Tillbaka

Sveriges elförsörjning: ”Inget pekar på att förnybar energi ger stora kostnader”

REPLIK | ENERGIPOLITIK Ökad flexibilitet och tekniska möjligheter gör att vi kan klara av utmaningarna i ett elsystem med stor andel förnybar energi. Det skriver Filip Johnsson, professor, Chalmers tekniska högskola, IVA-ledamot, Anna Wolf tekn dr, sakkunnig Framtidens energisystem, Power Circle, Gustav Melin, agronom, vd Svebio, Erik Mårtensson, MBA, divisionschef, Siemens Energy Management.

Sex ledamöter i IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien) skriver på SvD Debatt den 17 mars att det skulle kosta stora summor och ge negativa miljökonsekvenser att ersätta kärnkraft med sol- och vindkraft. Men detta stämmer inte med de slutsatser som dras i IVA:s rapport ”Så klarar det svenska energisystemet klimatmålen”.

Skribenterna i debattartikeln pekar på kärnkraftens möjligheter att leverera effekt när den behövs och menar att sol- och vindkraft inte klarar av samma uppgift. Det stämmer att kraftslagen har olika egenskaper. Men omställningen handlar inte bara om sol- och vindkraft, utan om att ett nytt sammansatt elsystem – som till stor del baseras på ny teknik, nya marknadsmodeller och nya regelverk – successivt växer fram.

Det är viktigt att ha en helhetssyn på elsystemet – utan polarisering mellan kraftslagen. Utgångspunkten är leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och teknikneutralitet för att uppnå maximal klimatnytta. En nyckel är att utnyttja den potential till flexibilitet som finns både i befintliga och nya system och en aktiv integrering av elsystemet med transportsektorn och industrin.

Kostnaden för förnybar el har sjunkit snabbt och när det gäller vindkraft i Sverige byggs den nu ut på marknadsmässiga grunder, samtidigt som vi vet att ny kärnkraft med dagens teknik visat sig dyr och förenad med långa ledtider. Kostnader för balansering, elnät och andra systemkostnader är svåra att bedöma men minskar successivt med den dramatiskt snabba teknikutveckling som nu sker. Hur länge kärnkraften kommer att finnas kvar i det svenska elsystemet beror främst på om den kan hålla sig konkurrenskraftig gentemot den nya tekniken.

Debattörerna menar att vindkraftverkens verkliga livslängd visat sig vara betydligt kortare än kalkylvärdena 20–25 år, men utvecklingen av vindkraft går snabbt. I dag utökar projektörerna livslängden från 25 år till 30 år i kalkylerna för nya vindparker. Det sker också en stark utveckling inom alla förnybara energislag, vilka alla kommer inta viktiga roller i framtidens energisystem.

Läs hela repliken hos SvD

Vi använder oss av cookies. Läs mer