Nu avgörs det om EU-parlamentet vill förbjuda användning av grot för energi
Mellan 12 och 13 september ska EU-parlamentet rösta om revideringen av förnybartdirektivet. Då avgörs det om våra demokratiskt valda EU-politiker vill förbjuda användningen av ris från hyggen, (grot) som bränsle i värme- och kraftvärmeverk.
Grotflis och stamvedsflis (kommer ofta från kasserad ved) utgör 10 – 15 TWh av de bränslen som används för fjärrvärme och elproduktion i våra värme- och kraftvärmeverk. Foto: Kjell Andersson
Mitt i den europeiska energikrisen är de europeiska politikerna beredda att införa restriktioner mot biobränslen från skogen, och hellre låta riset på våra hyggen ruttna och avge sin koldioxid, än använda det som bränsle för att ersätta naturgas, olja och kol.
I Tyskland markerar regeringen på sin hemsida att man vill införa restriktionerna mot så kallade primära skogsbränslen, där avverkningsresterna ingår, och miljödepartementet skriver på sin hemsida att ”uppvärmning med ved är klimatkompatibel endast under mycket begränsade förhållanden”. Den tyska regeringens hållning lovar inte gott för de kommande förhandlingarna mellan EU-kommissionen, parlamentet och rådet.
Hur ställer sig de svenska politikerna i EU-parlamentet? Jag ställer den här frågan till dem alla inför omröstningen 13 september:
Anser du, i enlighet med förslaget från EU-parlamentets miljöutskott, att det ska bli förbjudet att använda biobränslen från skogen inklusive grot (avverkningsrester) som energi, att skoglig bioenergi inte ska betraktas som förnybar energi och att man ska betala utsläppsrätter för att använda dessa bränslen?
Jag är särskilt angelägen om att EU-parlamentarikerna från Miljöpartiet och Vänsterpartiet tydligt anger sin inställning eftersom deras partigrupper agerat kraftigt för ett sådant förbud, och eftersom det är det tyska gröna partiet som styr och ställer i det miljödepartement som underkänner biobränslen från skogen på sin hemsida.
Jag tror att fjärrvärmebolagens chefer och styrelser är mycket nyfikna på hur de svenska EU-politikerna ser på den här frågan.
Stora konsekvenser
Jag har redan utförligt beskrivit vad det hela handlar om här på bloggen och Svebios medlemsföretag har fått utförlig information. Om den text som föreslås från EU-parlamentets miljöutskott blir verklighet, innebär det i praktiken stopp för att använda grot och annan bränsleved från röjningar, gallringar och slutavverkningar som bränsle.
Grotflis och stamvedsflis (kommer ofta från kasserad ved) utgör 10 – 15 TWh av de bränslen som används för fjärrvärme och elproduktion i våra värme- och kraftvärmeverk. Ute i skogarna finns ytterligare tiotals TWh mer avverkningsrester som skulle kunna användas för el- och värmeproduktion och för att tillverka biodrivmedel. Just nu är det mycket angeläget att öka biokraftproduktionen i våra kraftvärmeverk, särskilt i södra Sverige. Och då kommer det att behövas mer biobränsle.
Mer biobränslen behövs också för att ersätta rysk gas, olja och kol. Situationen är särskilt kritisk i Tyskland, som gjorts sig starkt beroende av ryska fossila bränslen. Befolkningen hotas av brist på el och värme i vinter och mycket höga energipriser.
Mot den här bakgrunden är det obegripligt att det tyska miljödepartementet för någon vecka sedan lade ut en text som i praktiken underkänner biobränslen, både som förnybar energi och som medel för att ersätta fossila bränslen. Departementet har i stort sett anammat alla de argument som förs fram av den biobränslekritiska miljörörelsen, och ifrågasätter klimatnyttan med att använda biobränslen. Kampanjen mot bioenergi, som nu pågått under ett par årtionden, har fått fullt genomslag i det tyska departementet.
Jag citerar några av formuleringarna på den tyska regeringens hemsida:
”Tvärtemot vad många tror är uppvärmning med ved inte klimatneutral. Förutom utsläpp av partiklar ger vedförbränning även CO2 och andra klimatrelaterade utsläpp som till exempel metan. CO2-utsläppen per producerad värmeenhet är till och med högre än med fossila bränslen som kol eller gas.”
”För att kunna summera alla utsläpp av växthusgaser som är förknippade med användningen av trä för energi måste andra, långt mer kraftfulla växthusgaser som metan och dikväveoxid beaktas utöver CO2. Förutom utsläppen av gaser som är skadliga för klimatet, har utsläppen av partiklar vid energianvändningen också en negativ inverkan på klimatet. Dessutom finns andra CO2-utsläpp i en livscykelanalys, inklusive vid avverkning av virke, dess bearbetning, produktion och transport av bränslet och hjälpenergi (el) för värmegenereringssystemen.”
Kommentar: Utsläppen av metan och lustgas vid modern förbränning av biomassa är mycket låga. Utsläppen från insamling och transport av biobränslen är också mycket låga i förhållande till det totala energiutbytet och ersättningen av fossilt bränsle. Alla de här utsläppen täcks dessutom in av de klimatkrav som ställs i EU:s hållbarhetskriterier, som över huvud taget inte omnämns av det tyska departementet. Partikelutsläppen vid modern förbränning av trädbränslen är också mycket låga och regleras av olika EU-direktiv och Ecodesign-direktivet för pannor och kaminer.
Den samlade slutsatsen på hemsidan är:
”Uppvärmning med ved är endast klimatkompatibel under mycket begränsade förhållanden.”
Den tyska regeringens hållning när det gäller bioenergi från skogen är ett resultat av långvarig intensiv kampanjverksamhet från så kallade miljöorganisationer. Vi har tagit del av ett brev som ställts till den tyska regeringen från den tyska motsvarigheten till Naturskyddsföreningen under sommaren. Kravet i brevet är desamma som i EU-parlamentets miljöutskott: att inte räkna primära skogsbränslen som förnybar energi och att inte ge något stöd till bioenergi.
Hur tänker tyskarna?
Man kan undra hur tyskarna tänker. Inom kort tid ska man avveckla i stor sett all baskraft i form av kärnkraft och kolkraft. Kärnkraften till 2023 och kolkraften till 2038. En stor del har ersatts med gaskraftverk, men dessa har fram till i våras till hälften försörjts med rysk naturgas. Denna måste nu också avvecklas. I detta läge går den tyska regeringen ut med signaler om att kraftigt begränsa användningen av biobränslen och beskriver användningen av bioenergi på ett missvisande negativt sätt på sin hemsida.
En massiv utbyggnad av variabel sol- och vindkraft kräver omfattande uppbackning av balanskraft och lagrad energi. För att klara vinterns försörjning med värme behövs energikällor som är redo att ta över från den ryska gasen med kort varsel. Då duger det inte att hänvisa till framtidsdrömmar om grön vätgas.
Istället för att införa restriktioner och sprida ”fake facts” om bioenergi borde den tyska regeringen ta vara på resurserna i skogen och gynna ved och pellets med moderna teknik. Och i EU bör man medverka till att stoppa alla planer på att begränsa användningen av primära skogsbränslen.
Och svenska politiker måste stå enade i försvaret för biobränslen från skogen. Vi väntar med spänning på svar från våra EU-parlamentariker.
// Kjell Andersson