Tillbaka

Debatt SvD: ”Skogens biobränslen tas ur restprodukter”

REPLIK | BIOBRÄNSLEN I Sverige är de skogsbaserade biobränslena restprodukter i en industri som tillverkar förnybara, biobaserade produkter. Vi får dem så att säga ”på köpet”, skriver Rolf Björheden och Mats Ostelius från Skogforsk i en replik.

grot

Insamling av grenar och toppar efter avverkning, så kallad grot. Foto: Erik Viklund/Skogforsk

Svenska skogsbaserade biobränslen framställs ur restprodukter i skogsbruket och skogsindustrin. Inte ur hela träd, vilket man lätt får intrycket av när man läser debattartikeln ”Myt om skogsbränsle leder klimatarbetet fel” av Kjell Prytz, Malgorzata Blicharska med flera.

Restprodukterna faller ut i en lång industrikedja där diverse träbaserade, förnybara produkter framställs. Produkter som ersätter fossilbaserade alternativ och därmed ger stor klimatnytta.

Bark, sågspån och svartlut är några exempel på restprodukter ur industriprocesser som används som biobränslen i olika former. Grenar och toppar är restprodukter som blir kvar i skogen när träden omvandlas till råvara för produktion av exempelvis plank, bräder, toalettpapper och förpackningar. Av grenarna och topparna görs bränsleflis till energiproduktion vid exempelvis kraftvärmeverk. Blir grenarna och topparna kvar i skogen frigörs energin i stället genom förmultning under bildande av koldioxid. Samtidigt får kraftvärmeverken se sig om efter andra alternativ, kanske kol eller olja.

Slutsats: kortsiktigt, utan hänsyn till att koldioxid binds i fotosyntesen, ger alla biobränslen upphov till koldioxidutsläpp när de förbränns. Men i Sverige, liksom i andra utvecklade skogsländer, är de skogsbaserade biobränslena alltså restprodukter i en industri som tillverkar förnybara, biobaserade produkter. Vi får dem så att säga ”på köpet”.

I sammanhanget vill vi också påpeka att mängden kol lagrat i svensk skog årligen ökar med motsvarande 36 miljoner ton koldioxid tack vare ett ökat virkesförråd. Virkesförrådet har mer än fördubblats under det senaste seklet, vilket motsvarar över 40 års svenska koldioxidutsläpp på dagens nivå (cirka 50 miljoner ton per år). Läs gärna mer om hur skogen och skogsmarken lagrar kol och är en klimatresurs i rapporten ”Skogsbrukets klimatpåverkan” som finns att ladda ner på Skogforsks hemsida.

Rolf Björheden
professor och seniorforskare, Skogforsk
Mats Ostelius
ansvarig medie- och samhällskontakter, Skogforsk

Vi använder oss av cookies. Läs mer