Tänk om DN:s ledarredaktion hade kunnat se in i framtiden 1997

Tänk om skribenterna på DN:s ledarredaktion hade haft siargåvan och kunna se 20 år in i framtiden. Då hade de kunnat se det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket i Värtan, världens största och mest moderna bioenergianläggning för el- och värmeproduktion, mitt i Stockholm, ett par kilometer från DN:s redaktion.

Den 9 maj invigs anläggningen av energiminister Ibrahim Baylan och borgarrådet Karin Wanngård. Vi får se om någon ledarskribent på Stockholms stora lokaltidning DN finns på plats.

Själv var jag under onsdagen med på en pressvisning av hela anläggningen. Det var projektledaren Mats Strömberg som visade runt. Vi tittade på panna, turbin, rökgaskondensering och allt det andra som hör till ett modernt biokraftvärmeverk. Mycket rörkrökar och plåt, och svårt att få en överblick. Allt är imponerande.
Men det som mest fastnar i minnet är besöket 40 meter ner i underjorden, där man förvandlat ett gigantiskt bergrum, som tidigare använts som beredskapslager för olja, till ett lika gigantiskt flislager. Lagret fylls kontinuerligt på med bränsle från båtar som lägger till i den nybyggda hamnen, eller kommer med de specialbyggda tågen. Lagret känns enormt, men det räcker bara till en knapp veckas förbrukning under vintern. Nya tåg och båtar måste hela tiden komma med nytt bränsle till pannan.

Det nya Värtanverket kommer att ge värme till 190 000 hushåll och producera trekvarts TWh el, tillräckligt för att klara halva förbrukningen av hushållsström i alla lägenheter i Stockholms stad.

Man kan knappast tänka sig en mer modern bioenergianläggning. Skillnaden mot den vedsågande gubben på DN:s ledarsida 1997 kunde inte vara större. Förbränningen är högeffektiv, liksom reningen av avgaserna. Genom rökgaskondensering kan man pressa ur nästan all energi ur rökgaserna och nå en nästan 100-procentig verkningsgrad. Metoden gör att man kan elda fuktig flis med hög effektivitet, och att man får en total rening av rökgasen. Mats Strömberg påstod att partikelhalten i den utgående röken är så låg att den inte går att mäta.

När nya Värtanverket är i full drift kommer 90 procent av all värme i Stockholm att vara från biobränslen eller återvunnen värme. Fortfarande finns det koleldning kvar i Värtan, men volymen minskar nu kraftigt. Om några år, senaste 2030 men troligen tidigare, kommer också det kolet vara borta.

Bränslet kommer dels från olika delar av Sverige, Dalarna, Värmland, Gävleborg, Småland, dels från länderna runt Östersjön. Pannan kommer att eldas till 100 procent med bränsleflis, grenar och toppar från avverkningar och biprodukter från sågverk. Bränsleförsörjningen till Värtan ger jobb och ökade inkomster runtom i Sverige. Istället för att lägga pengar på kolimport gynnas den inhemska ekonomin.

Kommer stockholmarna att förstå att de får sin värme från ved? Biobränsle från skogen. Det har varit en del reportage, men jag har en känsla av att de flesta i storstan inte har en aning om att stora ved- och avfallspannor ger dem värme i elementen.

Kommer Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets ledarsidor att notera och kommentera den stora energihändelsen i Stockholm? Kommer skribenterna att lyfta fram att Sverige och Stockholm är världsbäst på att utnyttja förnybar bioenergi och minska klimatgasutsläppen genom att ersätta fossila bränslen? Jag tror inte det. Under senare år har DN:s ledarsida ägnat mycket lite uppmärksamhet åt energifrågan, utom för att då och då skriva en hyllningsartikel till kärnkraften. Svenska Dagbladets ledarsida har ungefär samma profil.

Man får vara glad att DN efter 1997 åtminstone slutade att publicera bilder på vedsågande gubbar, hästar som drar fram ved på skogskälkar och travar av brännved på stadens kajer. Så här skrev man i en bildtext 1997 under en av dessa svartvita bilder: ”Bilderna från 1940-talets vedhantering i Stockholm berättar något om en tid som inte är alltför avlägsen och ger liv åt det lite suddiga begreppet bioenergi”.

Nu kanske DN:s ledarsida kunde publicera en vacker bild på det nya kraft värmeverket, för att ge en rättvisande bild av bioenergin? Den är ju inte längre ”ett suddigt begrepp” utan något alldeles konkret – el till redaktörernas lampor och datorer och värme till deras bostäder och kontorsrum.

/Kjell