Tillbaka

Rapport från Jelgava om ”win-win” med biokraftvärme

I Jelgava strax söder om Riga har Fortum byggt ett kraftvärmeverk som använder flis. Man har ersatt förbränning av rysk naturgas. Resultatet är sänkt fjärrvärmepris för invånarna, kraftigt minskade utsläpp av fossil koldioxid, och framför allt minskat beroende av den stora grannen i öster. Alla vinner: invånarna i Jelgava, Lettland som nation, alla de som fått jobb inom bioenergisektorn, Fortums aktieägare.

Man brukar ibland använda uttrycket ”win-win”. Här passar det uttrycket sällsynt bra. Det finns egentligen bara en förlorare: Gazprom och bakom det ryska gasbolaget president Vladimir Putin, som förlorar ett potentiellt politiskt påtryckningsmedel på Lettland när man byter från gas till biobränslen..

Studiebesöket på det nya kraftvärmeverket i Jelgava var en del av Svebios och LatBios konferens Nordic Baltic Bioenergy Conference, som tagit en stor del av vår tid och möda under den gångna veckan. Vi har mestadels hållit till på ett stort hotell och konferenscenter inne i Riga, men den sista dagen ägnades åt besök i verkligheten, dels i Jelgava, dels på en nybyggd pelletsfabrik i Gulbene i östra Lettland.

Åter till Jelgava. Staden är en av Lettlands äldsta städer, och tidigare residens för hertigen av Kurland. Det finns ett fantastiskt palats vid floden Lielupe mitt i staden, ritat av samme arkitekt som ritade Vinterpalatset i S:t Petersburg. Jelgava ligger omkring fem mil söder om Riga och har 64 000 invånare. Här finns också Lettlands lantbruksuniversitet, med bland annat en stark skogsbruksfakultet. Med på studiebesöket i Jelgava hade i en av fakultetens studenter som guide – Carlis, som snart ska få sin examen inom träteknik.

Fortum tog för några år sedan över stadens kraftigt nedgångna kommunala fjärrvärmesystem, där man från början använt så kallad mazut (tung tjockolja med hög svavelhalt), men på senare år eldat uteslutande rysk naturgas. Nätet arrenderas, men det nya kraftvärmeverket är Fortums eget. För att öka på värmeunderlaget har man också byggt en ny fjärrvärmeledning under floden, och skapat ett gemensamt nät för hela staden. Nätet effektiviseras förstås också.
Lite fakta för energiingenjörerna: Det nya blocket har en kapacitet på 45 MW värme och 23 MW el, med en bränsletillförsel på max 77 MW. Det ger en produktion på 220 GWh värme och 110 MWh el om året. Det går åt omkring 380 GWh bränsle, vilket motsvarar 6000 bilar in, på vintern 25 – 30 bilar per dag. Bränslet är uteslutande flis från avverkningar och röjningar på igenväxt åkermark inom en radie på tio mil. Det är ingen brist på bränsle – på bussturen ut från Riga ser man ett landskap som till stora delar växt igenom med ungskog och sly.

Priset på fjärrvärmen har sänkts från 75 euro/MWh till 58 euro/MWh, dvs med mer än 20 procent. Investeringskostnaden var 90 miljoner euro, nära en miljard svenska kronor, och den gjordes med visst stöd från EU.

Jelgava är det första moderna biobränslebaserade kraftvärmeverket i Lettland. Fortum har redan tidigare byggt liknande kraftvärmeverk i Pärnu och Tartu i Estland, bägge för flis, och i Klaipeda i Litauen, för avfall. I Litauen byggs det också nya anläggningar av andra aktörer. Idag kommer omkring 45 procent av fjärrvärmen i Litauen från biobränslen, och när man byggt ett par planerade stora kraftvärmeverk i de största städerna Kaunas och Vilnius kommer andelen bioenergi och avfall i fjärrvärmen att ligga på mellan 70 och 80 procent. I Tallinn finns också planer på mer biokraftvärme.

Men mitt i Baltikum ligger Riga, regionens största stad, som idag helt försörjs med rysk naturgas.

Ett av syftena med vår konferens var att visa på de stora fördelarna med att byta bränsle, från importerad rysk gas med stark klimatpåverkan, till inhemska klimatneutrala biobränslen. Vi hade många konferensdeltagare både från Lettland och Litauen, men väldigt dålig närvaro från de lettiska myndigheterna. Och den lettiska ministern gav återbud i sista stund.

Någon berättade att Gazproms dotterbolag i Lettland inte bara är huvudsponsor för ishockeyn, utan också ger ekonomiskt stöd till alla de ledande politiska partierna. Man har relativt nyligen gjort stora investeringar i den gasbaserade kraftvärmen. Man kan hoppas att finska Fortum så småningom får en chans att bygga storskalig biokraftvärme i Riga, på samma sätt som Fortum idag bygger storskalig biokraftvärme i Värtan i Stockholm. Och man kunde också önska att svenska Vattenfall var med i en framtida budgivning, om och när den kommer. Det är ingen brist på biobränslen i Lettland. Bara brist på politisk handlingskraft, i Lettland som på många andra håll.

Men det positiva beskedet från Baltikum är att konverteringen från fossil gas till biobränslen är i full gång. Mest i Litauen, därnäst i Estland, men också i Lettland, med start i Jelgava.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer