Solcellsentusiasterna är fel ute - man kan inte använda elnätet som en bank
Solceller har sjunkit snabbt i pris de senaste åren. Solenergi via solceller har stora fördelar. Men också nackdelar. Man kan bara få el när solen skiner, dvs på dagarna och på nordliga breddgrader främst under sommarhalvåret. Och fortfarande är solel rätt dyr.
För att stimulera utbyggnaden av solel med solceller vill många införa så kallad nettodebitering. De senaste dagarna har det publicerats ett par debattartiklar med det kravet, i Svenska Dagbladet 3 augusti (Svante Axelsson: ”Dags för oss att återta ledningen”) och i Dagens Nyheter 6 augusti (Harald Överholm: ”Sverige missar chansen till lönsam solenergi”). Svante Axelsson, ordförande i Naturskyddsföreningen, skriver:
”För att svenskarna också ska vilja satsa eget kapital och spika upp solceller krävs incitament i form av exempel vis årsbaserad nettodebitering som gör att solelsöverskottet på somrarna kan plockas ut gratis från elnätet under resten av året.”
Harald Överholm, som är forskare i Cambridge, skriver:
”Nettodebitering… är ett regelverk som gör att elnätet kan användas som bankkonto för el, där man kvittar insättningar mot uttag”.
De tänker fel. Modellen bygger på att någon annan betalar. Harald Överholm skriver att det inte blir någon utgift för staten. Det är rätt. Men andra aktörer får stå för kostnaden – andra elproducenter och andra elkonsumenter.
Liknelsen med banken haltar grovt. El måste produceras i samma stund som den konsumeras och priset varierar kraftigt. El en solig sommardag kan vara värd 30 öre/kWh, medan el en vinterdag kan kosta 70 öre/kWh. Om det både blåser kraftigt (mycket vindkraft i nätet) och dessutom är soligt, kan spotpriset sjunka ner till noll. Den stora efterfrågan på el på vintern beror bland annat på att vi har så mycket elvärme. Den låga efterfrågan på sommaren beror också på att många industrier stänger för semester och underhåll och revision.
Kilowattimmarna är inte som kronor, som har samma värde året runt. Kilowattimmarna har mycket olika värden vid olika tidpunkter, beroende på tillgång och efterfrågan.
Solel produceras mest när det inte efterfrågas mer el – det är därför priset är lågt. För den enskilde kan det ändå löna sig att ersätta inköpt el med egen solel. Men man kan inte begära att elmarknaden ska ta mot överskottet och betala med dyrare vinterel kilowattimme för kilowattimme.
Nettodebitering kan möjligen fungera så länge solel bara är en marginell företeelse. Därför kan också enskilda elbolag erbjuda betalningsmodeller av den här typen. Men för att långsiktigt styra investeringar i ny elproduktion är nettodebiteringen en ”dead end”.
Med en fungerande marknadsprissättning lönar det sig kanske bättre att ta ut solens energi som biokraft. Växternas bioenergi kan ju lagras från sommar till vinter, och över många år, och biobränslet kan användas för elproduktion när elen efterfrågas och priset är bra. Valet av teknik ska bestämmas av vad som lönar sig bäst. Låt sol, vind och bio konkurrera på lika villkor.
/Kjell