Tillbaka

Varför bygger man mer vindkraft än någonsin när elpriset är nära noll?

Den snabba utbyggnaden av vindkraft skapar en del problem på den svenska elmarknaden, och det är dags att prata klartext om de problemen.

wind-power

Foto: Pixaby

Vindkraften måste kompletteras med balanserande elproduktion eller energilagring som tar över när det inte blåser. Men som systemet fungerar idag slår den stora volymen vindkraft undan benen för den typen av åtgärder. Dessutom motverkas den lokala elproduktion som behövs för en säker elförsörjning i våra större städer. En viktig förklaring till att det blivit så här heter PPA (lägg förkortningen på minnet!). Mer om PPA nedan.

Det har blivit allt billigare att bygga vindkraft, i takt med att verken blivit allt större och tillverkningskostnaderna pressats av volymer, ökat kunnande och teknikutveckling. Det är utmärkt, eftersom vindkraft tillsammans med annan förnybar energi kan konkurrera ut fossilbaserad elproduktion, i första hand kolkraft, och ersätta den åldrande kärnkraften.

Men det är inte gratis att bygga vindkraft, och kostnaden består inte bara av själva vindkraftverken utan också av nya ledningsnät för att vindkraften ska komma till kunderna. Dessutom måste hela elsystemet anpassas till att vindkraften varierar mycket kraftigt. Det måste finnas tillräckligt med el också när vinden inte blåser. Det kan ske med bättre förbindelser till andra länder, så att vi kan importera mer el när det blir brist, eller med batterier eller annan lagring av energin, t ex pumpkraftverk.

Det kan också ske med olika elproduktionsanläggningar som kan gå in och täcka upp. De måste då använda ett bränsle. Närmast till hands ligger biobränslen. På sikt kanske också vätgas, även om den lösningen är relativt dyr. Men det här räcker inte. Det finns också andra ”systemtjänster” som måste in. Det handlar inte minst om stabiliteten i elsystemet – det man kallar svängmassa, förmågan att hålla stabil frekvens.

Alltså: det kostar en hel del att bygga vindkraft, både direkta produktionskostnader och systemkostnader. Hela elsystemet måste anpassas efter den stora andelen variabel elproduktion, som dessutom förstärks av ökad andel solel. Den anpassningen kostar pengar – men idag kommer de pengarna inte in via elpriset.

I sommar har elpriset vecka efter vecka legat på några få öre per kilowattimme. Och allt tyder på att elpriserna under lång tid framöver kommer att vara mycket låga.

Trots det byggs det mängder av ny vindkraft. Enligt Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos från i somras fördubblas vindkraftsproduktionen från 20 TWh 2019 till 43 TWh 2023. Elanvändningen ligger däremot i stort sett stilla på samma nivå.

Hur kan det komma sig att det byggs så mycket vindkraft trots att man får så dåligt betalt? Varför drar man inte ner på planerna?

Förklaringen heter PPA, och hur systemet fungerar och vilka effekterna blir av PPA kan man läsa om i en färsk rapport som tagits fram av ELS Analysis för Svenskt Näringsliv. Om man inte vill läsa hela rapporten kan man läsa en artikel om problematiken som finns på sajten fPlus, ”Elhöjdarens larm: Så dopas vindkraften – hotar hela elsystemet”. Där finns också intressanta kommentarer från Svenska Kraftnät.

PPA står för Power Purchase Agreement (”kraftinköpsavtal”) och är ett långtidskontrakt som ger ett fast pris på perioder upp till 15 – 20 år. Ersättningen i dessa PPA-avtal ligger långt över dagens marknadspris på el och innebär att investeraren i vindkraftsparken har en garanterad ersättning för sin elproduktion under vindkraftverkens huvudsakliga livslängd. Detta oberoende av behovet av el på marknaden och det löpande marknadspriset.

De som tecknar de här avtalen är stora institutionella aktörer och globala företag som vill placera sina pengar i grön teknik. Vad man köper är i första hand inte den fysiska elproduktionen, utan tjänsten ”klimatnytta” som ger den egna verksamheten en grön profil. Man stärker sitt varumärke. Med hjälp av ursprungsgarantier kan man köpa produktion helt skild från den egna elanvändningen.

Systemet innebär att en stor del av produktionen av el i Norden inte påverkas av de prissignaler som ges av marknaden (spot- och terminspriserna på Nordpool). Man fortsätter att investera och producera trots att marknadssignalerna säger att det inte behövs mer el eller att den har ett mycket lågt värde. Man påverkas inte heller av de stora och ökande svängningarna i pris, eftersom man hela tiden får betalt för ett fast pris. På det här sättet liknar ersättningen de tidigare elcertifikaten, som ju också betalades ut lika per megawattimme oberoende av pris och behov av el på marknaden.

PPA-systemet driver alltså fram en ökad överskottsproduktion. Dessutom ger den investeringar som är oberoende av geografisk placering. En stor del hamnar i nordligaste Sverige. Det förstärker obalansen i det svenska elsystemet och ökar prisskillnaderna på el mellan norra och södra Sverige.

Balansen kan återställas med hjälp av nya kraftledningar, lagring och produktion som balanserar systemet när det inte blåser. Men som vi redan konstaterat kostar det pengar. Någon ska betala. Som systemet idag är riggat hamnar de kostnaderna på elkunderna som kommer att få betala både för nya kraftledningar och andra systemtjänster. Behovet av fler elledningar mellan norra och södra Sverige får också naturen och skogsägarna längs kraftledningarna ”betala”.

Genom PPA-upplägget försämrar man möjligheterna att skapa den balansering som behövs i ett framtida 100 procent förnybart elsystem. De låga elpriserna slår nämligen ut den bränslebaserade elproduktion som kommer att behövas, både kraftvärme och andra varianter. Få fjärrvärmebolag vågar eller kan idag bygga för lokal elproduktion. I Uppsala bygger Vattenfall bara för värme, trots att staden har akut effektbrist. Problematiken kartläggs i en aktuell utredning från de berörda länsstyrelserna, svar på ett regeringsuppdrag om elkapaciteten i våra storstadsregioner. Försörjningstryggheten med el i våra stora städer försämras, trots att vi på nationell nivå har ett allt större elöverskott.

Svebio deltar i ett internationellt projekt kring flexibel bioenergi inom IEA Bioenergy, just sådana lösningar som kommer att behövas för att i samverkan med vind-, sol- och vattenkraft skapa ett fungerande och hållbart 100 procent förnybart elsystem. Tyvärr motverkar den nuvarande modellen för utbyggnad av vindkraft i Sverige med PPA-avtal sådana lösningar. Det är inte bra för utvecklingen av biokraften, men inte heller bra för all den vindkraft som inte omfattas av PPA-avtal.

/Kjell Andersson

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer