Regeringens hattande med biogasstöd

Rubriken var ”Från gödsel till biogas i nytt pilotprojekt”. Det lät ju bra. Tillsammans med ett skatteavdrag för solel för villaägare och kvotsystemet för biodrivmedel hade regeringen nu byggt upp en profil kring förnybar energi.

Alla politiker talar väl om biogas, så det var naturligt att regeringen nu ville öka satsningen på denna typ av bioenergi. Men hur var det? Var det egentligen en ökad satsning?

När budgeten kom visade det sig att regeringen bantat den svenska medfinansieringen av EU:s jordbruksstöd. Det innebar att man skurit ner ordentligt i det som kallas landsbygdsstödet. En av konsekvenserna var att man helt slopade stödet till biogas! Sedan några år tillbaka har nämligen Jordbruksverket ur detta anslag kunnat ge investeringsstöd till biogasanläggningar på svenska gårdar. Stödet är maximalt 30 procent av godkänd investeringskostnad i södra Sverige och 50 procent i norra Sverige.

Den satsning regeringen gör i budgeten, ”pilotprojektet” är tänk bara för ”Södra Sverige”. Det finns ingen definition av vad som menas med detta. Men jordbruksverket har fått i uppdrag att lägga ett konkret förslag.

Slutsats: Regeringen avskaffar det generella stödet för investeringar i biogas från gödsel som har funnits hittills, och som gällt hela Sverige. Regeringen inför ett nytt stöd, som inte är ett investeringsstöd utan ett produktionsstöd med 20 öre/kWh rågas (en rätt generös nivå), men bara till ett obestämt ”Södra Sverige”.

Kanske visar det sig så småningom att man definierar en stor del av Sverige som Södra Sverige. Men de bönder i norr som har stora djurbesättningar och skulle vilja satsa på biogas har ändå hunnit bli rätt sura. Till saken hör att det också finns ett statligt stöd till biogas via Energimyndigheten, men med ett helt annat regelverk. Men det stödet gäller i första hand inte för gödselbiogas.

Vad tycker vi på Svebio?
Stöd från staten ska vara generella, långsiktiga och stabila. De ska inte kunna ändras med ett penndrag när man gör nästa budget eller i någon kommande regeringsförhandling. Koldioxidskatten är ett utmärkt exempel på ett bra styrmedel.

Det är inte lika lätt att sätta en skatt på utsläpp av metan. Medan koldioxid uppkommer vid förbränning av fossila bränslen, uppkommer metan i en lång rad olika sammanhang, mestadels inte i koncentrerade flöden. Kor och andra djur släpper ifrån sig metan. Gyttja som bryts ner i kärr och sjöbottnar bildar metan. Gödsel som bryts ner bildar också metan. Metan är en aggressiv klimatgas. Att göra biogas av gödsel och sedan förbränna denna metan innebär att utsläppen av metan till luften från gödsel minskar. Istället för att beskatta utsläppet av metan kan man då betala för att reducera utsläppet.

För att ett sådant metanreduceringsstöd ska fungera bra måste det vara generellt för all produktion av biogas från gödsel, i förhållande till det reducerade utsläppet, och det måste betalas ut så länge produktionen fortgår. Den som investerar måste kunna lita på att stödet är långsiktigt och stabilt.
Det som är allra sämst med regeringens hattande med olika stöd till biogas är att det skapas en osäkerhet för alla som vill investera.

En annan tråkig signal är att regeringen uppenbarligen inte anser att klimatpolitik får kosta pengar. Övergången till kvotsystem för biodrivmedel ger staten en budgetförstärkning på 600 miljoner om året (!). Biogasstödet kostar 24 miljoner, men samtidigt sparar regeringen in stora belopp på att dra ner landsbygdsstödet.

/Kjell