Tillbaka

Liberalerna är inne på rätt spår, åtminstone i ett avseende

I höst kommer förslag om höjd koldioxidskatt på Irland. Här blommar ljungen på en irländsk hed.

I höst kommer förslag om höjd koldioxidskatt på Irland. Här blommar ljungen på en irländsk hed.

Liberalerna får skäll på Svenska Dagbladets ledarsida för att partiet vill införa en gemensam europeisk koldioxidskatt. Det kan Jan Björklund och de andra liberalerna leva med. Tanken är rätt, och Liberalerna är i gott sällskap med Frankrikes president Emanuel Macron. Det behövs ett ordentligt pris på koldioxidutsläppen i alla samhällssektorer i hela EU, inte bara i kraftverk och tung industri, som täcks av EU:s handel med utsläppsrätter, EU-ETS.

Men tyvärr är inte Macrons och Liberalernas väg framkomlig. Det finns för många motståndare runt om i Europa. SvD:s ledarsida har tyvärr fler vänner i den här frågan än Liberalerna.

Problemet är att Björklund föreslår ”en gemensam europeisk koldioxidskatt”. De politiker som vill ha ett starkare EU med mer överstatlighet, som Macron, vill gärna också ha gemensamma EU-skatter, som tas in direkt till EU:s gemensamma budget. De flesta regeringar och finansministrar är dock emot den tanken. EU är visserligen en union, men skatterna tas in av medlemsländerna, som i sin tur betalar in medlemsavgifterna till EU. Att lämna ifrån sig beskattningsrätt till EU sitter långt inne och kommer att motarbetas av de flesta regeringar och finansministrar.

En konsekvens av att beskattningsrätten är exklusivt nationell är att ett eventuellt beslut om beskattning kräver ett gemensamt beslut av samtliga medlemsländer. I ett läge där en lång rad medlemsländer nu har EU-skeptiska regeringar (Ungern, Italien, osv) och där Storbritannien förhandlar om utträde, finns det noll förutsättningar för att införa gemensam EU-skatt på koldioxid inom rimlig tid. Det kan man glömma.

Det betyder inte att Liberalerna är helt fel ute. Deras grundtanke är rätt. Det behövs pris på koldioxidutsläpp i hela EU och i alla sektorer för att få ner utsläppen av koldioxid, den helt dominerande växthusgasen, och minska förbränningen av fossila bränslen.

Hur ska det då gå till? Det finns ett par vägar:

  1. Man kan omarbeta ”Energiskattedirektivet” och föra in en regel om en minsta nivå på koldioxidskatt i medlemsländerna. Ett sådant förslag fanns för några år sedan, men lades i skrivbordslådan. En regel om en minimiskatt skulle visserligen vara en pekpinne till alla medlemsländer, men den skulle innebära att länderna behåller den exklusiva beskattningsrätten och de skulle behålla pengarna. Redan idag innehåller direktivet minimiskattenivåer, exempelvis på drivmedel och el, för att garantera en viss konkurrensneutralitet mellan EU-länderna.
  2. Man kan arbeta för att införa koldioxidskatt land för land på frivillig basis, och dessutom höja de koldioxidskatter som redan finns. Det här är den snabbaste vägen. Liberalerna kan hjälpa till genom att direkt påverka systerpartier i de olika EU-ländernas parlament.

På den senaste punkten händer det faktiskt en del. Irlands regeringschef, taoiseach Leo Varadkar, föreslog häromdagen att den irländska koldioxidskatten ska höjas under de närmaste åren, med ett första steg i den budget som presenteras i oktober. Skatten infördes 2010 med 10 euro/ton och höjdes 2014 till 20 euro/ton. Varadkar sa inget om hur mycket han vill höja skatten, men han sa att fattiga invånare som har höga energikostnader ska kompenseras.

”Taoiseach” är den irländska titeln på regeringschefen. Ordet betyder ”hövding” eller ”ledare” och infördes 1937. Leo Varadkar är unik på många sätt. Han är Irlands yngsta regeringschef genom tiderna, han är gay och han har indiskt påbrå. Och inte minst tar han klimatpolitiken på allvar. Man kan jämföra med Kanada Justin Trudeau, som också verkar för att införa och höja priset på koldioxidutsläpp i Kanadas alla provinser. Trudeau är liberal, Varadkar beskrivs som ”liberal-konservativ”, vad nu det kan betyda. Kanske är det som en svensk liberal som både vill ha koldioxidskatt och kärnkraft? I EU-parlamentet ingår Varadkars parti Fine Gael i samma grupp som moderaterna och kristdemokraterna.

Koldioxidskatt finns nu, förutom i Irland, i alla de nordiska länderna, i Frankrike, i Schweiz, i Nederländerna och i Slovenien. Den högsta koldioxidskatten finns i Sverige, följt av Schweiz och därefter Frankrike. De två senaste höjde sina koldioxidskatter vid det senaste årsskiftet, och i Sverige höjdes skatten i ett par sektorer. Också Island och Norge har genomfört höjningar. I Tyskland pågår en diskussion om koldioxidskatt. Landet kommer att missa sitt klimatmål 2020, och styrmedlen måste skärpas. Det är alla på det klara med. Svenska Liberalerna kan göra en insats genom att prata med sina liberala kollegor i Tyskland.

Alla EU-länder är med i handeln med utsläppsrätter (EU-ETS). Det har skett en kraftig prisuppgång på utsläppsrätterna under året. Förra året låg priset omkring 5 euro per utsläppsrätt. En utsläppsrätt gäller utsläpp av ett ton koldioxid. I år har priset stigit till 17 – 18 euro, dvs mer än en tredubbling. Det är fortfarande ett relativt lågt pris för utsläppen, bara en sjättedel av den svenska koldioxidskatten, men nästan lika mycket som den nuvarande irländska.

Hur mycket ska det kosta att släppa ut koldioxid för att omställningen ska ta fart och folk och företag ska sluta använda fossila bränslen?

Varje euro i koldioxidskatt är värdefull. 10 euro är bättre än 0 euro. 25 – 30 euro är en bra nivå att börja på, och därefter kan skatten höjas. Frankrike kommer 2023 att vara upp på 100 euro, nästan i nivå med den svenska nivån. Schweiz är nästan där idag. I Kanada försöker man etablera en nivå på 20 dollar i alla provinser, med ambitionen att därefter öka skatten till 50 dollar.

Det verkar nu också klart att förslag om koldioxidskatt återigen kommer upp på valsedeln i delstaten Washington i valet i november. Om väljarna säger ja blir det den första koldioxidskatten i en amerikansk delstat. Vi får se hur det går; oljeindustrin håller redan på att mobilisera mot skatten. Det är inte svårt att skrämma amerikanska bilister och väljare. De hatar nämligen ordet skatt.

Precis som Svenska Dagbladets ledarskribent, som i första hand tycks vara emot den europeiska koldioxidskatten för att den är en ny skatt. Men det är ungefär lika smart som att vara emot brandförsäkring när det redan börjat brinna hos grannarna.

Koldioxidskatt är, liksom handel med utsläppsrätter, effektiv och bra marknadsliberal klimatpolitik, bättre än planhushållning och subventionspolitik. Det har Jan Björklund förstått. Det borde också Svenska Dagbladet inse och bejaka.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer