Ogenomtänkt förslag om förbud mot fossila bilar

– Överenskommelsen innehåller i övrigt många bra förslag. Särskilt bra är det att man nu försöker åstadkomma en samsyn kring avvägningen mellan naturvård och äganderätt i skogen, vilket ger en stabil grund för råvaruproduktionen för en växande bioekonomi, som både kan ge mer förnybara material och mer bioenergi.

– Bra är också att man tydligt tar ställning för en kvot för bioflygbränsle. Nu gäller det att följa upp med att fastställa kvoten och en tidplan för att få en fast grund för produktion av biobränsle till flyget.

– Bland de förslag som inte bör genomföras finns den nya avfallsförbränningsskatten. Det är ett miljöfarligt förslag. Många typer av avfall bör inte återvinnas: rivningsvirke är ofta behandlat med farlig färg, gamla plaster kan innehålla tungmetaller eller giftiga flamskyddsmedel. Det är bättre att de förbränns än att de går till återvinning. Avfallsskatten kommer att försämra konkurrenskraften generellt för fjärrvärmen som ger oss stora miljötjänster och göra det dyrare att utvinna energi ur sådant avfall som inte kan materialåtervinnas.

Läs mer om Svebios syn på de delar av överenskommelsen som berör bioenergin nedan.

För ytterligare kommentarer, kontakta Gustav Melin, tel 070-5244400 eller Kjell Andersson tel 070-4417192

Svebios kommentarer till uppgörelsen mellan S, C, L och MP

Våra kommentarer gäller åtgärderna inom klimat- och energipolitik med särskilt fokus på bioenergi.

