Vad tycker Svenska Naturskyddsföreningen att Gabon ska satsa på?

Sveriges Natur har i sitt aktuella nummer en artikel under rubriken ”Svenskt bistånd till skövling i Gabon”. Artikelns budskap sprids också till Svenska Dagbladets läsare under rubriken ”Regnskog skövlas med svenskt stöd”. Artiklarna handlar om en investering av bolaget Olam för odling av oljepalmer och produktion av palmolja, som fått stöd av Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB, där den svenska representanten i styrelsen ställt sig bakom lånebeslutet.

Det är naturligtvis omöjligt att veta vad som är rätt i alla detaljer kring detta projekt. Ett är säkert: reportaget i Sveriges Natur följer den gängse standardmallen för hur man från miljörörelsen och massmedia beskriver sådana här projekt. Investeraren är ett ”palmoljejätte” som ”exploaterar”. Det handlar om ”markrofferi” och ”skogsskövling”. Missnöjda bybor kommer till tals, liksom en miljöorganisation i huvudstaden Libreville. Men i det här fallet skildras det hela i första hand ur ett perspektiv från några jägare i området, som känner sin livsstil hotad. Man förstår att de ägnar sig åt jakt på ”bush meat”. Olams synpunkter kommer fram genom ett mail-svar från huvudkontoret i Singapore.

Jag känner igen mönstret nästan i detalj från hur man behandlade Addax-projektet i Sierra Leone för några år sedan (produktion av sockerrörsetanol). De som aldrig får komma till tals är de som fått jobb och inkomster genom projektet, de bybor som eventuellt är nöjda med utvecklingen, eller myndigheter och regeringsföreträdare i landet. Man har förstås inte heller talat med Afrikanska utvecklingsbanken som beviljat lånet.

Gabon har en yta på 270 000 kvadratkilometer, eller 27 miljoner hektar. Det kan jämföras med Sveriges 45 miljoner hektar. Gabon är alltså till ytan som Sverige söder om en linje mellan Östersund och Härnösand. Landet har bara 1,7 miljoner invånare varav 700 000 bor i Libreville. Det är alltså mycket glest befolkat. Bara 1,3 procent av ytan är uppodlad enligt officiell statistik. Det mesta är skog, tropisk naturskog eller skog som är påverkad av svedjebruk eller skogshuggning. Ekvatorn går rätt igenom Gabon. Klimatet är perfekt för odling av oljepalm, en växt som har sitt ursprung i Västafrika och som är världens särklassigt mest produktiva oljeväxt.

Gabon är ett oljeland, medlem i Opec. Oljeinkomsterna gör att Gabon har hög BNP per capita, 18 600 dollar, men inkomsterna är extremt ojämnt fördelade. Gabon är en tidigare fransk koloni, blev självständigt 1960 och har länge styrts av en dynasti, först av Omar Bongo Ondimba och av hans son Ali Bongo Ondimba sedan mitten av 1960-talet, under senare år efter val som anses ha varit manipulerade.

Vad ska ett litet tropiskt land göra för att få inkomster och höja sin levnadsstandard? Hur ska ett oljeland som Gabon diversifiera sin ekonomi, som idag är ensidigt inriktad på olja? Hur ska man kunna ställa om när världen måste överge fossila bränslen? Vad anser SNF?

Den lokala miljöorganisationen Mighty Earth nämner ekoturism. Det kanske kan vara en del av svaret.

För egen del tror jag att odling av oljepalm ger större och säkrare inkomster när världen ska ställa om till förnybar energi.

Olamprojektet omfattar 19 000 hektar, vilket är 0,07 procent av Gabons yta. 19 000 hektar är knappt två kvadratmil, alltså en yta på en gånger två mil, knappt så stort som Trosa kommun eller dubbelt så stort som Selaön i Mälaren. Det är naturligtvis en stor odling, men bara en liten del av Gabon.

Vad är det för slags mark som tagits i anspråk?

Här går uppgifterna isär. Olam hävdar i sitt svar till Sveriges Natur att det till 59 procent är ”secondary forest”, skog som återvuxit efter tidigare avverkning, och att resten är savann. Det finns i artikeln uppgifter om en rapport byggd på satellitbilder, som skulle visa att en stor del av marken varit ”naturskog” som aldrig avverkats eller ”till största delen återfått de egenskaper som kännetecknar en urskog”. Det ska också finnas kritik från FSC. Det finns inga källhänvisningar, så det är svårt att kolla.

Det finns i många afrikanska länder stora arealer mark som en gång varit tropisk urskog men som degraderats genom avverkningar, svedjebruk och nyodlingar. På en del marker växer skogen tillbaka, men det är svårt att återskapa naturskog med hög biodiversitet. I områden med torrperiod brinner ofta skogen.

Finns det täckning för drastiska rubriker som att ”regnskog skövlas” (SvD) eller ”skövling i Gabon” (Sveriges Natur)? Att skövling har skett är säkert sant. Men är Olam den stora boven? Det krävs bättre undersökningar på plats för att bedöma det. Ord står mot ord.

Vad man kan bedöma av bilderna i tidningarna handlar det i alla fall inte om dikade torvmarker, den typ av mark som ger de största utsläppen av växthusgaser i Indonesien. En palmodling tar upp mycket koldioxid, precis som den skog den ersätter – om det nu handlar om ”secondary forest”.

Johanna Sandahl, naturskyddsföreningens ordförande, intervjuad i SvD, ser enbart problem med projektet. Hon ser bara ”förstörelse för miljön och människor”, och ”monokulturer som ger en landskapsomvandling som har stora konsekvenser för människor och miljön”.

Vilken roll tycker Johanna Sandahl att Gabon ska spela i världsekonomin? Vara en besöksplats för ekoturister? Hur många jobb ger det? Fortsätta att leva på oljan? Klimatmässigt omöjligt. Eller ta vara på sina gröna naturtillgångar och odla oljepalm, som kan bidra till att lösa klimatkrisen, liksom att odla andra grödor för export? Människorna i Gabon behöver som alla andra få växande inkomster att leva på. För det behövs investeringar och utveckling av näringslivet. Bara då kommer de att ha råd att skydda sin orörda natur och slipper ägna sig åt svedjebruk som förstör skogen och jakt apor i djungeln för att överleva.

Olam har idag enligt sin hemsida 9607 anställda i Gabon på elva platser i sex olika projekt. Palm odlas på sammanlagt 50 000 hektar. Är Olam en exploatör och roffare, eller en investerare som skapar ekonomisk utveckling? Kanske skulle någon näringslivsreporter göra ett kompletterande reportage.

/Kjell