Tillbaka

Ska vi bry oss om hur Ungern ordnar sin energiförsörjning?

EU-kommissionen har än en gång godkänt omfattande statsstöd till ett kärnkraftsprojekt. Förra gången var det Hinkley Point i Storbritannien.

Denna gång handlar det om två nya kärnkraftsreaktorer i Ungern, som ska byggas av det statliga ryska bolaget Rosatom i Paks, som ligger vid Donau strax söder om Budapest. Förutom garantier från den ungerska regeringen ska huvuddelen av finansieringen ske med ett stort lån från Ryssland.

Slutresultat: Ungern gör sig allt mer beroende av Ryssland – man har också stort beroende av rysk gas. EU-kommissionen bekräftar åter att statsstöd är OK om det handlar om mycket stora projekt typ ny kärnkraft.

Samtidigt drar EU åt tumskruvarna kring en energiteknik där Ungern legat väl framme: etanolproduktion från majs. Detta energialternativ ska fasas ut, och när det gäller biodrivmedel är kommissionen som bekant snål med att acceptera att medlemsländerna ger stöd. För biodrivmedel tolkas statsstödsreglerna strikt. För Ungerns del betyder en utfasning större beroende av importerad bensin och diesel. Jag kan inte tänka mig att man i Ungern kommer att bygga några anläggningar för skogsbaserade så kallade ”avancera de biodrivmedel”. Det finns ju inte så mycket skog i Ungern.

Kärnkraftsprojektet i Ungern har en lång rad komponenter, och har knappast uppmärksammats i svenska media:

  • De östeuropeiska auktoritära ledarna, i Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien (Visegradgruppen) har en traditionalistisk syn på energiförsörjning. De faller nu in i en ”sovjetisk energikultur”, där det naturliga svaret för en trygg energiförsörjning är fossila bränslen och kärnkraft. Centraliserad produktion, gärna under statlig hatt.
  • Parad med denna tekniska lösning finns en önskan att knyta de politiska banden österut. Det gäller särskilt för Viktor Orbáns regering i Budapest. Karlakarlen Vladimir Putin är en bättre förebild än mesiga Angela Merkel och EU-byråkraterna i Bryssel.
  • För Ryssland handlar det om att knyta politiska band och beroenden, men också om att tjäna pengar. Ryssland har inte så många högteknologiska produkter att erbjuda, utan bygger exporten på råvaror, främst naturgas och olja. Kärnkraftverk är ett undantag. Rosatom kan idag erbjuda en reaktor av generationen 3+, VVER, som klarar de säkerhetskrav som formulerats efter Fukushima. Bolaget har nu 34 byggprojekt på gång i 12 länder. De närmaste till oss finns i finska Pyhäjoki vid Bottenvikens strand och ett par mil från den litauiska gränsen i Vitryssland, inte långt från det nedlagda Ignalina-verket, men utanför EU:s gräns.
  • Mindre klar är EU-kommissionens roll. Statsstödsreglerna tillämpas selektivt och efter politiska avvägningar. Det blev uppenbart när man gav klartecken för den brittiska reaktorn Hinkley Point. Avsikten med statsstödsreglerna är att man ska förhindra statliga stöd som snedvrider marknaden. Undantag kan göra bland annat av miljöskäl och för att introducera ny teknik. Men att ge garanterat elpris till ett reaktorprojekt under 35 år och på en nivå som ligger på dubbla dagens pris, det strider naturligtvis mot reglerna. Men kommissionen gav den gången klartecken, efter omröstning i kommissionen (bland annat röstade liberala svenska kommissionären Cecilia Malmström för stöd).

Då bröt man isen för statliga stöd till kärnkraftsprojekt. Det ungerska bygget av reaktorerna i Paks kommer att få direkt stöd av den ungerska staten, trots att man inte genomfört någon upphandling utan gett affären direkt till ryssarna. Ett skäl till att Rosatom fick ordern är att Ryssland står för huvuddelen av finansieringen med ett lån på 10 miljarder euro, av totalkostnaden på 12,5 miljarder euro.

Ett skäl till att kommissionen släpper fram projektet kan vara politiskt. Man kan inte bråka med Ungern på alla fronter. Kommissionären för konkurrensfrågor Margarethe Vestager, också liberal, säger i ett uttalande att varje land har rätt att göra sina egna val av energikällor. EU-kommissionen hänvisar också till Euratom-fördraget, ett av grundfördragen i EU, där det finns en artikel om att EU ska gynna kärnteknik.

Att medlemsländer själva får besluta om sitt val av energikällor är inte självklart när det gäller biodrivmedel. Där vill nu kommissionen fasa ut drivmedel som produceras av åkergrödor, t ex etanol från spannmål och majs, och rapsdiesel. Ungern har en av Europas nyaste och mest effektiva etanolfabriker, Pannonia i Dunaföldvár, bara ett par mil från Paks. Från start 2012 producerades 290 000 ton etanol och 200 000 ton proteinrikt foder, men fabriken har därefter byggts ut till 450 000 ton etanol, vilket gör den till Europas största. Bioenergy International skrev om projektet i mars 2015.

Ungern har en av Europas nyaste och mest effektiva etanolfabriker, Pannonia i Dunaföldvár, bara ett par mil från Paks.

Ungern har en av Europas nyaste och mest effektiva etanolfabriker. Foto: Alan Sherrard

Men nu blir det inte mer. Debatten om ILUC, EU:s beslut 2015 med tak för grödebaserade biodrivmedel och nu förslaget om att fasa ut de här drivmedlen sätter naturligtvis effektivt stopp för alla nya investeringar. Bönderna i Ungern och grannländerna förnekas möjligheten att bidra till den klimatomställning som måste ske på de europeiska vägarna.

Slutresultat: Ungern gör sig allt mer beroende av rysk gas och olja och av rysk kärnkraft och fortsatt beroende av importerad bensin och diesel. Ungerska företag får vara med som underleverantörer till reaktorbyggena, men de ungerska bönderna får sluta odla majs till etanol.

I Polen pågår en liknande process. Den polska regeringen vill fortsätta bygga sin ekonomi på kol, och har nu kommit på en briljant idé. Man vill öka användningen av el i trafiken och satsa på att utveckla en polsk elbil. Med el från koldondens.

Det finns en aktör som inte alls hörs i det här sammanhanget. Den europeiska miljörörelsen. Den är fullt upptagen med att bekämpa bioenergin.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer