Vi bar visioner tillsammans i Växjö

Vad är en konferens? Och vad betyder konferens? Det kan man fundera på efter ett par produktiva dagar i Växjö. Om man går till Elof Hellquists Etymologisk ordbok från 1922 hittar man följande förklaring: konferens, = ty. Konferenz, av mlat. conferentia, samtal, överläggning, till lat. conferre, egentl.: bära tillsamman, till ferre (urbesl. med bära). Alltså: att hålla konferens kommer från latinet och betyder att samtala och överlägga, men den ursprungliga betydelsen går tillbaka på att bära något tillsammans.

Svebio bjuder varje höst in till en sådan här konferens. Förr kallades konferensen Årets bioenergidagar, idag är titeln Stora Biokraft- och Värmekonferensen. Vi har sedan några år en separat konferens om biodrivmedel, och i början av året håller vi pelletskonferens. Vårens årsmöte ägnar vi främst åt politik, styrmedel och marknadsutveckling. Konferenserna är en central del av Svebios verksamhet. Samtalen och överläggningarna utvecklar och bär upp branschen och fungerar både som en mötesplats och som temperatur- och stämningsmätare.

Hur står det till i branschen, och vilka möjligheter och svårigheter ser man just nu ute bland företagen?

I Växjö var vi 130 deltagare från hela Sverige som lyssnade till drygt 20 kvalificerade presentationer.

Elin Sjökvist, meteorolog från SMHI, redde ut begreppen kring väder och klimat, och gav den allvarliga bakgrunden och motiven för att agera nu för att komma i mål med nollutsläpp inom ett par årtionden. Hon visade kartor över de rekordmånga högsommardagar vi haft i år, ett symptom på den klimatförändring som nu sker. Sommarens värmebölja kommer att vara normalväder i slutet av århundradet.

Då behövs det kanske lika mycket fjärrkyla som fjärrvärme i Sverige, något som Kia Soisalo från Vattenfall Värme är expert på. Kia berättade om hur man nu bygger ut fjärrkylan i Uppsala.

Men först till den kortsiktiga problematiken. Klimatförändringen kan ge extremväder, både med värme, kyla, nederbörd och torka.

Förra vinterns utdragna kyla har satt sina spår. När vi efter flera varma vintrar fick en kallvinter ställdes bränsleförsörjningen på prov. Många värmeverk fick svårigheter att få fram flis och pellets frampå vårvintern, när kylan inte ville ge sig. En bakgrund var också att hösten 2017 varit regnig och mild, vilket gjorde det svårt att komma ut i skogarna och avverka, både i Sydsverige och Baltikum. Därför blev det också mindre biprodukter från sågverken och massabruken.

Efter regnhösten och kallvintern kom torrsommaren, som stoppade avverkningar av brandsskyddsskäl.

Hur ska vi nu klara bränsleförsörjningen i vinter?

Hittills har det varit varmt – men vad händer om vi får en kallvinter igen? Erika Eriksson från Mellanskog och Jennie Tholin från Vida Energi gav sin bild som bränsleleverantörer. Under en följd av år har man dragit ner på lagren och många flisentreprenörer har lagt av. Nu måste man tänka nytt, och framför allt samarbeta bättre mellan leverantörer och köpare. Värmeverken måste lägga upp mer bränsle i lager, vilket bekräftades av en av deltagarna, Vinko Culjak från Ystad Energi, som berättade att hans bolag köpt en tomt som man asfalterat och börjat samla bränsle till vintern.

Om man vill möta framtiden måste man ha rätt kompetens i företagen. En hel generation medelålders män som byggt upp bioenergibranschen är på väg mot pensionsålder. De måste ersättas och då gäller det att skapa mångfald och bred kompetens på arbetsplatserna. Helena Gyrulf från IVA (Ingenjörsvetenskapsakademien) berättade om Tekniksprånget och Jobbsprånget, två program för att locka ungdomar och nyanlända akademiker ut i företagen. Julia Ahlrot från Växjö Energi och Ann-Charlotte Larsson från Linnéuniversitetet kompletterade bilden. Energiföretagen måste ha klara visioner och vara attraktiva arbetsplatser och forskningen måste handla om det som är relevant för företagen.

Klarar fjärrvärmen konkurrensen på värmemarknaden, och hur ska fjärrvärmen anpassa sig till nya krav och förväntningar? Hela andra dagen ägnades åt olika aspekter kring fjärrvärmen. Landskapsarkitekterna Ingrid Zetterlund och Rut Näsman har studerat hur man kan göra stadens uterum mer attraktiva med ljus och värme. När mörkret och kylan gör att vi helst vill hålla oss inomhus krävs det vissa knep för att få människor att stanna till i parker och på torg. Ett par exempel är isfria gångstråk och varma bänkar, uppvärmda av returvärme i fjärrvärmenäten. Promek från Karlskoga, som var med som en av tolv utställare, tillverka sådana här bänkar, och en ska snart invigas i Katrineholm.

Sara Kralmark från Kraftringen i Lund och Helen Carlström från E.on i Malmö talade om en typ av anpassning: byggandet av lågtemperaturnät och samspel mellan olika typer av värmekällor och användare. De traditionella näten med ett stort kraftvärmeverk och ett centraliserat nät kan komma att ersättas av helt nya decentraliserade energinätverk för både värme och kyla.

Men är villkoren rättvisa mellan energikällorna i de nya näten, mellan värmepumpar och pannor?

Emma Thornberg från regeringskansliet hjälpte oss att reda ut de snåriga regelverken.

Emilia Stenman från Ngenic beskrev världens första helt digitaliserade fjärrvärmenät i Åre, där man ska styra så att man slipper att använda dyr topplastproduktion när alla skidåkare ska duscha samtidigt.

Elin Ledskog från Againity berättade om hur bolaget bygger lönsam elproduktion i små värmeverk, och Margareta Lundberg från Valmet förklarade hur kraftvärmeverken också kan bli producenter av pyrolysolja genom ombyggnader av de befintliga anläggningarna. Också Jeanette Petersson från RISE talade om pyrolys, och Margareta Eriksson från Falu Energi och Vatten berättade om hur hennes bolag producerar pellets i kombinat med fjärrvärmen.

Alltihop avslutade med ett pass om bioenergiforskning, Sofia Andersson från Energimyndigheten, koldioxidlagring CCS, Jannicke Gerner Bjerkås från Fortum Värme Oslo, och projektledning i den stora skalan, Maria Östman från Midroc.

Har du, som orkat läsa ända hit, lagt märke till att alla talarna i Växjö var kvinnor? Det är inget märkvärdigt i sig. Det har hållits mängder av konferenser genom åren där alla, eller i stort sett alla, presentationer hållits av män. När vi skildes åt i Växjö var alla deltagare väldigt nöjda. De hade fått ta del av en lång rad intressanta föredrag. Vem vet – kanske har kvinnor en särskilt bra kompetens för konferens, att samtala och ”bära tillsammans”.

Tack Karolina, som ordnade programmet åt oss i Växjö!

/Kjell