Birol hade fokus på Afrika – men glömde förstås bioenergin

Fatih Birol har ett mycket gott namn i Sverige, och han trivs tydligt med att besöka oss i Norden. I år var det extra positivt att bli välkomnad av en energiminister med rötter i hans eget hemland. Både Fatih Birol på IEA (International Energy Agency) och Ibrahim Baylan, kommer från Turkiet. Energiminister Baylan gav ett personligt perspektiv på energins betydelse för ekonomisk utveckling när han berättade om hur han som barn bodde i en by utan tillgång till elektricitet.

Åter till World Energy Outlook. Av bokens 728 sidor omfattar analysen av energisituationen i Afrika 170 sidor. Huvudfokus är på vilken utveckling man kan vänta framöver, under perioden fram till 2040. Afrika är inne i en period av snabb tillväxt; mellan 2000 och 2012 växte BNP i Afrika söder om Sahara med 5,7 procent per år, totalt mer än en fördubbling. Mellan 2012 och 2040 räknar men med att BNP kommer att fyrdubblas. Befolkningen växer fortfarande snabbt och trots en snabb urbanisering ökar också befolkningen på landsbygden.

Två tredjedelar av befolkningen saknar elektricitet, och i 19 länder ligger den siffran över 75 procent. Trots att 145 miljoner fler afrikaner fått elektricitet sedan 2000 har antalet utan el ökat med 100 miljoner. Utmaningarna och investeringsbehoven är enorma.

Fatih Birol anslog en positiv ton, och han betonade särskilt Afrikas stora energiresurser. Han påpekade att en stor del av upptäckterna av olja och gas under senare år har skett i Afrika, och visade en karta över de olika tillgångarna av kol, olja och gas. Sedan visade han tre kartor över de stora tillgångarna på förnybar energi. Den första visade vattenkraften, där Afrika har många stora floder med bra fallhöjder. Det mesta är outbyggt. Den andra kartan visade tillgången på vindenergi. Det blåser förstås i Afrika, som i alla världsdelar. Den tredje kartan visade tillgången på solenergi. Beläget norr och söder om ekvatorn är det rik tillgång på solenergi året runt.

Som företrädare för bioenergibranschen tänkte man sig att det sedan skulle komma en grön karta på de rika bioenergitillgångarna. Men den kartan kom aldrig. Istället började Fatih Birol prata om vilka problem man har med ineffektiv eldning av biobränslen för matlagning och vilka hälsorisker det medför. Det är förstås en riktig bild. Matlagningen i Afrika söder om Sahara sker till 80 procent eller mer med ved som på landsbygden ofta samlas in av kvinnor och barn. Ofta sker matlagningen utomhus över öppen eld mellan tre stenar. Också i städerna lagar man mat med ved eller träkol, som är ett snabbare och renare bränsle. I några länder har man också en omfattande användning av fotogen, som ibland subventioneras av staten.

I analysen finns en del diskussioner om hur man kan förbättra spisarna, och IEA räknar med an det ska ske en viss konvertering främst till bättre biobränslen, t ex pellets och biogas, till solspisar, men också till flytande gas.

Men i övrigt finns det nästan inte en rad om bioenergi. I några av diagrammen ser man att det kan bli lite elproduktion från biomassa, men det framgår inte vilken teknik man räknar med. Biodrivmedel är märkligt nog helt frånvarande i analysen. Jordbruket nämns bara i förbigående som en krympande del av ländernas ekonomi. Inom transportsektorn räknar man med att det blir en viss effektivisering, men att man i stort sett fortsätter att köra på diesel och bensin. Samtidigt ökar naturligtvis antalet bilar snabbt med växande inkomster.

Afrika är starkt beroende av elproduktion ”off-grid” eller i små nät, alltså småskalig elproduktion som inte är kopplad till det nationella elnätet. Så kommer det att förbli under årtionden, eftersom avstånden är stora och det är dyrt att bygga kraftledningar. Idag används ofta dieselaggregat. IEA tror att det i framtiden också blir sol, vind och småskalig vattenkraft, men att dieselaggregaten också blir kvar. Märkligt nog skriver man inte ett ord om möjligheten att förse dessa med biodiesel.

Svebio arbetar idag en del med projekt för att sprida bioenergitänkande till afrikanska länder. Vi ser att det finns stora möjligheter att bygga ut modern bioenergi, både för el, industriella värmeprocesser, värme/kyla och drivmedel. Naturtillgångarna i form av odlingsbar mark och produktiv skog är mycket stora. Den naturliga tillväxten är snabb. Det finns god ekonomi för många projekt, inte minst därför att man tvingas importera och transportera oljeprodukter långa sträckor. Lokal bioenergi kan konkurrera.

Det är märkligt att IEA inte ser denna potential. Det beror troligen på att man sitter fast i ett traditionellt tänkande där energi är detsamma som fossila bränslen och elektricitet. När man tänker på förnybart blir det slentrianmässigt ”sol och vind”.

När man går igenom IEA:s långa lista på konsulterade experter hittar man inte en enda från bioenergisfären.

/Kjell