Socker måste inte raffineras med naturgas

Nordic Sugars sockerbruk i Örtofta mellan Lund och Eslöv är numera Sveriges enda sockerbruk. Foto: Pixabay

Vid ”fruktmoset” (Bob/Orkla) i Kumla har man nyligen installerat en biobränsleanläggning som tagit över från den gas man tidigare använt. Pellets istället för gasol.

Dagens Nyheter hade häromdagen en artikel om de företag som nu drabbas av höga energipriser i södra Sverige. Artikeln handlar om företag som fått mångdubbelt högre pris på den el och den gas som används för produktionen.

När det gäller elanvändning förstår man chocken när elpriset plötsligt klättrat till nivåer som man inte sett någonsin tillförne. Men när det gäller gasen borde företagen ha insett att de inte i längden kan vara beroende av detta fossila bränsle. Två av de företag som DN berättar om är stora användare av naturgas, fossil gas.

Sveriges enda sockerbruk

Nordic Sugars sockerbruk i Örtofta mellan Lund och Eslöv är numera Sveriges enda sockerbruk. När gaspriset har stigit har företaget bestämt sig för att transportera 15 procent av sockerbetsskörden till Danmark för att raffinera sockret där. De danska sockerbruken använder olja och oljepriset är lägre än gaspriset, som tiodubblats på ett år.

Dessutom får man inga garantier för att få tillräckligt med gas. Det handlar om pengar, men för klimatet är det sannolikt en sämre lösning eftersom oljan släpper ut mer koldioxid än gasen per energienhet. Därtill utsläppen från de längre transporterna.

För Nordic Sugar borde signalerna länge ha visat rött

• Örtoftaverket är en av de svenska livsmedelsindustrier som ingår i den europeiska utsläppshandeln ETS. Faktiskt den som har mest utsläppsrätter. Enligt Naturvårdsverkets statistik för 2021 släppte sockerbruket ut 106 212 ton koldioxid, men hade bara utsläppsrätter för 76 433 ton, och måste alltså betala för 29 779 utsläppsrätter. Med dagens pris på utsläppsrätter, kring 80 euro per ton, kostar 30 000 utsläppsrätter 24 miljoner kronor.
•  Priset på utsläppsrätter har ökat under flera år genom att systemet skärpts. Priset började stiga redan 2018, från fem euro per ton till mellan 25 och 30 euro per ton. Från föregående höst började utsläppsrättspriset klättra upp mot dagens nivå kring 80 – 90 euro per ton.
• Det är inte bara utsläppsrätterna som stigit i pris. Naturgaspriset och oljepriset började stiga redan tidigt hösten 2021, långt före Ukraina-invasionen. Kriget har förstärkt uppgången och nu efter sommaren är det särskilt gaspriset som slår hårt, samtidigt som oljepriset fallit tillbaka en del.

Borde Nordic Sugar ha förutsett den här dramatiska utvecklingen och sett om sitt hus tidigare? Det är förstås inte självklart även om hela livsmedelsbranschen sedan flera år är inne i en klimatomställning driven av högre energipriser, högre koldioxidskatt, dyrare utsläppsrätter och statliga stöd.

Ökad koldioxidskatt

De företag inom livsmedelsbranschen som står utanför ETS och inte har utsläppsrätter har fått en kraftig höjning av koldioxidskatten, en höjning som inleddes 2011 och fullföljdes 2018. Dessa företag har nu också fått höjd energiskatt och betalar lika hög skatt som hushåll och serviceföretag. Det är en huvudförklaring till att Orkla i Kumla (Bob) har bytt från fossilt bränsle till förnybart biobränsle (pellets). Många andra livsmedelsföretag har gjort detsamma under de senaste åren.

Även om fossilbränslepriserna var relativt låga för några år sedan och utsläppsrätterna var billiga är det inte självklart att ett företag som Nordic Sugar skulle ha fortsatt att vara beroende av fossil gas.

Bolag som installerat pelletspanna

Andra jämförbara företag har agerat annorlunda. Ett exempel är AAK i Karlshamn, som förädlar vegetabiliska oljor. Bolaget installerade redan för många år sedan en pelletspanna och är en av Sveriges största industriella förbrukare av träpellets.

AAK i Karlshamn släppte 2021 ut 5 159 ton fossil koldioxid, men hade utsläppsrätter för 24 804 ton, det vill säga, ett överskott på 19 645 ton, med ett värde på omkring 16 miljoner kronor. Medan Örtoftaverket får betala dyrt för sina utsläpp, kan AAK i Karlshamn tjäna pengar på sina låga utsläpp, tack vara sin pelletsanvändning.

Cirkulär lösning

Nu går AAK vidare vid sin anläggning i Århus i Danmark. Den 22 februari i år meddelade bolaget att man ska investera i två stycken 18 MW biobränslepannor som ska minska utsläppet vid fabriken med 45 000 ton om året, vilket motsvarar 90 procent av dagens utsläpp.

Bränslet i pannorna blir en biprodukt i tillverkningen, shea-mjöl och den nya energianläggningen ska stå klar i slutet av 2023. Förutom de minskade utsläppen sparar AAK 100 miljoner kronor om året på investeringen.

I DN:s artikel redovisas även läget för Klippans pappersbruk, som gör servettpapper. Här har energikostnaderna varit så höga att man tidvis måste stoppa produktionen. Bruket använder både naturgas och mycket el. Precis som för alla andra processer som drivs med fossilt bränsle går det förstås även vid Klippan att byta till ett biobränsle. En förebild kan vara Sofidel i Kisa, som också tillverkar finpapper. För ett år sedan skrev bolaget ett avtal med Meva om att installera en biobränslepanna som tillämpar den förgasningsteknik som Meva utvecklat. Anläggningen kommer att minska koldioxidutsläppet med 8 500 ton om året.

Även hushållen drabbas

Det är inte bara industrier som sitter fast i gasberoende i södra Sverige. Detsamma gäller några tusen hushåll som har uppvärmning med naturgas. Till skillnad från oljepannorna, som i stort sett är utrotade i svenska villor, har man behållit de flesta gaspannorna.

Gasnätet har också fungerat som en broms för utbyggnaden av fjärrvärmen, där kommuner som Vellinge, Kävlinge, Båstad och Laholm hittills saknat fjärrvärmenät, till skillnad från nästan alla övriga svenska kommuner. I Laholm pågår just en viss utbyggnad. Kävlinge sade 2017 i praktiken nej till fjärrvärme när det kommunala bostadsbolaget bara gick med på en mycket begränsad utbyggnad. I somras kom dock besked om att ett nytt fjärrvärmebolag bildats och att man får stöd från Klimatklivet på nio miljoner för en investering på 28 miljoner.

Klimatklivet har de senaste åren varit en bra stimulans för att få till stånd investeringar för konvertering bort från fossila bränslen. Många aktörer har använt pengarna för att minska användningen av fossilgasen. Vi får se vad den nya regeringen gör med Klimatklivet.

// Kjell Andersson