Tillbaka

Pellets, den nya handelsvaran

Hur länge dröjer det innan pelletspriset på världsmarknaden är lika viktigt som vetepriset? Eller oljepriset? 

Pellets håller på att etablera sig som en betydelsefull handelsvara på den globala marknaden. Produktionssiffran för 2015 var nära 30 miljoner ton, eller 29,7 miljoner ton för att vara exakt (källa: AEBIOM Statistical report 2016). Häromdagen fick jag i min hand Bioenergy Internationals nya globala pelletskarta ”World of pellets 2017”. Där har tidningens medarbetare prickat in 849 pelletsfabriker i 53 olika länder runtom i världen, med en samlad produktionskapacitet på 58,4 miljoner ton.

Dagens fabriker skulle alltså kunna producera dubbelt så mycket pellets som framställdes 2015. Det finns mycket ledig kapacitet och potential för tillväxt.

På engelska använder man ordet ”commodity” för en vara som handlas på den globala marknaden, och som noteras på de stora börserna. På svenska talar vi om ”råvaror” och råvarubörser, men det är inte synonymt. En del handelsvaror är råvaror, en del är förädlade produkter. Pellets är ett förädlat och alltmer standardiserat bränsle och inte en råvara.

Men hur mycket är 30 miljoner ton eller 60 miljoner ton? Är det mycket eller fortfarande bara en marginell företeelse på världens marknader?

Man kan jämföra med några olika livsmedel. Världsskörden av råg uppgår till cirka 15 miljoner ton, och motsvarande siffra för havre är 21 miljoner ton (det är de senaste siffrorna, enligt Wikipedia baserat på FAO-statistik). Det produceras alltså redan idag mer pellets än både råg och havre, men de är å andra sidan två geografiskt begränsade sädesslag som bara produceras i vissa kyligare delar av världen. Skörden av korn är däremot större – 145 miljoner ton. Men så är ju också korn inte bara foder för grisar och kor, utan också råvara för öl och whisky. Att göra etanol av korn för humankonsumtion är inte ifrågasatt på samma sätt som att göra etanol för bilar. Att odla grödor för supa sig full är OK, men att odla samma växter för att kunna hälsa på svärmor eller ta sig till jobbet är inte accepterat av alla.

Pelletsproduktionen ligger alltså på samma nivå som vissa sädesslag, har passerat råg och havre, och kommer sannolikt om några år att kunna tävla med korn, om utvecklingen går lika snabbt som hittills. På tio år har nämligen världsproduktionen av pellets femdubblats, från 5,2 miljoner ton 2005 till 29,7 miljoner ton 2015.
Men än så länge är det långt till världsskörden av vete, majs eller ris, de tre stora sädesslagen. Veteskördarna ligger på över 700 miljoner ton och risproduktionen strax under 500 miljoner.

Och avståndet till oljan är fortfarande mycket stort. Fossila bränslen dominerar, och kommer att dominera under lång tid. Den globala oljeproduktionen ligger kring 90 miljoner fat om dagen. Här använder man fortfarande det föråldrade måttet fat (barrel). Ett fat är 159 liter. Det betyder att man varje dag tar upp knappt 15 miljoner kubikmeter råolja, eller ungefär samma mängd i ton. Energimässigt är råoljan dock dubbelt så mycket värd som pellets per ton. Den globala pelletsproduktionen motsvarar alltså bara en dags oljetillförsel som energi och två dagas produktion i volym! Därtill kommer allt kol och all naturgas. Det kommer att ta tid innan pellets kan konkurrera ut de fossila bränslena.

Det ger också svar på frågan i inledningen. Det dröjer innan pelletspriset blir en nyhet, så som dagens oljepriser ger rubriker.

Men utvecklingen går åt rätt håll, och i en allt mer förnybar världsekonomi måste biobränslen ha en central roll. Vad vi ser framför oss är en växande produktion och handel med vit, konventionell pellets och kanske också svart pellets, dvs torrefierad pellets, tyngre pellets med högre kolinnehåll, lättare att lagra och billigare att frakta per energienhet. Råvarubasen kommer också att vidgas och omfatta alla typer av biomassa, både från skog och åker.

Kina kan bli nästa stora tillväxtmarknad för pellets. Enligt Kinas femårsplan 2016 – 2020, citerad i Bioenergy International nr 7, 2016, ska användningen i Kina öka från 8 miljoner ton till 30 miljoner ton ”pellets och briketter”. Alltså lika mycket som hela den globala pelletsproduktionen 2015. På sin pelletskarta har Bioenergy International noterat en produktionskapacitet för Kina på knappt 5 miljoner ton 2015. Produktionen ökar snabbt även i andra länder i Sydostasien. Kina tänker också fördubbla sin etanolproduktion fram till 2020, men det är en annan historia.

Man kan vara säker på att pelletsmarknaden kommer att fortsätta växa, av flera skäl:

  • Än så länge är det bara en fjärdedel av jordens länder som har produktion av pellets, men råvara finns i stort sett i alla länder. Exempelvis noterar pelletskartan bara ett par pelletsfabriker i Afrika och ett fåtal i Latinamerika.
  • Kunskapen om pellets som energialternativ sprider sig hela tiden.
  • Klimatfrågan kommer under de närmaste åren att bli allt mer påträngande.
  • Biobränslen är det enda sättet att snabbt ersätta fossila bränslen i pannor, kraftverk och värmeverk, och pellets är det standardiserade och lätt transporterade fasta biobränslet.

För att handeln med pellets ska växa ännu snabbare behövs det bra styrmedel som koldioxidskatter, utsläppshandel och investeringsstöd. Subventionerna till fossila bränslen måste också bort för att skapa rättvis konkurrens. En viktig del av den mognande globala pelletsmarknaden är också standardisering och certifiering, som ger kunderna garantier för kvalitet och miljönytta. Det behövs också börshandel med pellets, med dagspriser och forwardpriser som gör att både producenter och konsumenterna får ökad trygghet om kostnader och intäkter. Det kommer att gynna investeringar både i produktion och användning.

Pellets är inte oberoende av politik. Men det är skillnad mellan en marknad där en stor del av produktionen och reserverna finns oroliga Mellanöstern, och en marknad där produktion kan ske i alla länder där det finns åkrar och skogar. Framtiden talar för pellets.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer