiginvesterat

Just nu är Vänerenergi ganska färdiga när det gäller investeringar i produktionsutrustning och fjärrvärmenät.

– Investeringarna svarar bra emot behoven. När det gäller fjärrvärmeutbyggnaden är vi också ganska färdigutbyggda, men vi har ett industri och handelsområde i Mariestad, där vi kommer att försöka etablera fjärrvärme. Vi måste hela tiden erbjuda en produkt som kunderna vill ha och vår fjärrvärmeprodukt får inte bli dyrare än värmepumpslösningar, som är vår största konkurrent i dag. Någon kund har valt att gå över till värmepumpar, men annars står vi emot bra, menar Kjell-Åke Wallström.

NOx-skatt orosmoln

– Den aviserade NOx-skatten kan komma att drabba oss om den blir av. Katrinefors Kraftvärme kommer att få betala 2,5 mkr i nya skatter.  Vi håller på att analysera konsekvenserna för Töreboda av det nya förslaget på NOx-skatt. Generellt är jag mycket tveksam till om förslaget verkligen kommer att skapa någon miljönytta, säger Kjell-Åke Wallström.

Rätt tid att bli medlem i Svebio

– Vi tyckte att tiden var mogen för att bli medlem i Svebio. Man kan säga att vi lite grand mist vår intresseorganisation när Svensk Fjärrvärme gick ihop med Svensk Energi och blev Energiföretagen Sverige. Det är elområdet som är det stora intresset i det sammanhanget. Det finns en risk att fjärrvärmefrågorna kan hamna lite i skuggan.

Vi ser också att Svebio ska satsa mer på fjärr- och kraftvärmefrågorna framöver och vi har sett att Svebio kan bidra med stöd för oss mindre värmeverk. Vi använder biobränslen för fjärrvärme och det kan passa bra att vara med i Svenska Bioenergiföreningen, säger Kjell-Åke Wallström.

Liten organisation

Fjärrvärmeavdelningen på Vänerenergi är en ren beställarorganisation med endast fyra personer anställda.

– Vi köper in i stort sett alla tjänster som utförs. Dels har vi en egen organisation för ekonomi och kundtjänst inom Vänerenergi, dels köper vi in värme från KKAB. Vi driver anläggningen i Törboda själva, men med lokala entreprenörer för drift och underhåll, förklarar Kjell-Åke Wallström.


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 5-2018

Vi använder oss av cookies. Läs mer