Rekordbillig olja och el – men knappast på sikt
Slutet av 2014 karaktäriseras av två tydliga trender på den svenska energimarknaden.
- Oljan på världsmarknaden har sjunkit med nära 50 procent i pris inom loppet av fyra månader, från 110 dollar/fat till under 60 dollar/fat för Nordsjöolja.
- Elpriserna har samtidigt varit rekordlåga. Som lägst nere på 0,54 öre natten mellan den 25:e och 26:e oktober, men nu kring 30 öre/kWh på Nordpool.
De låga priserna kan skapa problem för bioenergiföretagen, åtminstone på kort sikt. På sikt kommer priserna att gå upp igen på bägge marknaderna, av följande skäl:
- Kostnaden för att utvinna olja i marginella projekt – djuphavsborring, oljesand, frackning i skiffer, projekt i Arktis osv – ligger högre, ibland mycket högre, än dagspriset.
- Kostnaden för att producera ny el i nya anläggningar ligger också långt över det dagsaktuella marknadspriset på el.
På sikt måste naturligtvis priset upp på en nivå som motsvarar vad det kostar att ta fram ny olja respektive ny el, det man brukar kalla ”den långsiktiga marginalkostnaden”. Annars måste denna nya produktion subventioneras i stor skala, av staten eller av konsumenterna som kollektiv.
Det är så vi haft det nu under drygt tio år med elcertifikatsystemet. Det har tryckt in ny förnybar elproduktion utan att man tagit bort någon befintlig produktion. Det skapar överkapacitet, överproduktion och sjunkande elpriser. Vi får elpriser på en nivå som inte motsvarar vad det kostar att producera el om man ska ta hänsyn till alla kostnader, både fasta och rörliga.
Det betyder också att konsumenterna får en felaktig föreställning om vad el kostar. De kommer att investera i utrustning och lösningar som inte är hållbara på sikt, och de kan drabbas av en negativ överraskning den dag elpriset måste anpassas till verkligheten.
Ett exempel på hur tokigt det kan bli:
Det här är ett fall ur verkligheten. Vi har ett företag som nu får kraftigt höjd koldioxidskatt och måste göra sig av med sin oljepanna för uppvärmning av lokalerna. Det långsiktigt kloka är att skaffa en pellets- eller flispanna eller ansluta sig till fjärrvärme, om det finns ett nät i närheten. Man får då en förnybar och hållbar energilösning till bra pris per kilowattimme. Vi vet att biobränslepriserna kommer att vara stabila under lång tid.
Men företaget har istället skaffat en ren elpanna, och skrivit ett avtal med sin elleverantör om ett flerårsavtal med lågt elpris. Man har inte ens brytt sig om att skaffa en värmepumpslösning, en elvärmelösning som hade gett en mycket lägre elförbrukning. Företaget som erbjöd en biobränslepanna hade ingen chans i upphandlingen.
Det här beslutet var möjligen rationellt för företaget. Men om några år kan elpriset, som idag ligger kring 30 öre/kWh på Nordpool, åter vara uppe kring 80 öre eller en krona. Kostnaden för ny förnybar elproduktion ligger kring 60 öre, och dessutom behöver investerarna få lite vinst och man måste betala för nätförstärkningar och balansering.
På samma sätt är det med oljan, liksom gasolen och naturgasen. Priserna sjunker på råvarubörserna, men de kortsiktiga priserna motsvarar inte vad det kommer att kosta att ta fram ny olja. Därmed måste priset upp. Dessutom måste de fossila bränslena betala för sina miljökostnader med koldioxidskatter och/eller utsläppsrätter med ett kännbart pris.
De låga oljepriserna kommer att leda till omfattande utslagning av företag som investerat i dyr oljeproduktion, t ex fracking-företag. Det sker idag också omfattande friställning av folk i den norska oljeindustrin. Utbudet hålls igen och priset kommer snart att klättra uppåt igen. Vi kan jämföra med vad som hände i samband med finanskrisen 2008-2009.Oljepriset sjönk inom några månader från 140 dollar/fat till 45 dollar/fat. Men inom loppet av ett par år var det 2011 åter uppe på 125 dollar/fat.
Alla företag som tänker långsiktigt måste ha en strategi som räknar med realistiska och långsiktigt hållbara energipriser. De kan inte välja lösningar efter dagens reapriser på el och olja. Företagen i bioenergibranschen måste hjälpa dem att tänka långsiktigt.
Politikerna kan hjälpa till genom att kortsiktigt höja koldioxidskatter respektive avveckla överkapacitet i elsystemet. Det behöver göras direkt och inte efter ett utdraget utredande i en energikommission.
/Kjell