Tillbaka

Debatt: "Vi vill se förslag som stärker kraftvärmen"

Kraftvärmen spelar en viktig roll i vårt energisystem för att vi ska ha konstant tillgång till el. Ändå saknas konkreta politiska förslag för att stärka kraftvärmen, tvärtom ser vi åtgärder som går i motsatt riktning, skriver Pernilla Winnhed, Energiföretagen Sverige, och Gustav Melin, Svebio, på Altinget.

Det talas en del om hur vi ska säkra elförsörjningen i Sverige och hur viktigt det är med väderoberoende energikällor som komplement till vind- och solkraft. Allra viktigast är att klara effektbehovet; att vi klarar att producera lika mycket el som vi använder, varje sekund. Här har kraftvärmen en viktig funktion. Det uppmärksammade Energikommissionen och regeringen lyfte det i den energipolitiska propositionen om den långsiktiga politiken som ska förverkliga Energikommissionens förslag.

Därför är kraftvärmen viktig

Kraftvärme är samtidig produktion av el och värme, som gör att man får ut extra mycket energi från bränslet som används. En relativt stor andel av den svenska elen kommer från kraftvärme, cirka tio procent. Ungefär i samma storleksordning som vindkraft. Fördelen med kraftvärme är att den producerar el när den behövs som mest. Det är just det som är så viktigt för vår energiförsörjning – att kraftvärmen ger pålitlig energi under alla förhållanden. När vi behöver el och värme som mest på vintern när det är mörkt och kallt, levererar kraftvärmeverken bådadera. De ger dessutom lokalt producerad el och hjälper därmed till med att säkra eltillförseln i städerna.

Mycket kraftvärme riskerar att gå förlorad

Vattenkraft, tillsammans med kärnkraft och kraftvärme är i dag planerbar kraft i den svenska elförsörjningen. Inom kort fasas ytterligare ett par kärnkraftsreaktorer ut och då behöver vi ha mer planerbar kraft från de båda andra kraftslagen. Vattenkraften kan effektiviseras och det finns stor potential att öka kraftvärmen i Sverige.

Tyvärr är läget det omvända. Många av dagens större kraftvärmeverk kommer snart att falla för åldersstrecket och verkar inte ersättas av nya. Istället byggs anläggningar som enbart producerar värme. Anledningen är att det är svårt att få investeringen att gå ihop när elpriserna är låga och man inte får betalt för de systemtjänster som är nödvändiga för att elsystemet ska fungera, och dessutom fjärrvärmen hotas av nya skatter. Konsekvensen blir mindre väderoberoende el, istället för mer.

I regeringens energipolitiska proposition uttalades bland annat att ”En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och effektiv elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den framtida el- och värmeförsörjningen under kalla
vinterdagar. Det är angeläget att möjligheten till högeffektiv elproduktion utnyttjas i bränslebaserad fjärrvärmeproduktion (läs kraftvärme). ”

Politiska åtgärder krävs

Alla politiker är positiva till kraftvärme. Ska vi få en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och mer effektiv elanvändning i uppvärmningen krävs politisk vilja och åtgärder för att förverkliga ambitionerna.

Vi har därför bildat Kraftvärmeuppropet, samlat i åtta förslag för att säkra
kraftvärmen – nu och för framtiden:

  1. Ta fram en strategi för kraftvärme och fjärrvärme utifrån uttalade
    ambitioner i regeringens energipolitiska proposition (2017/18:228)
  2. Värna kraft- och fjärrvärmens konkurrenskraft genom att undvika
    ytterligare skatter och pålagor
  3. Säkerställ teknikneutrala regelverk och styrmedel som en generell
    grundregel
  4. Ge marknadsmässig ersättning för systemtjänster för elsystemet
  5. Uppmuntra användningen av ny kraftvärmeteknik i små fjärrvärmesystem
  6. Förtydliga kraftvärmens roll i krisberedskapen som lokal elproduktions-
    och ö-driftsresurs
  7. Renodla styrmedlen – anpassa styrmedlen så att de bidrar till att klara
    effektutmaningen i elsystemet
  8. Utveckla kraftvärmens roll som en flexibel resurs i energisystemet när

andelen volatil sol- och vindkraft ökar och avveckling av
kärnkraftsreaktorer sker

Som sagt, Energiöverenskommelsen framhåller vikten av en konkurrenskraftig fjärr- och kraftvärmesektor men konkreta förslag saknas ännu. Nu undrar vi: Hur har regeringen och de övriga partierna som undertecknat Energiöverenskommelsen tänkt att gå vidare?

Pernilla Winnhedvd Energiföretagen Sverige
Gustav Melinvd Svebio


Följ debatten på Altinget.se

Vi använder oss av cookies. Läs mer