Att spara kol i naturskog fungerar dåligt – det visar exemplet Kanada

Turistar i Philadelphia Foto: Kjell Andersson

Både naturskogen och den brukade skogen brinner, men det brinner mest i ”naturskogen” och det upplagrade biogena kolet omvandlas till koldioxid. Att ställa ökade krav inom det som kallas LULUCF-sektorn är ingen säker väg för att nå klimatmålen. Den enda säkra vägen är att sluta bränna fossila bränslen.

Ett disigt turistande i Philadelphia

Familjen Andersson är i USA, som många tidigare somrar. Det är min frus hemland och här har vi många vänner som vi gärna vill träffa. På vägen till Kansas och Colorado fastnade vi i Philadelphia eftersom American Airlines ställde in vårt flyg. Kraftiga oväder längs ostkusten skapade kaos i flygsystemet och vi fick vänta tre dygn på att få plats på ett flyg till vårt slutmål Kansas City. Det blev ett par fina dagar i en av USA:s äldsta städer. Vi kom till Philadelphia ett par dagar före 4 juli, den dag då delegater från de tretton brittiska kolonierna för 247 år sedan undertecknade sin självständighetsförklaring, just här. Vi besökte naturligtvis de historiska byggnaderna. Vi hann också med att springa upp och ner i de trappor vid konstmuseet där boxaren Rocky tränar benstyrka i Sylvester Stallones film.

Turistandet skedde i stark sommarvärme, men också i ett dis, som inte bara var soldis, utan ett resultat av att rökfylld luft sökt sig söderut från Kanada över stora delar av östra USA. Ett par veckor tidigare hade New York drabbats av kanadensisk brandrök som gjorde att världsmetropolens luft liknade Beijings eller Delhis under deras sämsta dagar. Jag var själv i Beijing 2013 en vinterdag med högtryck, när vi knappt kunde urskilja solen genom rökdiset. Nu hade amerikanska storstäder drabbats av samma dåliga luft, och folk uppmanades att hålla sig inomhus.

Avståndet mellan Philadelphia och den kanadensiska gränsen är 50 mil, men till de områden där de mest omfattande skogsbränderna rasat är det dubbelt så långt. Brandröken har alltså spritt sig över mycket stora områden.

Dis av brandrök i Philadelphia Foto: Kjell Andersson

Rekordstora skogsbränder i Kanada

En koll på den kanadensiska skogsmyndighetens hemsida för skogsbränder ger följande besked:

Fram till månadsskiftet juni/juli omfattade bränderna nästan 8 miljoner hektar, mot normalt 0,5 miljoner hektar. Den brända ytan är alltså 16 gånger så stor som normalt, men antalet bränder hade bara ökat med 26 procent. Den torra väderleken har gjort att de bränder som uppstått har spritts mycket snabbt och drabbat stora ytor. Den brända skogsarealen motsvarar ungefär en tredjedel av den svenska skogen.

Jag mejlade en expert på skog och bioenergi i Kanada som jag tidigare haft kontakt med när jag skrev om bioenergi från boreala skogar. Hon heter Évelyne Thiffault och arbetar på Univerité Laval i Quebec. Jag frågade henne två saker: Är bränderna i år normala eller onormala? Är det någon skillnad mellan förekomsten av bränder i naturskog respektive skog där man bedriver aktivt skogsbruk? Jag fick ett detaljerat svar med vändande e-post.

Bränderna är både normala och onormala. Det brinner varje år i de kanadensiska skogarna. Men i år har det brunnit ovanligt mycket och ovanligt tidigt på säsongen. Det här diagrammet från den kanadensiska skogsmyndigheten över skogsbränder 1980 – 2021 belyser detta:

Det har alltså redan brunnit lika mycket i år som de tidigare rekordåren 1989 och 1905 (då det brann på omkring 7 – 8 miljoner hektar) trots att bara halva året gått. Men vi kan också se att det är fullt normalt att det brinner mycket i de kanadensiska skogarna och den långsiktiga trenden är knappast ökande. När det gäller antalet bränder (den heldragna linjen) är trenden snarast svagt nedåtgående.

Mindre brand i den aktivt brukade skogen

Var brinner det då mest? I de orörda skogarna i norr eller i de skogar längre söderut där man bedriver aktivt skogsbruk? Évelyne Thiffault svarar så här:

Det brinner i båda typerna av skog. Men i den aktivt brukade skogen i söder har man ett aktivt brandskydd för att dels skydda bebyggelse och infrastruktur, dels skydda produktiva skogsbestånd från att brinna ner. I de nordliga orörda skogarna får bränderna spridas fritt frånsett när de hotar kritisk infrastruktur som vattenkraftverk och liknande.

Brinner det mer eller mindre i de olika skogstyperna?

Det brinner mindre i den aktivt brukade skogen, menar Évelyne. Dels därför att man har brandskydd, dels därför att det brinner mindre i de bestånd som avverkas. Där finns det unga bestånd som inte brinner lika lätt och mer lövvegetation. I Kanada är den gängse metoden att låta skogen föryngras med naturlig föryngring, inte plantering. Då kommer det först mycket lövvegetation, t ex asp och lönn, och den brinner inte lika lätt som äldre barrskog.

Det finns alltså inget stöd för att hävda att orörd naturskog är mindre utsatt för bränder. Det är istället tvärtom.

Aktivt skogsbruk – bästa skyddet mot skogsbränder

I Sverige är erfarenheten att skogsbränderna i stort sett upphörde i och med att det aktiva skogsbruket etablerades från slutet av 1800-talet. Men det finns ingen garanti för att det upplagrade kolet i skogen sitter säkert. Vi har i Sverige sett mer skogsbränder under de senaste åren, kanske som en effekt av högre medeltemperaturer. I Medelhavsområdet finns definitivt en sådan trend. Men förekomsten av mer skogsbränder i länder som Portugal och Spanien är också ett resultat av att man har mycket mer skog idag är för femtio år sedan.

Det mesta tyder på att ett aktivt brukande av skogen, inklusive röjningar och gallringar och ett aktivt brandskydd, är det bästa sättet att förhindra skogsbränder. Att lämna skogen orörd leder förr eller senare till att den brinner, och då frigörs koldioxiden till ingen nytta. Den största klimatnyttan ger skogen om den brukas och producerar biobaserade produkter och energi som kan användas istället för produkter och bränslen som framställs av fossilt kol.

//Kjell Andersson

Tryck här för att läsa bloggen ”Nu har alla avrått Tidöpartierna, men hjälper det?”