Vind och kärnkraft – inte de enda alternativen

Kraftledning. Foto: Kjell Andersson

Den planerbara bioenergin kan bidra både på produktionssidan och konsumtionssidan för att minska kostnaderna för elproduktionen, skapa balans i elsystemet, kapa topparna i efterfrågan och därmed bädda för en lugnare prisutveckling. Det skulle alla vinna på.

Låt mig dels peka på några problem med de två andra huvudspåren – vindkraft och kärnkraft – dels peka på några fördelar med bioenergi.

Både kärnkrafts- och vindkraftsförespråkarna ser framför sig mycket stora tillkommande elbehov, både från industrin och transportsektorn. Prognoserna liknar de framskrivningar som togs fram omkring 1970 av CDL, den centrala driftsledningen, och som då låg till grund för planerna att bygga 24 kärnkraftverk längs Sveriges kuster. Samhället ska elektrifieras på kort tid. Det kräver massivt ökande tillförsel av el, enligt detta i dag dominerande synsätt.

Vad finns det för problem med de två huvudalternativen?

Ytterligare kraftigt utbyggd vindkraft. Fördelen är en relativt låg kostnad per kilowattimme producerad el. Men nackdelarna är också betydande: ökad volatilitet både när det gäller produktion och elpriser (snabba kast mellan nollpris och flera kronor per kWh) och höga systemkostnader för kraftledningar och balanskraft. Relativt dyr havsbaserad vindkraft ska subventioneras genom att alla elkunder får betala via höjda stamnätsavgifter för att ansluta havsvindkraften till nätet. Och lokala opinioner och markägare körs över genom att man avskaffar det kommunala vetot för vindkraft och genom ”snabbare tillståndsprocesser” för kraftledningar.

Ny kärnkraft. Kostnaden är mycket hög, vilket bekräftas av Vattenfall. Tiden från beslut till produktion är lång, vilket illustreras av den nya finska reaktorn Olkiluoto III, som skulle varit i drift 2009, men fortfarande inte är inkopplad på nätet 13 år senare. Kärnkraft fungerar bra som baskraft, men inte som balanskraft, eftersom reaktorerna bör drivas på konstant effekt. Dessutom finns alltid en risk att en reaktor måste kopplas bort av säkerhetsskäl. Så kärnkraften kan inte betraktas som fullt planerbar.

De som förespråkar nya kärnkraft talar gärna om ny teknik, små modulära reaktorer. Det återstår att bevisa att den lösningen ger billigare el än andra alternativ.

Kraftvärmeverket i Katrineholm. Foto: Kjell Andersson

Vad är då fördelarna med bioenergilösningar och vad kan bioenergin bidra med?

Mer biokraft. Det finns redan idag omkring 4 000 megawatt biokraft installerad på kraftvärmeverk och i skogsindustrier. De här turbinerna används inte alltid för att bidra till elproduktionen när den bäst behövs. Det visar en undersökning som Svebio gjorde i våras. Skälen är att man alltid måste prioritera värmeproduktionen, och att elpriserna under flera år varit för låga för att motivera investeringar.

Förutom de befintliga turbinerna finns det också stora möjligheter att bygga ny kraftvärmeproduktion, både i storstäderna och på många mindre orter. Mer biokraftvärme i södra Sverige skulle vara ett bra tillskott för att jämna ut balansen i elproduktionen och hålla nere priserna i söder.

Jämfört både med havsbaserad vindkraft och med kärnkraft har biokraften fördelen att ledtiden från beslut till produktion är kort – bara ett par år. Utbyggnaden kan ske vid befintliga värmeverk och industrier nära elkunderna, vilket inte kräver investeringar i nya kraftledningar.

Lösningar med biogas och biooljor

Ny teknik kan också ge högre elutbyte per insatt mängd biobränsle. Lösningar med biogas och biooljor kan ge kraftverk som snabbt kan startas och balansera variabel vindkraft. Här är det viktigt att få bort skatten på biooljor och att ge bra villkor för biogas.

Hur mycket mer biokraft skulle vi kunna producera? Hur många megawatt ökad installerad effekt? Hur många TWh ökad produktion?

Först de befintliga anläggningarna. Enligt Svebios rapport från i våras fanns det förra vintern under den kallaste veckan en outnyttjad kapacitet på i genomsnitt 1 600 megawatt – en och en halv kärnkraftsreaktor. Med rätt styrmedel, prissättning och kompletterande investeringar i topplastproduktion av värme skulle den här kapaciteten kunna utnyttjas redan på kort sikt.

Därefter nya anläggningar. Med nyinvesteringar i biokraft skulle vi totalt kunna producera 40 TWh, mot dagens cirka 11 TWh. Och den installerade effekten skulle kunna ökas från 4 000 MW till 10 000 MW. Det var slutsatsen i Biokraftplattformen för några år sedan. Det är en ambitiös prognos. Viktigast är inte den totala produktionen utan att använda biokraft på ett smart sätt för att optimera elsystemet.

Ersättning av elvärme

Installation av 200 000 moderna och effektiva pelletskaminer i elvärmda småhus skulle motsvara en hel kärnkraftsreaktor i kapacitet, om var och en av kaminerna har en effekt på 5 kilowatt. De skulle framför allt kunna användas när det är som kallast och hjälpa till att kapa topparna i elkonsumtionen. Det gynnar både villaägarna, som får en lägre elkostnad och garanterat varmt i huset, och hela elsystemet. Man slipper investeringar i dyr topplastproduktion.

Kostnaden för en pelletskamin ligger omkring 35 000 kronor. Förbränningen är mycket effektiv med låga utsläpp av partiklar. Vid årsskiftet kommer skärpta ecodesign-krav. Hela investeringskostnaden blir alltså sju miljarder kronor, en bråkdel av vad en ny kärnkraftsreaktor skulle kosta. Hur mycket energi de här kaminerna kommer att producera beror på hur många av årets veckor villaägarna vill elda sina kaminer. Mellanskillnaden i kostnad för elvärme och pellets ligger omkring 140 öre per kilowattimme. Från en pall pellets kan man få 3 200 kilowattimmar värme, och därmed sänka sin värmekostnad med 4 500 kr. Många kommer att upptäcka att det här är ett bra sätt att hålla nere elkostnaden.

Det finns också andra sätt att konvertera bort elvärme och minska belastningen i elnäten på vintern. Ett bra alternativ är att bygga ut fjärrvärmen till villor och andra byggnader som har elvärme. Fjärrvärmen använder i dag nästan inga fossila bränslen.

Av: Kjell Andersson