Tillbaka

Raps med direktsådd i stubbåkern

För några veckor sedan skördade min granne sitt vete, och redan spirar små gröna rapsplantor på stubbåkern. Nästa vår kommer vi att ha ett lysande gult rapsfält som granne till vår trädgård här på landet, där jag fortfarande håller mig coronaisolerad.

Raps i stubbåker.

Raps i stubbåker. Foto: Kjell Andersson

Pandemin har gjort att jag fått närkontakt med min barndoms rötter; jag växte upp här på landsbygden i Sörmland strax utanför Katrineholm, och nu är jag tillbaka på heltid. Det är stor skillnad att kunna följa växtlighetens utveckling dag för dag jämfört med att komma på besök på helger.

Vad jag ser på åkern här intill kopplar direkt till ett yttrande som vi i Svebio lämnade in den här veckan med anledning av några formuleringar i ett EU-direktiv, som eventuellt ska ändras. Det är ju så idag att EU-direktiven styr många verksamheter, inte minst på energiområdet. Och ibland är det riktigt tokigt och krångligt, det som står i direktivens artiklar och paragrafer.

Rapsplantorna får mig att fundera på vad som menas med mellangrödor, fånggrödor och växlingsgrödor, och varför det nu har blivit så viktigt att veta vad som är vad. Varför räcker det inte att bara odla för konsumenterna? Varför måste man också odla för att tillfredsställa paragraferna i EU-direktiv?

rapssadd

Foto: Kjell Andersson

Min bondegranne sådde härom veckan sin raps direkt i stubbåkern, med ett redskap som river upp ett spår i stubben och både lägger ner rapsfrön på rätt avstånd och skickar med lite mineralgödsel, som alltså hamnar direkt intill plantan. Han slipper plöja och harva innan han sår och det sparar en massa dieselolja. Plantorna klarar sig bra och bladen kommer att täcka fältet med grönska före vintern, och sätter igång och växer tidigt i vår.

Inte nog med att han spar en massa energi och dessutom minskar risken för näringsläckage. Dessutom kommer han under året efter rapsodlingen att få en mycket bättre veteskörd. Jag frågade honom hur mycket rapsodlingen betyder för den efterföljande avkastningen. ”700 – 800 kilo mer vete per hektar”, blev svaret.

I det nya Förnybartdirektivet försöker man gynna det som kallas avancerade biodrivmedel, för att ersätta en del av de fossila drivmedlen, som ju står för en stor del av utsläppen av koldioxid via bilarnas avgasrör. Med avancerade biodrivmedel menas sådana som görs av avfall och cellulosa. Oberoende av om tillverkningen är avancerad eller ej.

Samtidigt som dessa avancerade biodrivmedel ska gynnas, försöker man på olika sätt begränsa användningen av konventionella biodrivmedel från åkergrödor som raps. EU-kommissionen ville egentligen helt fasa ut sådana till 2030, men medlemsländerna sattes sig emot, och i slutändan blev det ”bara” ett tak, som för Sveriges del ligger på 7 procent av drivmedelsmarknaden. Inget hindrar att vi i praktiken slår igenom det taket, men vi får inte räkna med den överskjutande delen när vi redovisa förnybar energi! Och EU-kommissionen gör vad den kan för att vi inte ska stödja sådana biodrivmedel.

Man talar om ”livsmedels- och foderbaserade” biodrivmedel, alltså drivmedel som tillverkas av grödor som går att äta för människor eller boskap. Fast definitionen handlar egentligen inte om ätbarheten, utan det är alla åkergrödor som ger socker, stärkelse eller olja som utgör ”livsmedels- och fodergrödor”. Följden är att också giftiga oljeväxter, som den jatropha som odlas i Afrika, också är bannlyst. Vi får inte ens föda våra bilar med giftig olja.

I den konsultation som vi svarade på i veckan försöker man dra gränsen mellan vad som är ”livsmedel och foder” och vad som är avfall och biprodukter. Den befintliga listan i Annex IX A i Förnybartdirektivet, som innehåller de avfalls- och cellulosaråvaror som man vill gynna, ska överarbetas. Kommissionen får lägga till nya lämpliga råvaror, som då automatiskt ger ”avancerade biodrivmedel”, men den får inte ta bort några. För att förbereda det här beslutet har man gett ett uppdrag till ett antal konsulter att göra en genomgång och ett förslag. De har gjort upp långa listor på råvaror som man möjligen skulle kunna göra biodrivmedel av. Men de får naturligtvis inte ta med något som går att odla rationellt på en åker, om växten producerar olja, stärkelse eller socker.

Fast det får dom, faktiskt. Om det handlar om en mellangröda. Så här lyder definitionen på ”livsmedels- och fodergrödor”:

stärkelserika grödor, sockergrödor eller oljegrödor som produceras på jordbruksmark som huvudgröda exklusive restprodukter, avfall eller material som innehåller både cellulosa och lignin och mellangrödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, förutsatt att användningen av sådana mellangrödor inte medför krav på ytterligare land.

Jämfört med det tidigare gällande direktivet har man fört in ”exklusive…mellangrödor såsom fånggrödor och täckgrödor”. Man får alltså använda skörd av sådana grödor ”som inte är huvudgrödor” till att göra avancerade biodrivmedel.

Det här har nog de flesta tänkt sig skulle vara någon typ av gröda som skördas grön och kanske används för att göra biogas. Men i det dokument som gått ut på konsultation skriver man om ”oljor, mjöl och bönor som kommer från växlingsgrödor (rotations crops)”. Nu blir det plötsligt intressant till och med för rapsodlaren. En växlingsgröda är inte detsamma som en mellangröda – eller kan det vara det? Jag trodde att en mellangröda var en fånggröda eller en täckgröda som man odlar över vintern för att förhindra näringsläckage när marken ligger bar.

Konsulterna skriver också om odling på trädesmark och på förgiftad eller degraderad mark. Men då tycker de plötsligt inte att det kan vara oljeväxter, utan det måste vara cellulosahaltiga växter, som gräs.

Vi får se hur det hela slutar. Kommer det att gå bra att odla en höstoljeväxt om man kallar den en mellangröda? Ordet växlingsgröda, som jag tror är ett misstag av konsulterna, borde självklart ge utrymme för höstrapsen. Täckgröda tycker jag också skulle kunna innefatta rapsen. Den täcker ju marken och minskar näringsläckaget, inte minst med den smarta gödsling som man tillämpar vid metoden att så i stubben.

Egentligen tror jag inte att det blir någon öppning för rapsen som energigröda. Politikerna i EU och EU-kommissionen har bestämt sig. Vare sig min bondegranne eller EU:s andra bönder ska odla effektivt för att ge energi till våra bilar.

/Kjell

 

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer