Tillbaka

Skogens klimatnytta är långt ifrån fullt utnyttjad

Nu har växtkraften satt igång för fullt i de svenska skogarna. Granarna och tallarna, som utgör 80 procent av alla Sveriges träd, skjuter nya skott. Björkarna, som är ytterligare 13 procent av alla träd i de svenska skogarna, grönskar.

Foto: Kjell Andersson

Fotosyntesen går på högvarv i alla gröna blad och barr och bildar socker som bygger upp kolhydrater som ger det vi kallar biomassa. En stor del lagras så småningom i kvistar, grenar, stammar och rötter som ved.

Den svenska skogen binder på det här sättet in 160 miljoner ton koldioxid varje år. I energitermer handlar det om någonstans mellan 450 och 470 TWh. För att vara exakt var det 436 TWh 2015, enligt en beräkning som vi gjorde 2019 i samband med en IRENA-rapport om bioenergi från boreal skog.

Men eftersom tillväxten i de svenska skogarna ökar med någon procent varje år bör vi nu ligga på minst 450 TWh energiproduktion i de svenska skogsträden. Den här årliga tillväxten är klart större än hela den svenska energianvändningen, som förra året var 370 TWh.

Rapport av Peter Holmgren

Varför är det så svårt att få förståelse för värdet av den stora solfångaren den svenska skogen, och den klimatnytta skogen ger genom att brukas? Fakta talar ju ett tydligt språk.

Bra fakta hittar man i en aktuell rapport som Peter Holmgren gjort för Skogsindustrierna. Den heter Svensk skogsnärings klimateffekt 1990-2020. Rapporten är en uppdatering av en rapport som Peter Holmgren gjorde 2019. Den rapporten visade klimatnyttan 2017. Nu har Holmgren tagit fram tidsserier för hela perioden 1990 – 2020.

Det är samma tidsperiod som Sverige rapporterat om utsläppen av växthusgaser under Kyotoprotokollet, till FN:s klimatkonvention och till EU. Vi har sedan tidigare siffror på utsläppen av växthusgaser och upptagen av koldioxid i skog och mark (LULUCF-rapporteringen). Nu kompletterar Peter Holmgren den bilden med siffror på den totala växthusgasbalansen från skogssektorn, alltifrån nettotillväxten i skogen till substitutionsnyttor när skogsprodukter och bioenergi ersätter fossila material och bränslen.

Det här diagrammet visar utvecklingen både för svenska utsläpp och skogssektorns klimatnytta (siffrorna år för år finns också i en åtföljande tabell).

Diagram sidan 14 i Holmgrens rapport.

Diagram sidan 14 i Holmgrens rapport.

Stor klimatnytta i skogssektorn

Skogssektorns klimatnytta består av fem komponenter: nettotillväxt av skogens kolförråd, nettoökning av kolförrådet i skördade träprodukter, ersättningseffekter (substitution) för träprodukter, ersättningseffekter för fiberprodukter samt ersättningseffekter för bioenergi.

Det finns också en negativ klimateffekt: utsläpp av växthusgaser i värdekedjan, exempelvis från skogsmaskiner, transporter av virke och fossil energianvändning i skogsindustrier.

Detta negativa avdrag ger utsläpp av 4 miljoner ton koldioxid, och har halverats under de senaste 20 åren, främst genom att skogsindustrierna har ersatt fossila bränslen med egna biobränslen i form av restprodukter.

Tallskott. Foto: Kjell Andersson

Den totala klimatnyttan i skogssektorn låg 2020 på 94 miljoner ton koldioxid fördelad så här:

  •  38 miljoner ton CO2 – nettoökning av kolförrådet i den växande skogen. Har varit oförändrad år för år från 1990 till 2020. Det betyder att våra skogar tillsammans bundit in 1 030 miljoner ton koldioxid sedan 1990 och ökat kolförrådet i skogarna med samma mängd. Dessutom nettoinbindning av 160 miljoner ton koldioxid i skogsmarken.
  • 7 miljoner ton CO2 – nettoökningen av kolförrådet i träprodukter. Har varierat en hel del genom åren mellan 3 och 12 miljoner ton/år, men totalt gett en nettoinbindning av 220 miljoner ton koldioxid och motsvarande ökning av det biogena kolförrådet. Tillsammans med det ökade kolförrådet i skogarna handlar det om 1,4 miljarder ton kol som lagrats upp netto, och minskat koldioxidhalten i atmosfären med motsvarande mängd.
  • 21 miljoner ton CO2 – ersättningen av fossila material eller material som kräver mycket fossil energi för sin framställning genom användning av trä istället för exempelvis betong, stål och aluminium.
  • 12 miljoner ton CO2 – ersättning av fossila material genom användning av skogsbaserade fibrer, främst papper och kartong istället för främst plast och andra fossilbaserade material.
  • 19 miljoner ton CO2 – ersättning av fossila bränslen genom användning av bioenergi. Här räknar Peter Holmgren inte med egenanvändningen av energi i skogsindustrins egna anläggningar, vilket kan diskuteras.

