Tillbaka

Fjärrvärmens guldägg

Fjärrvärmen kan spela en mycket viktig roll i flera avseenden när det gäller svensk energi-, klimat- och säkerhetspolitik, och inte minst när det gäller att bygga ett hållbart cirkulärt och förnybart samhälle. Fjärrvärmeföretagen är nog inte fullt medvetna om vilka guldägg man sitter med – ett helt rede fullt av guldägg.

guldägg

Foto: Pixabay

Jag tänker så efter Svebios konferens i Falun, Stora Biokraft- och Värmekonferensen, som blev en mycket inspirerande tillställning. Tack till min kollega Karolina Norbeck som lagt upp programmet och till Lena Lagestam, styrelseordförande i Borlänge Energi, som var moderator.

Det här är guldäggen. Det här klarar fjärrvärmen, och bara fjärrvärmen:

  • Att ge trygg lokal värmeförsörjning, som om den görs rätt kan hålla miljontals bostäder varma också vid en kris.
  • Att ge pålitlig lokal elförsörjning som ger en grundläggande elkapacitet i våra större tätorter, ger baskraft och balanskraft i ett förnybart elsystem och el när den bäst behövs.
  • Att fungera som renande njurar i den cirkulära ekonomin genom att förbränna det restavfall som inte kan materialåtervinnas och förvandla det till nyttig el och värme.
  • Att i framtiden fånga upp och lagra biogen koldioxid genom bioCCS och skapa koldioxidinfångning istället för koldioxidutsläpp.
  • Att på ett billigt sätt ta vara på lagrad solenergi genom att utnyttja biobränslen som annars inte skulle komma till nytta. Det ger lokala jobb och inkomster.

Man talar idag mycket om cirkulär ekonomi och bioekonomi. När vi gjorde studiebesök på Borlänge Energi visade bolagets VD Lars Larsson en fascinerande översikt över alla de cirkulära system som Borlänge Energi förvaltar. Värmenätet är bara en del av helheten. Här finns också avfall och återvinning, vatten och avloppsrening, lokal elproduktion och samarbete med industrin för att ta vara på spillvärme. Samverkan med grannen Falun gör att man kan optimera och effektivisera tillsammans. Både fjärrvärmenäten och vattenförsörjningen har kopplats samman. När Borlänge måste elda avfall på sommaren kan Falun stänga ner sina pannor. När elpriset är högt kan man köra de turbiner som ger bra inkomst. Om några år kommer man att bygga ett nytt gemensamt kraftvärmeverk.

Illustration: Borlänge Energi

Också Falu Energi & Vatten har byggt ett imponerande lokalt energisystem, där man också lagt in en pelletsfabrik som gör att man kan öka elproduktionen och tillverka eget biobränsle.

Tillbaka till de fyra guldäggen.

Först beredskapen. Vi inledde konferensen i Falun med ett pass om kris och beredskap. Stora stormar, oväntade massiva strömavbrott eller hackerattacker som slår ut viktiga samhällsfunktioner kan vara exempel. Claes Tovetjärn, författare med lång erfarenhet både som militär och krishanterare, betonade att det allra viktigaste är att vi kan fungera tillsammans i en kris, och gemensamt lösa problemen. ”Den mänskliga faktorn” är det som klarar situationen. Men hjärnan behöver kolhydrater, vatten och sömn för att kunna fungera rationellt.

Man klarar högst tre veckor utan mat, tre dagar utan vatten, tre timmar utan värme och skydd, tre minuter utan att andas och bara tre sekunder utan hopp.

Det sa Ulf Ibsén, som är krisinformatör. Lägg märke till värmens centrala roll. I utkylda hus är det svårt att sova och återhämta sig. När man fryser är det svårt att tänka klart.

Ulf Ibsén hänvisade också till Försvarsberedningen rapport Motståndskraft (DS 2017:66), där man bland annat betonar frågan om lokal energiförsörjning och energiberedskap.

Jag skrev en blogg om detta för drygt ett år sedan, när alla hushåll just fått broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Också i den betonas värmen.

Fjärrvärmen kan klara en trygg värmeförsörjningen vid kriser. Men det kräver att man byggt systemet smart, så att man inte är beroende av extern el för att värmeverket ska fungera och för att varmvattnet ska komma ut till kunderna.

Håkan Knutsson från Sweheat talade om vikten av att ha lokal elproduktion med kraftvärme för att klara effekt-och kapacitetsbrist. Men styrmedlen måste förändras så att de här kraftvärmeverken byggs. Kostnaden måste tas av elnätsägarna, som måste se till att det finns el när den efterfrågas. Svebio har talat och skrivit om detta under flera år, men inget har hänt från politisk nivå. Nu gör den ansvarige ministern, Anders Ygeman, ett par brandkårsutryckningar för att klara den akuta effektbristen i Stockholm och Skåne.

Lösningen både på kort sikt och längre sikt finns hos fjärrvärmebolagen. De har möjlighet att bygga kraftvärme, alltså lokal elproduktion. Det ger stabilitet och minskar beroendet av el utifrån, ger lägre kostnader för nya matarledningar och dessutom försörjningstrygghet.

Vartenda fjärrvärmebolag som skulle kunna bygga mer kraftvärme borde tala med sin riksdagsledamot om detta.

I Borlänge gjorde vi studiebesök på det avfallseldade kraftvärmeverket Bäckelund. Här tar man hand om avfall från stora delar av Dalarna, sådant som förr lades på tipp men nu blir el och värme. Borlänge Energi skulle helst se att det var mindre plast i avfallet, eftersom den mesta plasten är fossil och ger ett sämre värde i bolagets klimatbokslut. Men samtidigt gör man en stor miljötjänst genom att befria samhället från en mängd blandat och kontaminerat avfall som är svårt eller omöjligt att återvinna. Det ska brännas. Askan, som innehåller tungmetaller och andra otrevligheter, kan man långtidslagra utan risk för människor och miljö. Regeringen har just föreslagit att Borlänge Energi och andra som utvinner energi ur avfall ska straffas med en avfallsförbränningsskatt.

Varken Borlänge eller Falun lär komma med i första omgången när vi ska avskilja och lagra koldioxid genom bioCCS (bioenergi + Carbon Capture and Storage) Kraftvärmeverken i Borlänge och Falun är för små och ligger illa till för transporterna till Nordsjön, där man kommer att genomföra lagringen. Men för storstädernas stora kraftvärmeverk är det här ett guldägg. Man kommer att kunna erbjuda värme som sänker koldioxidhalten. Inget annat förnybart energislag kan matcha det erbjudandet.

Fjärrvärmen egna företrädare är rätt dåliga på att lyfta fram de egna fördelarna. Guldäggen ligger gömda. Andra har ännu svårare att upptäcka fjärrvärmens klimat-, system- och miljönytta. Ett exempel på denna blindhet gavs igår, när Svenska Naturskyddsföreningen presenterade en rapport om framtidens hållbara energisystem (Fossilfritt, Förnybart, Flexibelt). Fjärrvärmen spelar en mycket underordnad roll i rapporten och inget av guldäggen finns med. Kraftvärmen bantas till ett minimum (!) och ges ingen roll för effektbalansen. Energi från avfall och ”njurfunktionen” nämns inte. Beredskapsaspekten finns inte med alls. När det gäller biobränslen betonas bara begränsningar och problem. Och bioCCS förekommer inte alls i den 80-sidiga rapporten från SNF.

/Kjell Andersson

Bilder från Stora Biokraft- och Värmekonferensen i Falun. Foto: Jeanette Fogelmark

Här kan du läsa mer om det unika samarbetet mellan Falun och Borlänge.

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer