Tillbaka

DN stryper debatten

Dagens Nyheter tar inte längre emot repliker på deras debattartiklar. Man har även stängt av möjligheten att kommentera nyhetsartiklar. Det lämnar väldigt lite utrymme för den fria debatten.

Foto: Hannah Edgren

”Den fria debatten i DN är strypt”

Dagens Nyheter, Sveriges största morgontidning, har bestämt sig för att normalt inte ta in repliker på de debattartiklar som tidningen publicerar på DN Debatt. Man har också sedan en tid tillbaka stängt ner möjligheten att kommentera nyhetsartiklar. Det betyder att DN lämnar mycket begränsat utrymme för den som har andra uppfattningar än de debattörer och skribenter som redaktionen släpper fram i spalterna. Man hänvisar numera enbart till insändarsidan för den som vill uttrycka en åsikt. Men även insändarsidans utrymme är starkt begränsat och vilka som får komma till tals bestäms naturligtvis av tidningen själv. Den fria debatten i DN är strypt.

Jag blev klar över DN:s nya policy när jag läste en artikel på DN Debatt härom veckan. På Europadagen 9 maj publicerade tidningen en debattartikel av Erik Berg, förbundsordförande i Liberala Ungdomsförbundet, och Oleksandr Santjenko, ordförande för ungdomsförbundet till president Zelenskyjs parti Folkets tjänare. Det är en relevant och intressant debattartikel som handlar om relationen mellan Ukraina och EU.

Berg och Santjenko argumenterar för att EU ska reformera sin jordbrukspolitik för att ge plats för Ukrainas livsmedelsproduktion. ”Sveriges landsbygd och jordbruk riskerar att bli det ukrainska medlemskapets fiende”, är en formulering som används.

Ämnet är viktigt. Om några år kommer EU att behöva ta ställning till den konflikt som debattörerna uppmärksammar. Ukraina är ett bördigt jordbruksland som har stor potential att öka sin produktion och EU:s jordbrukspolitik är inte anpassad efter en sådan ny aktör på den gemensamma livsmedelsmarknaden.

Men slutsatserna är inte självklara. Jag har själv bloggat om Ukrainas potential och möjligheten att bidra till EU:s försörjning med biobränslen, liksom om samma möjligheter för Moldavien. Svebios synpunkter skulle kunna vara en bra replik till Berg och Santjenko. En omprövning av EU:s negativa inställning till biodrivmedel från åkergrödor skulle kunna lösa den konflikt de målar upp och skapa möjligheter både för Ukrainas och nuvarande EU:s bönder att utnyttja sin fulla potential och odla på all tillgänglig åkermark.

Inga repliker sedan maj

Jag tänkte skriva en replik med det innehållet och loggade in på DN (jag är prenumerant) för att kolla villkoren för att få in en sådan replik. Det finns en text som heter ”Frågor och svar om DN Debatt”. Den inleds med en lång text om hur en debattartikel ska vara skriven för att passa i DN, textens omfång (antal tecken), vilken typ av debattartiklar DN vill ha, hur man bör formulera sig, hur man ska underteckna, att texten ska lämnas in i Word-format, osv.

Långt ner i texten hittade jag ett stycke om repliker. Där stod att DN sedan 1 maj slutat publicera repliker på de införda debattartiklarna.

Jag gick tillbaka till DN Debatt-sidan, och mycket riktigt – sedan början av maj fanns det inga repliker knutna till de införda debattartiklarna. I anslutning till äldre debattartiklar fanns det däremot regelmässigt tre, fyra repliker.

Slutsats: ingen idé att skicka in en replik. Den skulle bara komma i retur.

För säkerhets skull kontaktade jag debattredaktören Amanda Johansson-Murie, som i ett mejl bekräftade att DN inte längre tar in repliker och att enda sättet att driva debatt på DN Debatt nu är att lyckas få in en ny artikel på 5 500 tecken.

Möjligt med undantagsfall

För ett par dagar sedan var jag återigen inne på debattsidan och la märke till att man nu faktiskt publicerat en replik, tvärtemot sin nya policy. Det var Moderaternas partisekreterare Karin Enström som 13 maj svarat på Magdalena Anderssons uppmärksammade debattartikel den 7 maj under rubriken ”SD:s högerregim hotar grunderna i vår demokrati”. Det var naturligtvis rimligt att den debattartikeln skulle bemötas.

Dessutom har DN Debatt nu publicerat ytterligare ett antal repliker. Idag finns exempelvis en replik från Livsmedelsverket om ”problemet med socker”.

När jag återigen kontrollerar texten i ”Frågor och svar om DN Debatt” har texten nu ändrats så att det står att DN inte tar emot repliker ”utom i undantagsfall”. Vad betyder det? Om tillräckligt starka makthavare kräver att få in en replik så gör DN ett undantag? Eller handlar det om att motargumenten är tillräckligt starka för att bryta huvudregeln om att det inte ska vara några repliker?

Jag måste alltså kontakta DN Debatt igen för att få ett klarläggande. Är det fortfarande möjligt att begära att få in en replik? Och vilka kriterier är det som motiverar undantagsfallen?

Stänger av kommentarsfält

Under tiden hade jag också lagt märke till att det inte längre finns några kommentarsfält i anslutning till DN:s nyhetsartiklar. Jag har en och annan gång utnyttjat möjligheten att via funktionen Ifrågasatt ge synpunkter på nyhetstexter, där jag ansett att journalisten missuppfattat eller utelämnat fakta. Det har varit en del sådana artiklar i DN kring bioenergi under de senaste åren.

Svaret från DN Debatts redaktör bekräftade dels att det som nu står om repliker stämmer, dels att kommentarsmöjligheten tagits bort – redan i januari 2023, vilket jag missat. Svaret fortsätter:

”DN har haft kommentarsfunktionen sedan 2017. Det är relativt få, men hängivna personer som skriver regelbundet. Att stänga kommentarsfältet är ett strategiskt beslut som vi har tagit för att få möjlighet att i stället lägga våra resurser på andra typer av interaktioner med läsare.”

Därefter hänvisas jag till att i fortsättningen kontakta DN:s insändarsida:

”Vi hoppas att ni som uppskattat att kommentera artiklar ändå fortsätter att engagera er i vår journalistik, och tar debatten vidare på andra vis. Ni kan fortsättningsvis, precis som tidigare, skicka in insändare. Insändarsidan hittar du på dn.se/insandare, och mejladressen är insandare@dn.se. Men framöver hoppas vi även kunna testa nya grepp.”

Man anar att DN har tyckt det vara besvärligt att hantera dessa ”relativt få, men hängivna personer” som tagit upp mycket plats i kommentarsfälten. Men det har inte bara handlat om maniska debattförstörare, utan också handlat om kunniga personer som tillfört värdefulla synpunkter. Inom mitt eget bevakningsområde har det rört sig om ett antal personer med stor kunskap inom skogsbruk och bioenergi som kunnat klarlägga sådant som DN:s egna journalister ibland fått om bakfoten eller som andra påstått i kommentarsfälten. Det har gett mångfald i opinionsbildningen och lyft fram olika sidor i diskussionen och fört in fakta i meningsutbytet.

Insändarsidan kan aldrig ersätta repliker på debattsidan eller den fria debatten i kommentarsfälten. Insändarsidans inlägg är ofta mycket personliga och ibland fulla av felaktigheter. En insändare i dagens DN om fotosyntesen och klimatet är ett bra exempel.

Precis som när det gäller DN Debatt beslutar DN:s redaktion exklusivt vem som kommer in på insändarsidan. Till skillnad från de flesta landsortstidningar får redaktionen säkert många fler insändare än som får plats i tidningen. Man kan alltså från redaktionens sida helt styra debatten både på debattsidan och på insändarsidan.

Det är olyckligt att DN på det här sättet har begränsat den fria debatten.

//Kjell Andersson

Vi använder oss av cookies.Läs mer