Etanolen – mer bubblare än bubbla

Etanolens klimatprestanda har förbättrats mycket kraftigt både i Europa och USA under senare år. Sverige har sannolikt världens mest klimatnyttiga etanolproduktion i Norrköping. Sverige införde E10 i augusti 2021 och har EU:s största distributionsnät för etanolbränsle, E85.

Etanolen är det överlägset ledande biodrivmedlet globalt och står, tillsammans med bilarnas effektivisering, för en mycket stor del av den växthusgasreduktion som hittills skett i transportsektorn. Mycket mer klimatnytta än elfordonen kommer att kunna göra på många år ännu.

Allt detta är fakta. Ändå framställs den svenska satsningen på etanolanvändning och etanolproduktion som en grön bubbla som mest kostat staten och konsumenterna pengar.

”Allmänt misslyckande”

Etanolen beskrivs som ett allmänt misslyckande och en felaktig satsning på en olönsam teknik utan klimatnytta. Den bilden börjar nu spridas på fler håll än tidigare.

Hittills har etanolen främst motarbetats av ”miljöorganisationer” som Transport & Environment och Birdlife. Nu har de fått sällskap av debattörer till höger i det politiska fältet. Och inom EU verkar motståndet mot biodrivmedel från åkergrödor vara cementerat.

Ensidig och missvisande beskrivning

Jag skrev i mitt senaste blogginlägg om professor Christian Sandströms beskrivning av ”gröna bubblor”. Han använder satsningen på etanol som ett exempel.

Hans beskrivning av etanolsatsningen är ensidig och till största delen missvisande. Han nämner över huvud taget inte det viktigaste styrmedlet, den skattebefrielse som infördes för att möjliggöra byggandet av etanolfabriken i Norrköping, och som sedan blev det huvudsakliga styrmedlet för att gynna biodrivmedel ända fram till reduktionsplikten infördes 2018.

Istället fokuserar han på pumplagen och den miljöbilspremie som infördes 2007. Stort utrymme ägnas också åt att en del ägare av etanolbilar drabbades av motorskador när dålig etanol kom ut på marknaden.

Han skriver också att ”många börjar ifrågasätta det etiska i att maten från fattiga länder används i våra bensintankar”, ett påstående som saknar all vetenskaplig grund. Sandström skriver ingenting om vilken klimatnytta etanolen gett och om biodrivmedlen varit ett kostnadseffektivt sätt att minska klimatutsläppen i Sverige.

Flexifuelbilarnas nedgång

Det som straffade ut flexifuelbilarna från 2010 och framåt var inte brister i deras funktion, eller att de gav otillräckliga reduktioner av koldioxidutsläppen. Förklaringen var istället att man tog bort en rad direkt och indirekta stöd med motiveringen att bilarna var ”etablerad teknik” som inte längre krävde stöd.

Miljöbilspremien försvann, men framför allt försämrade man villkoren inom förmånsbeskattningen av företagsbilar. Det dödade en viktig marknad för nya etanolbilar. Istället blev det under några år en hajp för snåla dieselbilar.

När bonus-malus infördes gynnade man ensidigt elbilar och hybrider, och man ställde inga krav på att hybrider skulle använda förnybart bränsle, utan lät dem gå på bensin.

Pumplagen – ett misstag

Pumplagen är ett särskilt kapitel. Det var ett misstag att införa den. Redan innan den kom på plats hade Statoil, OK och andra distributörer installerat hundratals pumpar för E85 vid sina mackar.

Lagen var överflödig, och ett uttryck för en vilja att på politisk väg detaljreglera marknaden. Vi på Svebio avrådde i vårt remissyttrande från att på det här sättet tvinga småföretag (mackägare) att genomföra olönsamma investeringar.

Det kan inte vara statens roll att garantera distribution. Lika lite då som med dagens subventioner till laddstolpar. Statens roll måste vara att utforma styrmedel som sätter ett pris på de utsläpp man vill ha bort, och sedan låta marknaden bestämma om man ska satsa på effektivisering, biodrivmedel eller el, där distributionskostnaderna måste ingå.

Misshandlats av svenska staten och EU

Etanolen var ingen bubbla. Men etanolen har sedan 2010 misshandlats både av den svenska staten och av EU. Om det finns en bubbla så är den skapad av dålig politik. Etanolen är inte död, utan i högsta grad levande, både i USA, Brasilien och i EU.

Och etanolen kan mycket väl få en renässans, när den nuvarande hajpen för elektrifiering har passerats och man börjar inse problemen och kostnaderna för vätgas. Då kan etanolen bli en bubblare.

