Tillbaka

Restprodukter som lämnas att multna i skogen kan ersätta bensin och diesel

Varje år lämnar det svenska skogsbruket kvar stora mängder avverkningsrester som multnar i skogen. I stället skulle dessa rester kunna ge elproduktion eller biodrivmedel som ersätter fossil bensin och diesel. – Det finns mycket att hämta utan att äventyra den biologiska mångfalden, säger Gustav Melin, VD för Svebio.

Gustav_Melin

Gustav Melin är agronom och har hållbart naturbruk som största intresse. Han menar att en ökad satsning på bioenergi från både jordbruk och skogsbruk är det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att komma till rätta med klimatproblemen både i Sverige och globalt. Foto: Erik Cronberg

Skogsindustrin avverkar träd som blir sågtimmer och pappersmassa. Den koldioxid som trädet tagit upp ur luften lagras i träprodukter som fungerar som kolsänka. Men när vi skördar träd lämnas avverkningsrester kvar i skogen i form av grenar, toppar och stubbar. När dessa rester bryts ner släpper de ut lika mycket koldioxid som de annars kunnat ersätta i form av fossila drivmedel eller kol och olja i industrin.

Energimängden i de restprodukter som lämnas kvar i skogen är stora, 138 TWh per år för hela Sverige. Det kan jämföras med den energi som behövs för alla svenska vägtransporter. År 2018 behövdes 92 TWh energi från drivmedel för både lastbilar och personbilar. Det vore naturligtvis bättre för klimatet om vi använde mer av dessa restprodukter till att producera el och värme och ersätta fossil bensin och diesel. Dessutom skulle det ge arbetstillfällen i glesbygd – varje TWh brukar ge omkring 300 årsarbeten.

Viktigt att bevara skogens biologiska mångfald

Man ska såklart inte dammsuga skogen på allt brännbart. Den svenska skogen har ökat i volym de senaste hundra åren. Sedan skogsvårdslagen ändrades 1993 har också mängden död ved för biologisk mångfald ökat markant.

– Vi kan fortsätta att lämna tillräckliga volymer för biologisk mångfald men det är ändå rimligt att ta ut ungefär 60 TWh mer avverkningsrester än idag, säger Gustav.

– Den bedömningen delar vi med forskningsinstitutet SkogForsk. Då har man tagit hänsyn till att biologisk mångfald och näringstillgång i skogen ska bibehållas. Den mängd som lämnas räcker för svampar och insekter samtidigt som uttaget av biobränsle bidrar till att motverka klimatförändringen.

Mängd kvarlämnad grov död ved i svensk skog per år, 1926-2017

död ved

Diagrammet visar mängden grov ved som lämnas i svensk skog efter skörd. Den grova veden ger förutsättningar för insekter, svampar och biologisk mångfald. Ett kraftigt trendbrott syns 1993 då nya Skogsbrukslagen anmodade nya skötselmetoder. Under samma tid, sedan 1990 har bioenergianvändningen ökat som kraftigast och är nu 38 procent av Sveriges energiförsörjning. Man kan fortsätta lämna kvar denna mängd död ved men ändå hämta väsentligt mer bränsle ur skogen. Källa diagram: Riksskogstaxeringen, SLU

Energieffektiv drivmedelsproduktion från trädbränsle

Det direkta utbytet av drivmedel från flis från skogsrester är ganska lågt men eftersom Sveriges kraftvärmeverk och skogsindustri använder mycket bioenergi för värmeproduktion kan man till exempel kombinera så kallad pyrolys med el-och värmeproduktion, som träindustriföretaget Setra gör i Gävle och som kraftvärmeverket Karlstad Energi. Den pyrolysolja de producerar kan användas som råvara i raffinaderier för att producera biodrivmedel och så tas spillvärmen till vara i fjärrvärmenät eller skogsindustrin.

Många pratar om att biobränslena inte räcker till, men i Sverige ligger minst 60 TWh biobränsle och multnar i skogen varje år – till ringa ekologisk nytta.

Med enkla medel kan dessa 60 TWh bli biodrivmedel till en stor del av vägtransporterna, det kan bli biokraft som löser den effektbrist i städerna och fjärrvärme till våra bostäder, avslutar Gustav.


Denna text finns att även läsa i Vårt Samhälle – Juni 2021 – Svenska Dagbladet på sid. 15

Vi använder oss av cookies. Läs mer