Vad tar du för bärkasse i sommar, min vän?

Bärkassarna har varit på tapeten under våren. Det finns en ny EU-reglering som gör att butikerna måste ta betalt för kassarna och ett mål för att minska antalet påsar till 40 per person och år 2025. Nästan alla köper och använder bärkassar, och de utgör en relativt stor del av plasten i soporna, inte minst eftersom vi gärna packar soporna i våra plastpåsar.

Men vilka kassar är mest miljövänliga, och kan man lita på de beräkningar som finns?

SvT publicerade den 9 juni en så kallad faktakoll om plastpåsar under rubriken ”Är plastpåsen verkligen sämre för miljön än tygkassen?” Svaret var nej, och man grundade sin slutsats främst på en färsk studie från danska miljöstyrelsen samt på en intervju med regeringen plastutredare Åsa Stenmarck på IVL.

Den danska studien ställer frågan utifrån ett typiskt danskt perspektiv. Är det bättre att använda en bomullskasse som man tar med sig till butiken än att ta butikens plastkassar? Är det bättre att ta en plastkasse av ”nedbrytbar plast” än av konventionell plast (polyeten)?

Man jämförde 15 olika kassar som är vanligt förekommande på den danska marknaden. Av dessa var bara en enda en papperskasse. Man undersökte två bomullspåsar, den ena av dessa av ”ekologisk bomull”. En lång rad olika miljöfaktorer vägdes samman, men klimatpåverkan var en huvudfråga.

Den metod som användes var en LCA-analys, dvs man studerar klimat- och miljöpåverkan under hela försörjningskedjan, från odling och produktion via användning ända till omhändertagande av avfall.

Det oväntade resultatet, som vi säkert kommer att möta i många sammanhang framöver, inte bara på SvT, var att den vanliga plastpåsen av fossil råvara var det ur miljösynpunkt bästa valet. Man utgick då från att plastpåsen efter användningen utnyttjas för att packa hushållssoporna och därigenom förbränns i ett värmeverk. Precis som vi normalt gör i Sverige.

Den fossila plastpåsen var bättre än alla andra alternativ. En påse i nedbrytbar plast borde återanvändas 42 gånger för att få samma miljöprestanda, en papperspåse 43 gånger, en bomullspåse av konventionellt odlad bomull 7 100 gånger, och en ekologisk bomullspåse 20 000 gånger! Att den ekologiska påsen blir sämst beror på att den ekologiska odlingen ger sämre hektarskörd varför miljöpåverkan blir större per kilo bomull. Att påsen i nedbrytbar plast fick ett relativt dåligt värde beror på att den framställs av en odlad stärkelsegröda, och då slår man på höga miljökostnader för handelsgödsel, lustgas och annat som hänger ihop med odlingen.

SvT köpte de danska slutsatserna rätt upp och ner. Själv är jag inte lika övertygad om alla detaljer. Jag tycker man ska vara ytterst kritisk till den här typen av jämförelser.

Jag tror dock att huvudslutsatsen är rätt. I ett land som Sverige, eller Danmark, där vi eldar upp alla hushållssopor som inte kan återvinnas och gör el och värme av dem i kraftvärmeverk, här är det inget stort miljöproblem med plastkassar, om de alla hamnar i sopförbränningen. Mycket få plastkassar hamnar i naturen hos oss.

Men det finns andra brister i den danska undersökningen, och mina invändningar gäller främst att man missat de viktigaste biobaserade alternativen.

• I Danmark verkar det inte finns någon användning av biobaserade polyetenpåsar. Den här typen av påsar är mycket vanliga i Sverige idag. Ofta står det på påsen att den är gjord av sockerrör. På samma sätt som man kan göra etanol av sockerrör kan man tillverka eten som kan bli plast, polyeten. En biobaserad polyetenpåse har samma egenskaper som en fossil, den kan materialåtervinnas, men är inte komposterbar.

Men givetvis är klimatavtrycket mindre än för en polyetenpåse gjord av fossil råvara. Faktakollen i SvT har en missvisande formulering om de här påsarna. Man skriver:

”Även så kallade ”miljökassar”, plastpåsar tillverkade av sockerrör har sina nackdelar. Precis som påsar tillverkade av olja tar det väldigt lång tid innan de bryts ner i naturen, och själva produktionen samt transporten av påsen är inte fossilfri.”

Det är sant att den inte bryts ner, men givetvis är det en stor skillnad i klimatpåverkan mellan en påse gjord av sockerrör och en gjord av naturgas. På ICA säger man att skillnaden är 80 procent. ICA klimatkompenserar dessutom för de återstående 20 procenten.

• Man undersökte bara en papperskasse, eftersom papperspåsar tydligen är ganska ovanliga i Danmark. Bara en av livsmedelskedjorna, Irma, erbjöd papperspåse. Värdena för papperspåsens miljöpåverkan är märkligt höga. Jag tror det beror på att man använder föråldrade värden på klimatutsläpp från pappersproduktionen. Man använder data från en databas om heter Ecoinvent. Värdena för koldioxidutsläpp för att producera 1 kg papper ligger tio gånger så högt som genomsnittsvärdena för svensk pappersproduktion, om man utgår från den svenska klimatrapporteringen. Sannolikt utgår man från europeiskt genomsnitt med data som ligger långt tillbaka i tiden. I svensk pappersmassatillverkning har användningen av fossila bränslen minskat med 70 procent de senaste 15 åren.
• Jag tror också att siffrorna för bomullen är uppblåsta och orättvisa, men jag har ingen riktig sakkunskap om detta. Jag har kollat på en sajt för afrikanska bomullsodling och miljövärdena är mycket lägre än de som används i den danska studien.

Det skulle gå att borra djupare i detta. LCA-beräkningar blir inte bättre än värdena i de databaser och rapporter som man grundar beräkningarna på.

Jag var härom veckan i en debatt med en representant för Skydda skogen, som inte var förtjust i papper (på grund av skogsavverkning), och hävdade att papperspåsar minsann inte är bättre än plastpåsar. Jag fick en referens till en LCA-studie från Kalifornien som skulle visa att plastpåsar är bäst.

Mycket riktigt var värdena mycket bättre för polyetenpåsar än för komposterbara plastpåsar och papperspåsar. Inte undra på det. Man utgår från amerikansk pappersproduktion, där det används mycket fossila bränslen i tillverkningen, där elen kommer främst från kolkraft och där pappret till sist hamnar i en deponi, där hälften blir metan, en växthusgas som ger mycket höga värden för klimatpåverkan. Bara 13 procent av pappret kommer att användas för energiåtervinning. Dessutom räknar man med att plast som hamnar på soptipp är för all framtid lagrat kol som inte bryts ner!

Studien var beställd av ”Progressive Bag Alliance”, en lobbyorganisation för plastpåsebranschen. Man ska granska avsändaren innan man tar till sig budskapet.

Mitt råd inför sommaren:

Tag med gott samvete endera en papperskasse eller en plastpåse av bioplast, och packa gärna dina sopor i påsen, så blir allt grön el och värme.

Till sist, en liten historia från min hemstad Katrineholm. Vi hade en bok- och pappershandel som drevs av familjen Kasche. Min morbror, som arbetade i Ostaffären i sta’n, där fru Kasche gjorde sina inköp, kallade henne skämtsamt ”fru Bärpåse”. Epitetet byggde förstås på ett språkligt missförstånd. I Katrineholm var det gängse uttalet för en sådan påse inte kasse utan ”kasche”.

/Kjell