Etanolen får allt bättre klimatprestanda. Det här diagrammet visar hur den europeiska etanolens klimatnytta förbättrats under de senaste åren. Diagrammet kommer från ePure, de europeiska etanolproducenternas organisation.

Sedan 2009, då det infördes hållbarhetskriterier för biodrivmedel i EU, har besparingen av växthusgasutsläpp från att använda etanol jämfört med att använda bensin ökat från strax över 50 procent till omkring 77 procent 2021. En fantastisk siffra som jag inte sett refererad någonstans i media.

Siffran är ett medeltal för europeisk etanolanvändning. Etanolproduktionen i Norrköping ligger på över 90 procent i klimatnytta.

Etanolens växthusgasprestanda beräknas på livscykel, det vill säga, man tar med alla utsläpp från odling, transporter, tillverkning med mera. Men man räknar inte in indirekta effekter. Om man gjorde det skulle värdena vara ännu bättre eftersom man vid etanolproduktionen får lika mycket proteinfoder som etanol, och proteinfodret ersätter importerad soja, till stor del från Sydamerika.

Den amerikanska etanolproduktionen har en liknande utveckling, även om siffrorna är sämre i grunden eftersom man använder naturgas som energikälla för etanolfabrikerna.

Siffrorna förbättras

I Norrköping får etanolfabriken energin från det intilliggande biobränsleeldade Händelöverket. Också i USA förbättras siffrorna år för år. Det visar forskning från Argonne National Laboratory i Illinois.

Förbättringen beror på allt bättre klimatprestanda i majsodlingen (mindre jordbearbetning, effektivare gödsling), effektivare etanolfabriker och bättre tillvaratagande av biprodukterna. Nästa steg blir att ersätta naturgasen och att återvinna koldioxiden från fermenteringen – något som man redan gör i Norrköping.

Etanolen – årets bubblare?

Vem vet. Kanske blir etanolen årets bubblare. Vi har redan 10 procent etanol i all bensin. I USA jobbar man hårt på att få 15-procentig inblandning som standard året om. Indien har nyligen infört E10.

Egentligen borde E15 vara en självklarhet eftersom nästan alla bilar kan köra på 15-procentig inblandning. I USA gäller det 96 procent av bilparken.

Skattebefrielse för E85

Sverige fick i slutet av förra året rätt av EU-kommissionen att ge skattebefrielse för högblandade biodrivmedel, bland dem E85, under fyra år.

Det öppnar vägen för att nyttja de E85-pumpar som pumplagen stimulerade fram, och som fortfarande till stor del finns kvar. Det enklaste skulle vara ett krav på att alla nya hybrider är flexifuel, det vill säga, kan tankas med E85 istället för bensin.

Ett ytterligare steg skulle vara att införa det konverteringsbidrag som flera gånger utlovats av våras politiker, så att befintliga bensinbilar kan byggas om så de kan köras på etanolbränsle. Kostnaden är försumbar jämfört med många andra klimatåtgärder. E85 behöver inget annat statsstöd än fortsatt skattebefrielse.

Av: Kjell Andersson

Kommentar:

Det finns i dag ett flertal bilmärken och modeller som säljer bilar för E85. Anledningen till ett visst uppsving senaste tiden är den mindre malus som en nybilsägare får betala i fordonsskatt jämfört med en ny bensinbil och den förlängda skattebefrielsen om fyra år för E85-bränslet. Ett exempel är bilmärket Subaru där alla deras bilar kan köpas med ett XFuel-paket som gör att bilen går på E85. Det sänker fordonsskatten med 90 procent, vilket medför en besparing på 35-40.000 kr över 3 år beroende på Subarumodell enligt deras beräkning.

För befintliga bilägare till en bensinbil finns sedan flera år olika kit till konvertering att ta till. Ett sådant exempel är Autoexperten där det kostar 10.000 kr att etanolkonvertera bilen, oberoende bilmodell. Det går snabbt och behändigt och medför inga andra förändringar eller kostnader. Även en ny bensinbil går att förstås konvertera till E85 om de inte redan är godkända av tillverkaren och gjorda för E85. Det är alltså ekonomiskt fördelaktigt att köra och köpa E85-bilar jämfört mot bensinbilar, förutom att det sänker klimatutsläppen rejält.

Ford har sedan lång tid haft E85-bilar i sitt utbud av modeller och var pionjären att införa det i Sverige. För närvarande har Ford tagit fram en uppdaterad version av Ford Focus med E85-drift. Sedan tidigare finns även SUV-modellerna Puma och Kuga samt transportbilen Transit Connect med etanoldrift och därefter även lagt till Ford Fiesta till utbudet av E85-modeller.

Av: Tomas Ekbom, Svebios biodrivmedelsexpert.