Dubbelt så stor som utsläppen

Totalt ger det här en klimatnytta på 98 miljoner ton CO2, från vilket man ska dra utsläpp i värdekedjan på 4 miljoner ton CO2. Den samlade klimatnytta från skogsbruket, skogsindustrin och användningen av de skogliga produkterna blev därmed 94 miljoner ton koldioxid 2020.

Det kan jämföras med att Sveriges rapporterade territoriella utsläpp samma år var 46 miljoner ton koldioxid. Skogssektorns klimatnytta är alltså dubbelt så stor som de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.

Bidrag utomlands

En hel del av denna klimatnytta sker utomlands och registreras inte i den svenska klimatrapporteringen. Det sker exempelvis när man bygger med svenskt trä i Nordafrika eller använder pappersförpackningar istället för plastförpackningar runtom i Europa.

Det ska medges att det är inte helt enkelt att beräkna de här substitutionseffekterna. Peter Holmgren hävdar att han använt konservativa värden, vilket talar för att klimatnyttan snarare är underskattad än överskattad.

Holmgren har också räknat lågt på substitutionsnyttan med bioenergi, och det är oklart om han inkluderat effekter i andra länder när man utvinner energi ur avfall, där papper och trä ursprungligen kommer från Sverige.

Stora vinster med hållbart skogsbruk

Vad visar diagrammet om utvecklingen över tid? För 30 år sedan kunde skogssektorns klimatnytta inte kompensera för de svenska utsläppen, men från 1996 gäller att skogssektorn gett mer klimatnytta år för år än alla svenska utsläpp i andra sektorer. Från omkring 2005 är utvecklingen dramatisk. De svenska utsläppen har minskat kraftigt samtidigt som skogssektorns klimatnytta fortsatt att öka, för att i dag vara dubbelt så stor som utsläppen.

Efter en kraftig uppgång omkring 2005 har utvecklingen stått stilla från 2010 till 2020 när det gäller skogens klimatnytta. Vad kan det bero på? Varför har inte ökningen för den gröna kurvan fortsatt?

En förklaring är att ökningen inom bioenergi, som fortsatt år för år även efter 2010, till stor del skett med importerad bioenergi, som returträ och avfall till fjärrvärmen och råvaror till HVO-diesel. Vi har inte lyckats öka användningen av skogsbaserad bioenergi, trots att det finns en mycket stor återstående potential i skogen (se Svebios Färdplan bioenergi).

Stoppa förslaget från EU-parlamentets miljöutskott

Det handlar för skogens del om att kunna ta ut ytterligare 74 TWh skogsbaserade bränslen om ett par årtionden, där en stor del skulle kunna vara grot (grenar och toppar) från hyggen och gallringar) och stubbar. Det här är bränslen som av EU-parlamentets miljöutskott betraktas som primära skogsbränslen, som man vill stoppa. Jag skrev om det i en tidigare blogg.

Den gröna kurvan skulle alltså kunna öka kraftigt framöver, samtidigt som den svarta kurvan fortsätter neråt. Om några år kommer skogens klimatnytta i så fall att vara tre gånger så stor som utsläppen, sedan fyra gånger så stor. Förutsatt, givetvis, att inte EU eller svenska politiker hindrar oss och inför restriktioner för att bedriva ett aktivt skogsbruk och använda bioenergi från skogen.

Just nu gäller det att förhindra att förslaget från EU-parlamentets miljöutskott blir verklighet. Det gäller också att stoppa andra förslag om att prioritera kollagring i skogen framför att bedriva aktivt skogsbruk och använda mer förnybara skogsprodukter.

Att avverka mindre skulle öka en av de fem skogliga klimatnyttorna, nettoökningen av skogsförrådet, men bara på kort sikt. Alla de andra klimatnyttorna, ökningen av förrådet i träprodukterna och substitutionsnyttorna genom användning av trä, fibrer och biobränslen, skulle minska både på kort sikt och på längre sikt.

// Kjell Andersson

Vi använder oss av cookies.Läs mer