• Förslaget att införa ett förbud mot att ”sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar” från 2030 är ogenomtänkt och felaktigt. Det är inte politikernas sak att bestämma om vilka tekniska lösningar som ska väljas för att nå klimat- och miljömålen. Det avgörande är att stoppa utsläppen av fossil koldioxid från trafiksektorn. Det sker bäst genom styrmedel som inriktas mot drivmedlen, inte fordonen. Redan idag finns bränslen som är 100% förnybara (HVO100, B100, ED95, biogas) eller har mycket hög förnybarandel (E85). Inom några år kommer vi att ha 100-procentig biobensin. Fordon som använder dessa bränslen och har höggradig rening är lika bra eller bättre ur ett livscykelperspektiv än rena elbilar.
• Kvotnivåerna inom reduktionsplikten ska successivt ökas för tiden efter 2020. Det är ett självklart förslag. Men vi anser att bensinkvoten borde ökas redan tidigare för att ge en snabb introduktion av E10 (bensin med 10-procentig etanolinblandning)och ge utrymme för mer biobensin.
• Ett årtal ska utredas för när fossila bränslen ska vara helt utfasade. Genom kvotplikten, beskattning och andra styrmedel kommer detta ändå att ske.
• Investeringar i produktion och distribution av biogas. Redan idag finns sådant stöd. Anmärkningsvärt att man inte säger något om produktion av inhemska biodrivmedel i övrigt, från råvaror från skogsbruket, jordbruket och avfall.
• Klimatbonusar och klimatavgifter på personbilar förstärks och förenklas. Förändringarna ska genomföras i samband med budgeten för 2021. Oklart vilka justeringar man vill göra av bonus/malus. Centerpartiet har tidigare förslagit kraftigt höjd högsta bonus för rena elbilar, med ett maxbelopp på 100 000 kr. Hela bonus/malussystemet bör enligt Svebio utvärderas och helst avvecklas. Styrningen bör ske genom drivmedlen. För fordon bör man begränsa till krav på effektivitet och rening/utsläpp. Nuvarande bonus/malus ger stöd till hybridbilar som till stor del körs på fossilt bränsle, men bestraffar dieselbilar som kan göra på 100% förnybar diesel. Elbilar som fått stöd exporteras till grannländer.
• Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i flyg ska införas. Bra att man tar ställning för en bioflygbränslekvot, men dåligt att man inte kan precisera när den ska införas och vilken ambitionsnivå som gäller. Man vill också införa miljöstyrande start- och landningsavgifter, en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor, samt ”ekonomiska incitament” i form av en flygbränsleskatt (på sikt) som ska ersätta dagens biljett skatt. Här har man travat flera olika styrmedel på varandra. Det skapar ett onödigt komplicerat och dyrbart system. Man borde nöja sig med en bränslekvot.
• Utveckla och effektivisera klimatinvesteringsprogrammen. Man nämner inte klimatklivet med namn, som avskaffats genom att riksdagen antagit M-KD-budgeten. Formuleringen antyder att det blir en fortsättning på klimatklivet, men att det ska göras en förändring för att stödet ska bli effektivare. Punkten kan också innefatta andra direktstöd. Det är ett problem för företagen att man nu skapar osäkerhet om klimatklivet, först genom M-KD-budgeten och därefter genom att inte tydligt ange inriktning och stödnivå i uppgörelsen. Vi får troligen vänta till vårbudgeten på klara besked för branschen.
• Miljömålsberedningen ska utreda mål för konsumtionsbaserade utsläpp. Har liten betydelse på kort sikt, och det är svårt att se hur ett sådant mål ska följas upp utan att innefatta handelshinder.
• Prospektering och nyexploatering av kol och fossilgas förbjuds på motsvarande sätt som gjorts för uran. Ett bra förslag, som t ex stoppar alla tankar på frackning i svensk berggrund. Men det hade varit mer radikalt och motiverat att aktualisera frågan om utvidgad norsk oljeproduktion i Nordiska rådet och Arktiska rådet.
• Skatt på förbränning av avfall införs. En sådan skatt styr fel och har ingen miljöeffekt. Den innebär en generellt försämrad konkurrenskraft för fjärrvärme gentemot andra uppvärmningsformer och motverkar energiutvinning ur avfall som inte kan materialåtervinnas. Det kan också leda till att sådant kontanimerat avfall som helst ska förbrännas istället kommer i kretslopp med ökade miljörisker som följd. Högre materialåtervinning åstadkoms bättre genom andra åtgärder. En statlig utredning har tittat på frågan och rekommenderade att man inte inför denna skatt. Remissopinionen var också mycket kritisk till en sådan skatt.
• Det ska vara mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk. Här nämns solceller, solvärme, vindkraft till havs eller på land, men inte bioenergi. Oklart vilka konkreta styrmedel som avses. Det kan handla om ytterligare skattereduktioner eller bidrag. Förvånande att man inte nämner bioenergi men däremot havsbaserad vindkraft som är en storskalig teknik som knappast används för ”eget bruk”. Det vore mer angeläget att skapa förutsättningar för småskalig elproduktion med biobränslen.
• Insatser för en utveckling mot fossiloberoende jordbruk. Punkten är allmänt formulerad men öppnar för ett arbeta för att byta bränslen i jordbrukets traktorer, maskiner, torkar mm. Det ger svensk livsmedelsproduktion en förstärkt miljö-och klimatprofil.
• Säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande-och brukanderätten, så att ökat skydd av mark kan förenas med en växande cirkulär ekonomi. Anslagen för skydd av värdefull natur ska förstärkas. M-KD-budgeten som antogs av riksdagen innebär en kraftig neddragning av anslagen för skydd av värdefull natur. Här är linjen den motsatta: att ge mer pengar för att kunna kompensera markägare för naturvårdsinsatser, och samtidigt skapa grund för en växande bioekonomi, dvs kunna skörda råvara från skogen. Det är värdefullt om man kan nå en ”borgfred” på det här området, mellan markägarnas rättmätiga krav och naturvårdens, för att ge en säker rättslig grund för råvaruförsörjningen för bioekonomin, för förnybara material och bioenergi.
• Nya stambanor för höghastighetståg och planeringen för att bygga Norrbottniabanan I avsnittet om landsbygden nämns också att vägunderhållet ska förstärkas. Investeringsprogrammet för vägar och järnvägar 2018 – 2029 på 700 miljarder ska fullföljas. Här har alla fått sitt, men hur långt räcker pengarna? Höghastighetstågen är en mycket kostsam investering som ger klimatnytta först på sikt. En förstärkning av de lokala vägnäten har betydelse för transporterna av skogsråvara och biobränslen.

Sådant som saknas:

• Vi saknar förslag om planerbar elproduktion från förnybara bränslen, främst genom kraftvärme i fjärrvärmen och i industrin, men också småskalig produktion. Effektfrågan inom elförsörjningen måste hanteras.
• Vi saknar också förslag om hur man ska få fart på investeringarna i inhemsk biodrivmedelsproduktion, och vi saknar generellt formuleringar om hur de gröna resurserna inom jordbruk och skogsbruk skulle kunna utvecklas för att skapa klimatnytta och landsbygdsutveckling.
• Vi förutsätter att man kommer att precisera många av punkterna i de konkreta förhandlingar som kommer att ske kring en kompletteringsbudget, vårbudgeten och höstens budget.