Trafikverket har dålig koll på biodrivmedel
Trafikverket i Borlänge har inte särskilt bra koll på biodrivmedel. Den slutsatsen kan man dra efter att ha läst en rapport som verket lämnade in till regeringen mitt i den politiska sommarstiltjen. I rapporten finns en del märkliga formuleringar om biodrivmedel, som vi måste kommentera.
Men först något om hur det går till i Utrednings-Sverige. Bakgrunden är att trafiken är vår största förbrukare av fossila bränslen, och därmed den största källan till utsläpp av fossil koldioxid. Trafikens energiförsörjning måste ställas om, om vi ska rädda klimatet. Det är alla överens om.
Infrastrukturministern, Anna Johansson, gav alltså ett uppdrag till Trafikverket att svara på den stora frågan: Hur ska vi ställa om transportsektorn för att få ner växthusgasutsläppen? Verket fick drygt en månad på sig, och levererade en rapport på 95 sidor. Den heter ”Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser – ett regeringsuppdrag” (Trafikverket 2016:111). Man kan fråga sig om inte frågan redan utretts tillräckligt. Det finns redan ett par tusen sidor utredningstext.
Exakt samma fråga utreddes nämligen av FFF-utredningen (Utredningen om fossilfri fordonstrafik) 2012 – 2013, och resultatet redovisades i ett betänkande på 1062 sidor inklusive bilagor (SOU 2013:84, Fossilfrihet på väg).
Också Miljömålsberedningen har utrett trafikens utsläpp tillsammans med alla andra aspekter av svensk klimatpolitik, och utredningen har producerat två betänkanden. Det första, som redan remissbehandlats, var på 356 sidor, och det andra, som nu är ute på remiss, är på 758 sidor, plus 552 sidor bilagor. Svebio ska lämna remissvar senast 20 oktober. Här finns ett 66-sidigt kapital om styrmedel och strategier för transporter och arbetsmaskiner, samt ett 19-sidigt kapitel om flyg och fartyg.
Dessutom har Energimyndigheten fått ett uppdrag att utforma en ”Nationell strategi för omställning av transportsektorn”, men det uppdraget kommer från ett annat departement än Trafikverkets uppdrag. Energimyndighetens utredning pågår för fullt, och Svebio har lämnat in synpunkter. Det blir säkert ytterligare några hundra sidor i samma ämne.
Så till frågan om Trafikverket och biodrivmedel. Alla utredare tycks vara överens om att vi behöver både biodrivmedel, viss elektrifiering och effektivisering av fordonen. FFF-utredningen kom fram till att vi kan komma att använda 25 TWh biodrivmedel 2030, varav 20 TWh i vägtrafiken och 5 TWh för arbetsmaskiner. Utredningen bedömde den svenska potentialen för att producera biodrivmedel till 25 – 30 TWh. Vi skulle alltså kunna få ett litet exportöverskott 2030. FFF-utredningen utgick från att vi måste reducera utsläppen från trafiken med 80 procent till 2030.
Trafikverket presenterar i den nya rapporten fyra alternativ. I det första, där man nöjer sig med att minska utsläppen med 60 procent, och bara satsar på effektivisering, kommer det bara att gå åt 14 TWh biodrivmedel 2030. I två av alternativen, där man satsar på att göra stora infrastrukturinvesteringar (läs: tåg och cykelbanor) eller minskad trafikvolym och minskar utsläppen med 80 procent, kommer det att gå åt 17 TWh biodrivmedel 2030. Ett fjärde alternativ, där man också minskar utsläppen med 80 procent, men främst satsar på biodrivmedel och inte gör lika stora investeringar i ny infrastruktur, går det åt 29 TWh biodrivmedel 2030.
De här volymerna kan jämföras med användningen av biodrivmedel idag. Energimyndigheten kom härom veckan med en rapport som heter ”Drivmedel och biobränslen 2015”. Den visar att vi använde 13,6 TWh biodrivmedel förra året. I år blir det säkert en bit över 14 TWh.
Trafikverkets lägsta alternativ, 14 TWh, är alltså ungefär lika mycket som idag. Två av de andra alternativen hamnar på 17 TWh biodrivmedel 2030, en volym som vi kommer att nå redan om ett par år, enligt Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos. Volymen 29 TWh 2030 ligger på den nivå som FFF-utredningen angav som svensk produktionskapacitet 2030, och innebär en fördubbling på 14 år. Som jämförelse har vi under de senaste åren sett en fördubbling vart tredje till vart fjärde år.
Trafikverket argumenterar gång på gång mot att använda så mycket biodrivmedel. Man skriver om det scenario som kräver 29 TWh: ”Behovet av biodrivmedel i detta scenario är större än den produktion som bedöms kunna byggas upp till 2030 i Sverige. Den innebär att det kommer (att) krävas nettoimport av biodrivmedel. Denna utvecklingsväg blir därför svår för andra länder att kopiera och kan dessutom leda till högre priser på biodrivmedel”.
Man skriver på ett annat ställe att Sverige får nettoimport av biodrivmedel och ”blir inget föregångsland i detta avseende”. På ett annat ställe skriver man att ”den globala tillgången på hållbart biobränsle är begränsad”. Man skriver om en ”osäkerhet om det globala priset på biodrivmedel. Det går upp om hela världen försöker ställa om på samma sätt”.
Inget av dessa påståenden beläggs med några referenser. Det handlar om ett fritt tyckande från myndighetens sida. Man gör inte ens någon hänvisning till FFF-utredningen, som skrev att vi kan producera 25 – 30 TWh biodrivmedel från svenska råvaror (slutsatsen var väl underbyggd med omfattande underlagsrapporter till utredningen).
Kan verkligen en fördubblad användning av biodrivmedel i Sverige jämfört med idag få de negativa konsekvenser som Trafikverket påstår? Är det inte tvärtom så att ökade volymer leder till lägre kostnader per liter? Har det varit svårt att få fram de volymer som hittills behövts på den svenska marknaden? Varför påstår man att det inte går att producera de biodrivmedel som behövs i Sverige? Vad är det för fel på handel med biodrivmedel?
Man kan ställa många frågor om Trafikverkets rapport och syn på biodrivmedel. Men man kan också dra egna slutsatser, till exempel:
– Det går att minska utsläppen av växthusgaser från trafiken med 80 procent till 2030 utan att göra stora, dyra investeringar i ny infrastruktur och utan att minska trafikvolymerna. Det som behövs är att fördubbla användningen av biodrivmedel. Och de biodrivmedlen kan vi producera i Sverige – det har FFF-utredningen visat. Det blir sannolikt inte ens särskilt dyrt.
/Kjell