Tillbaka

Vi gnetar på, Greta

I uppståndelsen kring Greta Thunberg och klimatstrejkerna kan man lätt få för sig att ingenting händer eller görs för att påverka utsläppen av koldioxid. Det är naturligtvis sant att alldeles för lite görs på global nivå och framför allt av de stora utsläppsländerna och de företag och branscher som står för en stor del av klimatpåverkan. Men det är inte hela bilden. Både i Sverige och i andra länder händer det mycket som går åt rätt håll.  

Borås

I Borås invigdes 12 september EMC (Energi och miljöcentrum), en kombinerad kraftvärme- och avloppsreningsanläggning, placerad på Sobacken utanför staden. Foto: Anders Haaker

Det finns tusentals klimathjältar i vardagen, företag och enskilda som gnetar på med olika åtgärder. Jag får många bevis på det när jag läser klipp ur svenska lokala media för att göra Svebios nyhetsbrev – Bioenerginytt för september 2019. Mycket av detta vardagsarbete är osynligt i det stora nyhetsflödet.

Jag ska ägna denna blogg åt några aktuella exempel från Sverige. Allt inom den senaste månaden:

  • Återöppnad järnväg Malungsfors – Rågsveden. Fyra mil järnväg som gör det möjligt att frakta virke och bränsleflis från Västerdalälvens dalgång. I början av september kunde Mellanskog lasta ett första tåg från terminalen i Malungsfors med 20 järnvägsvagnar massaved. Senast det gick timmertåg på banan var 1994. Fiskarhedens såg i Transtrand får helt nya möjligheter att skeppa ut sågade trävaror, sågverksflis och biobränslen. Överflyttningen från landsväg innebär 7 500 färre lastbilstransporter varje år på den hårt belastade Vasaloppsvägen, och en minskning av koldioxidutsläppen med 8 000 ton per år. Att banan kan öppnas igen är resultatet av en mångårig insats av en rad lokala eldsjälar, inte minst kommunalrådet i Malung, Hans Unander (S) och Fiskarhedens vd Olle Larsson.
  • Start för bygget av en pyrolysanläggning vid Kastets sågverk i Gävle. Projektet heter Pyrocell och är ett samarbete mellan sågverksföretaget Setra och Sveriges största raffinaderi Preem. Man ska tillverka 25 000 ton pyrolysvätska om året av sågspån, och den ska skickas till Preem för vidareförädling till biodrivmedel. Ett holländskt företag, BTG Bioliquids, har fått ordern att leverera tekniken. Ett stort steg på vägen mot biodrivmedel från skogsråvara.
  • Mesaugn byter från olja till pellets. SCA Obbola utanför Umeå meddelar att man ska investera 7,5 miljarder i en utbyggnad av bruket – produktionen av kraftliner ska öka från 450 000 ton till 725 000 ton per år med en ny pappersmaskin. Dessutom ska man investera i en ny linje för intag av returpapper och en ny mesaugn, där man återvinner kemikalier. Den befintliga mesaugnen drivs med olja, den nya ska använda biobränsle. På ett bräde minskar de fossila koldioxidutsläppen med 20 000 ton per år.
  • Inlandsbanan byter ut fossil fossil diesel mot biodiesel för sina lok, och noterar samtidigt rekord för sin turisttrafik i sommar, en ökning med 18 procent jämfört med 2017, och 50 procent mer än 2016. Leverantör av HVO-dieseln är Energifabriken, och en första depå är på plats i Östersund. Fler tankställen ska följa, i Mora, Sveg, Hoting, Storuman och Arvidsjaur. 2020 ska Inlandsbanan vara fossilfri. Anmärkningsvärt med tanke på att tågtrafikens fossila diesel är skattebefriad.
  • Två mindre värmeverk i Örebro län ska bli helt fossilfria. I Odensbacken har Solör Bioenergi installerat en pelletspanna på 350 kW som kompletterar en större biobränslepanna och klara värmebehovet när det är riktigt kallt. Tidigare har man använt olja. I Vedevåg är det Linde Energi som ersätter sin oljeeldning med bioolja. Också här handlar det om en reservpanna som går in när spillvärmen från Frövi bruk, som är basvärmen för fjärrvärmenätet, inte förslår. Det här är två bra exempel på de många investeringar som genomförs för att skapa fossilfrihet i våra fjärrvärmenät.
