Vill du ha fakta om koldioxiden – följ Global Carbon Project

Den viktigaste faktorn i ”förändrad markanvändning” är avskogning, men här finns också återbeskogning, som väger upp en del av avskogningen. Foto: Pixabay

Global Carbon Project publicerar sina uppdaterade diagram varje år i samband med klimatmötet. Här hittar du deras globala koldioxidbudget för 2022 (Carbon Budget 2022).

Plocka upp presentationen, som innehåller 94 ”slides” som man själv kan låna och använda i olika sammanhang där man diskuterar klimatpolitik och koldioxidfrågan. Man kan också direkt kopiera diagrammen. Mycket användarvänligt för debattörer, lärare och journalister. Vi vet ju att koldioxidutsläppen stått för 80 procent av den ökade klimatpåverkan under de senaste tio åren. Det är på koldioxidutsläppen vi måste fokusera på i opinionsbildning och klimatpolitik.

Jag skulle helst vilja visa tio eller tjugo av Global Carbon Projects bilder här i bloggen. Men låt mig bara visa två, och sedan kommentera några ytterligare budskap. Den första bilden heter ”Sources and Sinks of CO₂” och visar de totala utsläppen och upptagen sedan 1850, dvs sedan vi började använda stenkol i stor skala.

Illustration: Global Carbon Project

Måttet är ppm, miljondelar CO₂ i atmosfären. De ljusblå staplarna visar koldioxidhalterna 1850 respektive 2021. Halten har ökat från 286 ppm till 415 ppm eller med 45 procent. Det är det som ger huvuddelen av växthuseffekten.

Samtidigt som halten CO₂ har ökat i atmosfären har CO₂ motsvarande 82 ppm hamnat i havet i form av försurning av havsvattnet, en effekt som hotar korallreven och påverkar annat liv i havet. En ännu större del av koldioxiden har bundits i den så kallade landsänkan. Det handlar om ökad volym biomassa i skogar och annan växtlighet och i mark. Det allra mesta av ökningen är skogstillväxt.

Utsläppen kommer från förbränning av kol, olja och gas och från cementtillverkning. Men också från avskogning. Det finns ett par små faktorer till, en osäkerhet på 6 ppm och karbonisering av cementen är den åldras och tar upp koldioxid.

Vad är de övergripande slutsatserna av bilden?

• Avskogning och ökad skogstillväxt har tagit ut varandra. Det är till och med så att landsänkan totalt är större än den samlade avskogningen sedan 1850. Vi har alltså mer biomassa på jorden i dag än för 170 år sedan, före industrialiseringen.
• Fossila bränslen står för hela tillskottet av koldioxid. De fossila bränslenas utsläpp motsvarar hela ökningen av koldioxidhalten i atmosfären och hela havsförsurningen.
• En tredje slutsats är att skogsägare och markägare inte har någon som helst skuld för klimatförändringen. De har ju inte orsakat den, sett som kollektiv. På de flesta håll i världen har de dessutom ökat kolförråden i skogarna kraftigt under de senaste 170 åren.

Hur är det då med avskogningen?

Nästan varje TV-reportage om klimatet inleds med bilder på brinnande skog. Låt oss titta på nästa bild från Global Carbon Project. Diagrammet visar årligt globalt netto för ändrad markanvändning. Kurvan är klart nedåtgående under de senaste tjugo åren. Den viktigaste faktorn i ”förändrad markanvändning” är avskogning, men här finns också återbeskogning, som väger upp en del av avskogningen.

Illustration: Global Carbon Project

”Land use change”, (avskogning och andra anledningar), har de närmaste tio åren stått för i genomsnitt 4,5 miljarder ton CO2 per år, vilket motsvarar 11 procent av de mänskligt orsakade utsläppen, medan upptaget i landsänkan (ökad skogstillväxt) varit i genomsnitt 11,4 miljarder ton CO₂ per år. Det vill säga, ett grönt överskott på 6,9 miljarder ton per år. Det betyder också det gröna överskottet räknat i ppm (första diagrammet ovan) nu ökar år för år.

En mycket stor del av avskogningen sker i ett fåtal stora tropiska länder. Det finns också en bild som visar utvecklingen i de här länderna: Brasilien, Indonesien och DR Kongo.

Där kan man se att Brasilien haft en minskande avskogning sedan 2004 och att ökningen under Bolsonaro varit ganska beskedlig – bara ett mindre ”hack” på kurvan.

Brasilien vill satsa på skydd av Amazonas

Det kan bli ännu bättre i Brasilien sedan Lula tagit över efter Bolsonaro. Då är jag tillbaka till Sharm el-Sheikh. Brasiliens nya president och hans budskap om att ge bättre skydd för Amazonas var ett av de positiva inslagen på klimatmötet.

Ett annat var att USA:s president Joe Biden den här gången, till skillnad från i Glasgow, kunde redovisa konkreta klimatåtgärder på hemmaplan. Australien har också bytt ut sin kolkramande konservativa regering sedan förra klimatmötet. Alla de här förändringarna är viktiga eftersom klimatpolitiken sedan Paris 2015 bygger på frivilliga åtaganden och de enskilda ländernas engagemang och mål.

Koldioxidutsläppen sjunker i de mogna ekonomierna

I Global Carbon Projekts diagram kan man också se att koldioxidutsläppen sjunkit kraftigt både totalt och per capita i de mogna ekonomierna, både i USA och i EU, och i viss mån även i Japan. Fokus flyttas nu allt mer till Kina, Indien och andra snabbväxande ekonomier. Indiens utsläpp kommer sannolikt att passera EU:s utsläpp redan nästa år.

Klimatkampen går vidare, och den måste ha totalt fokus på förbränning av kol, olja och fossil gas. Opinionsbildningen måste rikta in sig både på de gamla och de nya förbrukarländerna och inte minst ställa krav på att de växande ekonomierna tillämpar modern förnybar fossilfri teknik. Men man måste också ifrågasätta producentländerna, de som bryter kol och pumpar upp olja och gas.

Varför inte en global fossilproduktionsskatt tillsammans med en global koldioxidskatt eller utsläppshandel? Pengar kommer behövas för att åtgärda effekterna av klimatförändringarna och kompensera de som drabbas oskyldigt.

// Kjell Andersson

Läs fler inlägg på bloggen här.