Tillbaka

Ska vi subventionera solceller när elpriset i vårsolen är 2 – 5 öre/kWh?

Vi har haft ymnig tillgång på förnybar energi dessa vårdagar. Det blåser friskt nästan varje dag och solen skiner också många timmar från blå himmel och de allt längre dagarna ger också fler soltimmar.

solar-system

Nordpool kunde man annandag påsk notera att i stort sett hela Västeuropa hade negativa elpriser och det nordiska systempriset var 2,25 öre/kWh.

För några dagar sedan kom regeringens vårbudget. Tillsammans med samarbetspartierna hade man enats om två åtgärder på energi- och klimatområdet: att öka solcellsstödet med 200 miljoner kronor och förlänga stödet till biogas till årets slut med 120 miljoner.

Det ökade intresset för solceller noterades också i ett inslag i ekot i Sveriges Radio. Man intervjuade en villaägare som var intresserad av att bli energioberoende med hjälp av solceller. Kanske borde man göra ett återbesök hos honom i slutet av november. På våren kan han säkert producera sitt elbehov, men nu kan han också, med rörligt elpris, köpa billig el. Men i höstmörkret blir det svårare.

Man kan se på svensk solkraft på många olika sätt, och det finns många självklara tillämpningar. På mitt eget hus på landet finns ett bra tak i söderläge. Huset används i huvudsak under sommarhalvåret. Tyvärr står det ett stort mycket gammalt och ståtligt äppelträd som skuggar en stor del av taket. Det vill jag ogärna offra för att få några tusen kilowattimmar el. Men ändå, här skulle några kvadratmeter solceller kunna motiveras.

Men varför ska skattebetalarna stå för en del av en sådan investering? Särskilt som elmarknaden visar att det är stort överskott på el under den del av året som solen skiner i överflöd.

Tillbaka till Nordpool. Den 13 april var alltså elpriset i Norden, systempriset, strax över 2 öre/kWh. Nere på kontinenten hade man alltså negativa priser. I Danmark minus 8 euro/MWh på Jylland och minus 7 euro/MWh på Själland. I Tyskland var det ännu lägre pris, minus 16 euro/MWh, och i Belgien minus 18 euro/MWh (1euro/MWh motsvarar ungefär 1 öre/kWh). Också Frankrike, Österrike och Nederländerna hade negativa elpriser.

Den 13 april var en extrem dag. Kombinationen av helg, coronakris och blåst drev ner elpriset i botten. Men det var ingen unik dag. Negativa elpriser förekommer numera då och då i Tyskland, och i Norden har vi haft mycket låga elpriser kring 4 – 5 öre/kWh i flera veckor nu.

Någon kanske invänder att de extremt låga elpriserna är en corona-effekt. Det är de säkert i viss mån. Det finns säkert också en effekt av den milda vintern, som har gett oss lägre elförbrukning än normalt. Men i första hand rör det sig om en obalans på elmarknaden i Norden, en obalans mellan ständigt stigande elproduktion och oförändrad elförbrukning. Denna obalans har byggts upp under många år, främst genom att elcertifikatsystemet subventionerat in mycket ny förnybar el, samtidigt som man behållit en stor del av den gamla elproduktionen.

Kortsiktigt handlar det om den kraftigt ökande andelen vindkraft som gör att det blir stora överskott när lågtrycken drar in från Atlanten med kraftiga vindar. Den här effekten kommer att förstärkas under de närmaste två åren, när vindkraften i Sverige nära nog kommer att fördubblas, som jag skrev om i en tidigare blogg.

Den vårbudget som lades i veckan är det första samlade dokumentet från regeringen och dess samarbetspartier sedan regeringen i december publicerade klimathandlingsplanen. Den innehöll inte mindre än 132 punkter som ska genomföras under de kommande åren. Man kan hålla med Svenska Naturskyddsföreningen som i en kommentar frågar sig vart klimathandlingsplanen nu tog vägen. Jag hittar inte ens ordet i vårbudgeten.

Varken solcellsstödet eller det förlängda stödet till biogas kommer att ha någon nämnvärd inverkan på Sveriges klimatgasutsläpp. Solcellerna ersätter ingen fossilkraft eftersom den i stort sett är borta ur den svenska elproduktionen, som dessutom främst styrs av utsläppsrätter och koldioxidskatt. Möjligen kan man hävda att ännu större svenskt elöverskott kan tränga undan viss fossil elproduktion i Polen eller Tyskland, dit vi har kablar. Men här har vi nästan fullt utnyttjad export redan idag.

Stödet till biogasen är ett upprätthållande försvar i avvaktan på mer långsiktiga lösningar i relation till subventionerad import från främst Danmark. Den importerade biogasen har också låg klimatpåverkan.

Om regeringen och samarbetspartierna vill ge några signaler till förstärkt klimatpolitik borde man istället ha tagit nya initiativ på transportområdet.

Vad är bra samhällsekonomi? Vad kostar det att producera el med solceller? Det är svårt att hitta säkra siffror. Kostnaden per kilowattimme beror till stor del på vilka antaganden man gör om ränta och avskrivningar. Energimyndigheten gav 2017 ut en rapport där slutsatsen var att kostnaden för storskalig solel låg på 86 öre/kWh och för småskalig på 101 öre/kWh. Man antog då en ränta på 5 procent och en livslängd på omkring 30 år.

Kostnaden kan ha sjunkit några procent sedan dess, och man kan anta en lägre ränta, men kostnaden ligger ändå långt utöver dagens elpriser. Inte bara över de extremt låga dagspriserna, utan långt över medelpriset under året. Lägg därtill att solkraft bara producerar under 1 000 av årets 8 760 timmar, och därför måste kompletteras med annan el.

För privatpersoner och företag kan det ändå vara en bra affär, när man ersätter inköpt el. Men för samhället är det knappast en bra affär att subventionera dyr elproduktion som infaller under den del av året då vi har extra stort elöverskott. Och varför ska skattepengar användas för att stödja enskilda personer som vill ha solceller på taket?

/Kjell

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer