Bara bioenergi kan rena atmosfären från koldioxid

Här släpps en massa biogen koldioxid ut, som kan fångas in och lagras. (Iggesund, ett av Sveriges största massabruk)

Precis som förslaget från Liberalerna om europeisk koldioxidskatt är detta förslag framsynt och rätt tänkt, men alltför optimistiskt, inte minst när det gäller tidplan och möjlighet att få förslaget genomfört de närmaste åren. När det gäller teknik och kostnader för BECCS finns det också en del frågetecken.

Men grundförslaget är rätt: bioenergin kan användas för att minska halten koldioxid i atmosfären. Därför finns det anledning att ge stöd till att pröva och utveckla tekniken i stor skala under de närmaste åren.

Vad är då BECCS?

Det handlar om att fånga in koldioxiden från förbränning av biomassa. Precis som när man eldar kol, olja eller naturgas bildas det koldioxid vid förbränningen av biobränslen. Men de här utsläppen är givetvis klimatneutrala, eftersom kolet bundits in när träden växt, och avverkade träd ersätts av nya. Biomassa från avskogning är däremot inte klimatneutral, men vi har mer skogstillväxt än avskogning i världen.

Om man kan fånga in koldioxiden och stoppa ner den i berggrunden på ett långsiktigt säkert sätt, så att den inte läcker till atmosfären, har man fått en minskning av koldioxidhalten i atmosfären. Man kallar detta ”negativt utsläpp”, en term som jag tycker är vilseledande. Det är ju inget utsläpp, utan nettominskning vis-a-vi lufthavet.

Så här funkar det:

• Förbränning av fossilt ger nettoutsläpp: plus för CO₂ i atmosfären
  – men med CCS: +/- 0 för CO₂ i atmosfären
• Förbränning av biobränslen är klimatneutralt: +/- 0 för CO₂ i atmosfären
  – men med BECCS: minus för CO₂ i atmosfären

Så är det alltså i princip. Men inte helt och hållet i verkligheten. CCS kan aldrig ske med 100 procents effektivitet. Processen kräver en hel del energi och ger förluster. En vanlig uppgift är 60 procents effektivitet, till vilket man ska lägga energiinsatser för transport mm. Det betyder att fossil förbränning med CCS fortfarande inte är klimatneutral, medan BECCS från biobränslen fortfarande ger ett kraftigt minus för klimatpåverkan.

Argumentet mot CCS har under alla år varit den höga kostnaden. Många andra klimatåtgärder är mycket billigare, som olika typer av effektiviseringsåtgärder, byte från fossila bränslen till biobränslen och andra förnybara energikällor, skogsplantering mm. Om man skulle inordna CCS (fossilt eller från biomassa) i handeln med utsläppsrätter, så skulle man börja investera i CCS först när priset på utsläppsrätterna gått upp kraftigt jämfört med dagens nivå på 18 euro/ton CO₂.

CCS har främst setts som ett sätt att ”grönmåla” kolkraft. Norge har satsat mycket på CCS som ett sätt att minska oljans och naturgasens dåliga rykte. I USA har man talat mycket om ”Clean Coal” och då räknat med att kunna utnyttja CCS i stort skala.

Brittiska elproducenten Drax, som håller på att ställa om sina stora kolkraftverk till träpellets, ska också genomföra ett pilotprojekt för BECCS, vilket finns beskrivet i senaste numret av Bioenergy International. I USA finns ett stort projekt i Illinois där man matar ner koldioxid från etanolproduktion för lagring i berggrunden.

Varför kastar Centerpartiet in BECCS i valdebatten?

En förklaring är att man behöver nya fräscha förslag i klimatpolitiken. Partierna är ense om att vi måste ställa om transportsektorn och göra oss av med fossil diesel och bensin. Uppvärmningen är redan i stort sett fossilfri och det gäller också stora delar av industrin. När det gäller industrins processer så finns det också en utveckling på gång, det visar alla rapporterna från Fossilfritt Sverige.

Med BECCS kan Sverige inte bara bli klimatneutralt, utan till och med bidra till att minska koldioxidhalten i atmosfären. Våra skogar kan suga upp allt mer koldioxid genom att växa bra, och helst inte brinna. Vi kan använda biomassan som bioenergi för att slippa använda fossila bränslen, och till sist kan vi stoppa ner en del av koldioxiden i berggrunden.

Om det ska bli någon fart på utvecklingen av BECCS globalt ligger det nära till hands att vi gör insatser i Sverige och övriga Norden och agerar föregångare. Som Centerpartiet påpekar i sin rapport finns det mycket storskalig användning av biobränslen i Sverige, med åtföljande stora utsläpp av biogen koldioxid. Stora anläggningar i Sverige (industrier och kraftverk) släpper ut 18 miljoner ton fossil koldioxid, medan det kommer 30 miljoner ton koldioxid från förbränning av biomassa i stora anläggningar, varav hela 22 miljoner ton från massa- och pappersbruken.

Centerpartiet vill ge investeringsstöd för att få igång anläggningar för BECCS och därefter betala en subvention för de första 4,5 miljon ton koldioxid som man avskiljer och lagrar. Förslaget innebär att man ger 1000 kr/tonCO₂ i starten, men sedan trappar ner stödet.

Det finns många tilltalande inslag i Centerpartiets förslag:

• Man vill bara ge stöd till lagring av biogen koldioxid, inte till fossil. Det handlar alltså inte om att ”grönmåla”, hålla liv i och subventionera det fossila.
• Man ger stort stöd i början, men trappar sedan av stödet och vill på sikt göra CCS till en del av utsläppshandeln. Den här lösningen ska konkurrera med annan klimatteknik.

Det största frågetecknet med förslaget gäller tidplanen. Här är partiet väldigt optimistiskt, vilket också kritiserats.

I sammanhanget måste också nämnas att frågan om CCS och annan inbindning av kol ska utredas av en statlig utredning som i sommar fått omfattande direktiv.

Genom att tillämpa BECCS blir bioenergi den enda förnybara energikälla som kan reducera koldioxidhalten i atmosfären. Det är en mycket stor fördel jämfört med alla andra energislag. Problemet med BECCS är den relativt höga kostnaden. Det är på kort sikt billigare att anlägga ny skog i avskogade område, och sedan använda den skogen för att ersätta fossila bränslen. Men troligen behövs bägge strategierna för att klara klimatutmaningen.

/Kjell