Plantera träd, och använd dem!

Det är utmärkt att vi får ett fokus på skogens klimatnytta. Men ofta väljer man att bara gå halvvägs i förslagen. Träd ska planteras, men man säger inte mycket om att använda träden. Träd som står och växer samlar in koldioxid. Träd som skördas ger förnybara produkter och bränslen som ersätter fossilt. Och träd som åldras samlar in allt mindre koldioxid. Man måste alltså både plantera träd och använda träd för maximal klimatnytta. I slutändan kanske man också kan lagra en del av denna koldioxid i underjorden med bio-CCS.

Irlands regering lade i somras fram en klimatplan (Climate Action Plan 2019, to Tackle Climate Breakdown). Den innehåller många bra förslag, bland annat en stegvis höjd koldioxidskatt upp till 80 euro/ton CO₂ 2030. Tyvärr har den en slagsida till förmån för elektrifiering. Här följer irländarna den globala trenden, trots att man saknar vattenkraft. Förslaget i planen är att ha 70 procent förnybar el 2030, nästan uteslutande baserad på vind och sol, och att genomföra en massiv elektrifiering av transporter och uppvärmning (!). Det verkar inte särskilt genomtänkt med tanke på att man inte kan balansera vinden med vattenkraft på den gröna ön. Man skriver istället allmänt om batterier och bättre elförbindelser till grannländerna.

Ett av förslagen i planen är att öka takten i skogsplantering på ön. Avsikten är att plantera 8 000 hektar ny skog om året i tjugo år. Eftersom den totala landytan är 7 miljoner hektar motsvarar det en dryg promille om året, och en procent av arealen på ett årtionde.

För någon vecka sedan kom mer detaljer om planerna. En regeringstjänsteman berättade att man räknar med att plantera 22 miljoner träd om året under 20 år, totalt 440 miljoner träd. 70 procent ska vara barrträd och 30 procent lövträd. Siffran var så stor att det blev rubriker i internationella media, som the Guardian i London och Huffington Post i USA.

Men är 440 miljoner skogsplantor mycket?

Man kan jämföra med att vi i Sverige lär plantera 380 miljoner skogsplantor om året. Det blir 7,6 miljarder träd på tjugo år.

I en artikel i Dublintidningen Irish Times antyder man att de irländska markägarna inte är självklart intresserade av att hoppa på plantgeringståget och att man från regeringens sida tänker ordna möten runt om i landet för att stimulera bönderna att plantera mer.

Det är begripligt att markägarna tvekar. Särskilt om man vill att de ska plantera skog på åkermark och inte bara på hed- och gräsmark. Skogen ger ju ingen avkastning förrän om flera årtionden, till skillnad från åkrar och betesmarker som ger inkomster varje år under de närmaste åren.

I Storbritannien nådda man det gångna året bara upp till en tredjedel av målet med trädplantering, helt enkelt därför att markägarna inte ser någon ekonomi med nuvarande styrmedel.

Om man vill satsa på beskogning på Irland måste man visa att skogen kommer att löna sig för markägarna. Då gäller det att satsa på skogsbruket som näringsgren och öka efterfrågan på produkter av trä och bioenergi. Man kan inte förvänta sig att markägare planterar skog för att lagra kol som välgörenhet utan att få något tillbaka.

Detsamma gäller på global nivå. I våras kom en spännande rapport från schweiziska forskare som hävdade att plantering av ”a trillion trees” (en biljon träd, på svenska) skulle vara den billigaste klimatåtgärden. Också de hade mest fokus på anläggningen av skog, inte användningen.

Forskarna vid universitetet ETH Zürich rör sig med gigantiska siffror. Deras förslag är att plantera 1,2 biljoner (12 000 000 000 000) träd på en yta av 1,7 miljarder hektar – mer eller mindre tätt planterade. De har räknat ut att träden skulle kunna fånga in två tredjedelar av all den koldioxid som mänskligheten släppt ut. Ändå skulle man ”bara” använda 11 procent av den globala landytan för denna beskogning. Det skulle öka skogsarealerna globalt med 50 procent.

Teoretiskt är detta naturligtvis möjligt, och det visar vilken enorm potential som ligger i att använda växligheten för att hantera klimathotet. Praktiskt är det värre. Miljontals markägare ska övertygas om att plantera träd. För att det ska ske måste det finnas ekonomiska incitament. Forskarna har räknat ut hur mycket det skulle kosta att genomföra all denna skogsplantering, och tänker sig sedan att finansieringen ska ske genom en kombination av skattemedel och gåvor från miljardärer. Men de säger inget om att markägarna ska få inkomster av skogarna, utöver ersättning för planteringen. Istället tänker man sig att träden ska stå där, för att samla och lagra koldioxid.

Liknande tankegångar finns bland de forskare som arbetar med bio-CCS. Också i deras modeller ligger fokus på att anlägga omfattande plantager, för att sedan skörda biomassan, förbränna den, fånga in koldioxiden och sedan lagra den i underjorden. Att använda förbränningen för att ersätta fossil förbränning lyfts sällan fram.

Ett par veckor innan den irländska regeringen presenterade sin plan om att plantera 440 miljoner träd kom ett märkligt besked från den irländska plandomstolen (An Bord Pleanála). Man avslog en ansökan om stegvis bygga om West Offaly kraftverk i Shannonbridge för att elda med biobränsle. Idag används torv, som man av klimatskäl vill fasa ut. Men ansökan avslogs med märkliga argument om att det inte finns tillräckligt med biomassa på Irland. Anläggningen är relativt stor, 150 MW_el, och skulle förses med biobränslen från en bred räjong och delvis med import. Plandomstolens argumentation handlar till stor del om att man inte kan försörja säkert med inhemsk biomassa och att man inte har full kontroll på den biomassa som eventuellt måste importeras.

Om Irland ska klara att försörjas med ett i huvudsak förnybart elsystem måste man också ha baskraft. Och det går bara att klara med biokraft. Irland kan producera mycket biomassa både i gamla och nya skogar och på åkermark (energigräs, halm, salix). Under tiden man bygger upp den inhemska försörjningen med biomassa kan man importera; inget konstigt med det.

Politiken måste hänga ihop, både i Irland och globalt. Vill man satsa på trädplantering måste träden också kunna användas och ge inkomster för sina ägare. Satsning på mer skog (fler träd) måste gå hand i hand med att använda skogen, och inte minst med en bred satsning på bioenergi.

/Kjell