  • Försök med Bio-CCS startar i Stockholm. Energimyndigheten ger ett bidrag på 4,3 miljoner kronor till Stockholm Exergi, som satsar lika mycket själva för att bygga en mindre försöksanläggning för infångning av koldioxid från rökgaser. Om tekniken tillämpas i stor skala om några år kan Stockholm Exergi binda och lagra 800 000 ton koldioxid från sitt biobränsleeldade kraftvärmeverk i Värtan, motsvarande en tredjedel av Stockholms totala koldioxidutsläpp. Nu ska man bara fånga upp 700 kg om dagen för att visa att tekniken fungerar.
  • Båtar med biodiesel ska frakta flis. Stockholm Exergi har träffat ett avtal med finska rederiet Meriaura om frakter av biobränslen till Värtan med fartyg som drivs med bioolja. Målet är att hela leveranskedjan ska bli fossilfri.
  • Industri byter fossil gasol mot biogas. I Mjölby har Toyota material handling, som varje år tillverkar 130 000 truckar och lyftvagnar, bytt ut sin användning av gasol i torkning, värmning och härdning i måleriet mot biogas. Det är ett samarbete med Tekniska verken i Linköping och Svensk Biogas. Det är ett spännande projekt som kan öppna vägen för många liknande konverteringar i industrier som använder gasol.
  • Jätteinvestering i biokraftvärme. I Borås invigdes 12 september EMC (Energi och miljöcentrum), en kombinerad kraftvärme- och avloppsreningsanläggning, placerad på Sobacken utanför staden. Det kommunala bolaget Borås Energi och Miljö har satsat 3,7 miljarder på projektet, som är Borås stads största investering någonsin. Här ska man producera fjärrvärme, biokraft och biogas och rena boråsarnas vatten i en högeffektiv anläggning.
  • Spannmålstorkning med skogsflis. På Åby gård utanför Sala har lantbrukaren Tobias Johansson installerat en ny tork som drivs med skogsflis från de egna ägorna. Den tidigare torken gick på olja. Han har gjort det utan något bidrag.
  • Raffinaderi för biodrivmedel i Göteborg. Lagom till Svebios ABC-konferens om nya biodrivmedel meddelade St1 att företaget ska investera omkring 2 miljarder i Göteborg i ett nytt raffinaderi för produktion av vätgas och biodrivmedel, som HVO-diesel och flygbränsle. Kapacitet 200 000 ton. Volymen motsvarar hela det svenska inrikesflygets behov av bränsle.
  • Etanolkonvertering av Volvobilar. Efter en tid av utveckling och tester släpper företaget BSR i Växjö ett antal etanolkonverteringspaket för Volvomodeller. Om vi får igång en allmän konvertering av bensinbilar som redan rullar på våra vägar kan det få ny fart på användningen av E85, med stor klimatnytta.

Det var några få nedslag i verkligheten, stort och smått. Alla med klar direkt eller framtida effekt på utsläppen av koldioxid. Mängder av duktiga tekniker, entreprenörer och företagsledare har jobbat i sin vardag med att hitta de här lösningarna.

En del av projekt kan genomföras därför att man får stöd från staten – som pengar från Klimatklivet eller Energimyndigheten. Alla drar nytta av att vi har starka generella styrmedel i Sverige, som koldioxidskatt, som gör det dyrare att använda fossila bränslen. Politik och styrmedel är viktiga, men lika viktiga är personligt engagemang och entreprenörskap.

Just nu väntar alla på besked från våra politiker om långsiktig skattebefrielse för rena och högblandade biodrivmedel, t ex av den typ som används på Inlandsbanan, och bättre villkor för kraftvärme med biobränslen, så att vi kan få fler investeringar som den i Borås.

Greta gör stor nytta med att skapa global och svensk opinion. Men i Sverige är det konkreta jobbet med att minska utsläppen sedan länge i full gång, långt före Gretas inträde på scenen.

/Kjell Andersson

Vi använder oss av cookies. Läs mer