Mer bioenergi i alla samhällssektorer – också vid tillverkning av asfalt

Foto: Pixabay

Det är inte minst en bra bakgrund till den energidebatt som rasar i politiken inför valet, där de två sidorna nästan enbart nämner kärnkraft och vindkraft.

Alla är inställda på elektrifiering, och det är ytterst sällan man hör någon nämna bioenergi. På senare tid har man mest kopplad bioenergi till prishöjningar och annat elände för konsumenterna.

Talar tyst om bioenergin

Ofta tonar man ner biobränslena i rubriksättning och faktaurval. Ett par aktuella exempel:

Dagens Nyheter hade 3 maj en artikel med rubriken ”Kritiserat Preem ska bli jätte på förnybara bränslen”. Artikeln handlar om en av de största klimatinvesteringar som genomförts i Sverige – en satsning på 3,5 miljard för produktion av 900 000 ton biodrivmedel. Men det lyfter inte DN fram. Istället beskrivs projektet så här i ingressen:

Oljebolaget Preem står i centrum för den svenska klimatdebatten med sina stora koldioxidutsläpp. Nu ska man med statens miljarder i ryggen bli en jätte på så kallade förnybara drivmedel.

Lägg märke till hur man redan i rubriken dissar bolaget ”Kritiserat Preem”. Jag skrev om den här typen av avståndstagande rubriksättning i en blogg för drygt ett år sedan. Då handlade det om rubrikformuleringar om ”kritiserat bränsle” och ”omdiskuterat fossilfritt bränsle”, och gällde HVO-diesel. Alltså samma typ av bränsle som ska tillverkas av Preem i Lysekil. DN-reportern tar avstånd från biobränslena genom att kalla dem ”så kallade förnybara drivmedel”, som om de skulle vara förnybara bara till namnet.

Biokraften ”glöms bort”

Både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har under de senaste veckorna haft långa artiklar om svensk elproduktion – utan att nämna biokraften. I SvD Näringslivs artikel 3 maj  fanns biokraften bara med i en faktaruta under den kryptiska rubriken ”konventionell värmekraft”. Denna elproduktion har procentuellt ökat mer än både vindkraft och kärnkraft under förra året, men detta faktum ägnas inte en rad i texten.

Dagens Nyheter hade ett tema om elproduktion den 25 april, där den stort uppslagna inledande artikeln handlade om solceller på kyrkor. Därefter hade man en helsida med kartor och diagram med rubriken ”Så här ser elproduktionen ut i Sverige”, med underrubriken ”Vattenkraft ger störst elproduktion.

Kärnkraften står för en tredjedel – samtidigt byggs vind- och solkraft ut”. Det finns tre Sverigekartor på sidan som visar var vattenkraften, vindkraften och kärnkraften finns. Biokraften finns bara med indirekt, i ett cirkeldiagram där det finns en grå andel som kallas ”övrig kraftvärme” (övrig i förhållande till vad?), och faktiskt är femton gånger så stor som solkraften.

Biokraften som förnybar elproduktion är i både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter borttrollad. Inte undra på att biokraften inte finns vare sig i politikernas, mediernas eller allmänhetens medvetande. Delvis beror det här på den obegripliga svenska elstatistiken, där man klumpar ihop klimatskadlig fossilkraft och klimatvänlig biokraft under rubriken ”övrig värmekraft”.

SCB:s fantastiska diagram

Åter till SCB:s fantastiska diagram.

Andel biobränslen vid förbränning av bränslen, 2008, 2019 och 2020 i respektive aggregerad Näringsgren (SNI 2007) Källa: SCB, Miljöräkenskaper

SCB har beräknat andelen bioenergi i huvudsektorerna i den svenska ekonomin. Den här indelningen används i nationalräkenskaperna. Det är en annan indelning än den som Energimyndigheten använder i sin energistatistik, eller som naturvårdsverket använder i sin klimatstatistik.

Energimyndigheten har en grov indelning i industri, transporter och ”övrigsektorn”, som inkluderar både bostäder, service, areella näringar och mycket mer. SCB:s indelning känns mer logisk. All energiproduktion ligger i en särskild sektor, men jag är inte helt säker på att jag förstår logiken i den här delen.

Jag tror att man här bara mäter andelen av bränsleinsatsen för värme- och elproduktion, exklusive kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Därmed blir också den totala andelen för bioenergi alldeles för hög, kring 55 procent. Svebios egna beräkningar visar att bioenergin står för 38 procent av den slutliga energianvändningen i den svenska ekonomin, men ökar år för år, precis som SCB visar.

Andelen bioenergi ökar mycket kraftigt

Vi kan bortse från om det här är ett rimligt sätt att räkna i energisektorn. Låt oss istället fokusera på alla de andra sektorerna. För samtliga gäller att andelen bioenergi ökat mycket kraftigt sedan 2008. I hushållen fanns redan då en relativt hög andel biobränslen. Det handlar till stor del om uppvärmning med fasta biobränslen, exempelvis ved.

Ökningen sedan dess i huvudsak bestått av ökad användning av biodrivmedel. Detsamma gäller för transportindustrin, byggverksamhet och de areella näringarna. Den ökade användningen av biodrivmedel, främst biodiesel men också etanol och biogas, slog igenom på bredden i hela den svenska ekonomin mellan 2008 och 2020.

Men det handlar inte bara om biodrivmedel. Det kan vi se på industrisiffran. Den höga koldioxidskatten och de allt dyrare utsläppsrätterna har gjort att alla typer av företag och branscher har sökt sig bort från fossila bränslen – olja, gasol, kol och naturgas. Till stor del har man istället valt biobränslen.

Några aktuella exempel

PEAB berättade härom dagen att man minskat klimatpåverkan från sin asfalt med 65 procent.

Så här skriver PEAB i pressmeddelandet: ”ECO-Asfaltkonceptet bygger på att biobränsle ersätter fossil eldningsolja vid torkning och uppvärmning av stenmaterialet, den mest energikrävande delen av tillverkningsprocessen. Resultatet är en halverad klimatpåverkan, utan att slutproduktens egenskaper påverkas. Resterande delen av klimatbesparingen kommer från återanvändning av returasfalt.”

PEAB uppger att den totala minskningen av koldioxidutsläpp är 240 000 ton. Slutmålet är att bli klimatneutrala 2045, men med hjälp av biobränslen har man alltså redan klarat två tredjedelar av den resan.

Den här typen av positiva klimatnyheter letar sig sällan fram till dagstidningarnas nyhetssidor. Särskilt inte om det handlar om tillämpningar av bioenergiteknik. Men SCB-statistiken visar att det här är en verklighet i hela den svenska ekonomin: allt större andel av vår energi kommer från biobränslen. Utvecklingen kommer fortsätta. Det är därför Preem vill investera 3,5 miljard i Lysekil. I ”så kallade förnybara bränslen” som den så kallade journalisten skriver i den så kallade tidningen DN.

// Kjell Andersson