Elda ris går bra på Valborg men är ett problem i EU

Foto: Pixabay

Den stora rishögen tänds halv nio, kyrkokören kommer att sjunga de traditionella vårsångerna, vi köper fika, varmkorv och lotter och lyssnar på talet till våren. Att elda upp riset är okontroversiellt, även om koldioxiden går tillbaka till atmosfären till ingen nytta.

Men om man ska elda ris i ett värmeverk blir allt genast mycket svårare, trots att vi tar vara på energiinnehållet. Inte enligt Svebio, men enligt många andra. Skogsbaserade biobränslen, det är detsamma som att ”elda träd” enligt europeiska miljöorganisationer, vare sig det är ris (grenar, toppar och buskar), stubbar eller rötskadat eller annat lågvärdigt virke.

Ska vi få använda primära skogsbränslen?

Denna vinter och vår ägnar EU-parlamentets kommittéer stor möda åt att bestämma om man ska få använda ”primära skogsbränslen” som energikälla i värme- och kraftvärmeverk runtom i EU. Och bland dessa primära bränslen inkluderar man också riset.

Så här ser beslutsprocessen ut:

Vi har redan i dag ett Förnybartdirektiv (RED, renewable energy directive) som fastställer hållbarhetskriterier för biobränslen. En del av dessa kriterier gäller sedan 2009, för biodrivmedel och andra flytande biobränslen.

Sedan 2018 finns också kriterier för fasta biobränslen och biogas, fastställda i det reviderade förnybartdirektivet RED II. Dessa kriterier håller nu på att tillämpas av alla medelstora och större värme- och kraftvärmeverk. Det handlar om grundläggande krav på hållbart skogsbruk, samma regler som finns i den svenska skogsvårdslagstiftningen: återplantering, naturhänsyn, markvård, bibehållen produktionsförmåga med mera.

I somras föreslog EU-kommissionen ytterligare kriterier, innan vi ens hunnit tillämpa de som antogs 2018. Det förslaget finns i en revidering av förnybartdirektivet, RED III. Det handlar bland annat om att man inte ska få ta råvara från ”skog med hög biodiversitet”, att man ska begränsa hyggesarealer och mycket mer, som inkräktar på medlemsländernas rätt att styra skogsbruket.

Foto: Pixabay

Viktigt med ris

Det är de här förslagen som nu behandlas i EU-parlamentet och i förhandlingar mellan medlemsstaternas regeringar. I EU-parlamentet bereds förslagen i miljöutskottet (ENVI-utskottet) och där sitter några av bioenergin mest aggressiva kritiker. Huvudrapportör har liberalen Nils Torvalds från Finland varit. Hans rapport innehöll en rad bra förslag till ändringar av kommissionens förslag, men den innehöll också ett förslag som kan ställa till stora problem för den svenska energiförsörjningen. Förslaget handlar om ”primära skogsbränslen”. Det är här riset kommer in.

Som en del av en kompromiss lade Torvalds in ett förslag om att förbjuda stöd till användning av primär biomassa från skog (primary biomass from forests). Och primära skogsbränslen definierade han så här (den engelska text man förhandlar om):

”Primary biomass from forests means all roundwood felled or otherwise harvested and removed. It comprises all wood obtained from removals, i.e. the quantities removed from forests, including wood recovered due to natural mortality and from felling and logging. It includes all wood recovered with or without bark, including wood removed in its round form, or split, roughly squared or in other form, e.g. branches, roots, stumps and burls (where these are harvested) and wood that is roughly shaped or pointed.”

Han har också en definition om ”secondary biomass” som inkluderar alla biprodukter i skogsindustrin (exempelvis bark och spån) tillsammans med returträ.

EU-kommissionen hade föreslagit att man inte ska få ge stöd till ”sågtimmer, fanertimmer, stubbar och rötter.” Torvalds går alltså ett steg längre och säger att ingenting som kommer från avverkningar eller över huvud taget förs bort från skogen, utan undantag, ska få användas som bränsle.

Ris från hygget. Foto: Kjell Andersson

Tveksam definition

Jag vet inte var Torvalds har hittat sin definition av primär skogsbiomassa. Vad är det för ved som är fyrkantig eller spetsig? Och varför ska man särskilt nämna ”burls” (knaggar eller vrilar, avhuggna grenstumpar)? Definitionen skulle också göra det omöjligt att använda träd som skadats av barkborreangrepp – de måste höra till kategorin ”naturlig dödlighet”.

Det är förvånande att förslaget kommer från en finsk politiker. Finland använder, precis som Sverige, stora volymer grot, som står för ”grenar och toppar” men som i praktiken också inkluderar en hel del buskar och småträd, både från slutavverkningar och från röjningar och gallringar.

Det är det här materialet som vi ser i de stora rishögar som ligger och torkar längs vägarna i anslutning till hyggen och gallringar. Redo att flisas och fraktas till närmaste värmeverk.

Svartlistat biobränsle

Vi använder också stora mängder skadat virke, rötskadat, insektsskadat, brandskadat och sprucket (skadat av storm och snö). Allt detta skulle med Torvalds definition svartlistas och inte kunna användas som energived (läs mer här om varför man inte ska reglera användningen av stamved).

Nu förhandlas och röstas det alltså i utskotten. Den 17 maj ska miljöutskottet slutligt ta ställning till Torvalds förslag och tilläggsförslag (amendments) från skuggrapportörer och enskilda ledamöter. Parallellt förhandlar regeringarna under det franska ordförandeskapet, och i höst blir det trepartsförhandlingar (trilog) mellan parlamentets, rådets och kommissionens företrädare.

Hur stor del av den svenska bränsleförsörjningen skulle hotas av ett felaktigt EU-beslut om den här paragrafen i förnybartdirektivet? Den svenska produktionen av primära skogsbränslen har under de senaste åren legat kring 22 – 25 TWh om året, varav grotflis utgjort 8 – 10 TWh och stamvedsflis omkring 5 TWh. Resten är främst småskaligt producerad husbehovsved.

Bild på ris från skogen. Foto: Kjell Andersson

Stor del av bränslet drabbat

Av värme- och kraftvärmeverkens bränslen 2020 var 7,5 TWh grotflis och 4 TWh stamvedsflis. Stamvedsflisen är framför allt sekunda och skadad ved, medan grotflisen är avverkningsrester. Att inte få tillgång till de här bränslena är ett betydande avbräck för våra fjärrvärmeföretag och värmeförsörjningen i våra städer och tätorter. En femtedel av dagens bränsleförsörjning i fjärrvärmen skulle direkt påverkas, och priset skulle stiga på alla trädbränslen.

Grot är också en huvudkomponent när vi bedömer möjligheten att öka användningen av biobränslen, till exempel för produktion av biodrivmedel från skogsråvara eller ökad biokraftproduktion. I framtiden kan vi också behöva använda en del av de 83 TWh stubbar som blir kvar i skogen varje år efter avverkningar. Svebios beräkning är att vi skulle kunna öka uttaget av ”primära skogsbränslen” i Sverige med 64 TWh under de närmaste årtiondena.

Hur skulle klimatet påverkas? Negativt, förstås. När riset bryts ner på hyggena frigörs koldioxiden till ingen nytta, precis som den frigörs när man eldar det i majbrasan. Skillnaden är att förbränningen sker i de nedbrytande organismernas celler. När man plockar bort riset går det också lättare och snabbare att plantera ny skog, vilket också har en positiv klimateffekt.

// Kjell Andersson