Pellets är bra för Europa, för Vietnam och för Indien
Den globala användningen av pellets ligger nu omkring 225 TWh, motsvarande halva den svenska energianvändning. Det är fortfarande en mycket liten del av den globala energianvändningen, men pellets håller på att etablera sig som ett standardbränsle, en ”commodity”. I Sverige ligger användningen omkring 8 TWh, vilket är ungefär lika mycket som användningen av fossilgas för energi, fyra gånger så mycket som solenergiproduktionen, och drygt två procent av den svenska energianvändning.

Foto: istock
Jag skriver om pellets på väg hem från Svebios årliga pellets konferens, Nordic Pellets Conference, som vi hållit i Göteborg under två dagar.
Det senaste året har varit både bra och dåligt för svensk pellets. Bra, att många plötsligt upptäckt att pellets är ett fungerande och prisvärt alternativ för uppvärmning av bostäder och för att ersätta fossila bränslen i industrin. Dåligt, eftersom också pellets drabbats av prishöjningar och tidvis också av leveransproblem, precis som andra energiformer. Alla energimarknader hänger ihop. Problemen på pelletsmarknaden har skadat förtroendet för pellets, åtminstone på kort sikt.
Sannolikt är störningarna tillfälliga. Nya pelletsfabriker byggs och vi kommer säkert åter att få stabila pelletspriser snart igen, och pelletsleveranserna kommer att kunna säkras.
Varför är pellets så bra?
Det är ett enhetligt bränsle, med högt energiinnehåll och låg vattenhalt, som uppfyller standards och som certifieras så att kunderna kan lita på kvalitet och miljöprestanda. Alla typer av biomassa kan omvandlas till pellets, men idag jobbar man framför allt med fuktiga sågspån från sågverk och torra spån (hyvelspån, kutterspån) från hyvlerier och träindustri som råvara. Det finns också agropellets som kan tillverkas av halm, skal och andra restprodukter från jordbruket. Råvarubasen för att göra pellets är i det närmaste oändlig, särskilt i ett globalt perspektiv.
En stor fördel med pellets är att bränslet lätt kan användas i automatiserade tillämpningar, nästan som ett flytande eller gasformigt biobränsle. Det håller nere personal- och underhållskostnader, även om bränslet är dyrare än mindre förädlade biobränslen. Vid konferensen i Göteborg vittnade det kommunala energibolaget i Kungsbacka, Eksta Bostadsstiftelse, om hur man använder pellets av den här anledningen, gärna i samverkan med solvärme.
Pellets är förstås i grunden bra eftersom det är förnybar och klimatneutral energi, där
användningen är en del av det naturliga kolkretsloppet.
Stor potential
Vid konferensen fick vi också veta att Vietnam idag är världens näst största producent av pellets, efter USA. Landet har på mycket kort tid växt fram som en ledande pelletstillverkare. Stora köpare av vietnamesisk pellets är Japan och Sydkorea, där man framför allt ersätter kol i kraftverk precis som man redan ersatt stora volymer kol med pellets i brittiska kolkraftverk. I Vietnam är det vanligt med småskaliga leveranser av råvara till pelletsfabrikerna. Enskilda bönder planterar snabbväxande träd, som redan efter några år kan avverkas och säljas till näraliggande pelletsfabriker. Man kan utnyttja marginella marker och kassera in kontanter. De snabbväxande träden har blivit en ”cash crop”.

Nordic Pellets Conference 2023
Det finns stora möjligheter att tillämpa samma upplägg i de flesta utvecklingsländer, utan att på något sätt riskera konflikter med mat- eller foderproduktion. I länder som saknar egna fossila bränslen blir det också ett bra sätt att förbättra handelsbalansen, öka försörjningstryggheten förutom att ge nya inkomster till landsbygdsbefolkningen. Att det också är en bra klimatåtgärd är ett ytterligare motiv. Ett ytterligare motiv kan vara luftvård.
Ett positivt exempel på det är Indien. Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie Louise Kristola berättar om att luften håller på att bli bättre i Delhi. En viktig förklaring är att bönderna i området har minskat bränningen av halm och andra skörderester på åkrarna och istället gör pellets och briketter som kan användas i kontrollerad förbränning och energiproduktion.
Också i Sverige och Europa finns stor potential att öka produktionen och användningen av pellets. Vi har fortfarande en hel del spån i överskott, som idag inte förädlas till pellets. Vi kan också utveckla produktion från andra biomassor, t ex från klenved från gallringar och röjningar och annan lågvärdig stamved.
”Kampanjmakare sätter käppar i hjulen”
Pellets som energibärare har inte funnits mer än några årtionden, och är fortfarande relativt okänd både av allmänheten och många som är verksamma i energiindustrin. Det finns mycket fördomar om pellets och mycket desinformation. Och pelletsanvändningen motarbetas aktivt av många så kallade miljöorganisationer, liksom av okunniga forskare, exempelvis inom EASAC, de europeiska vetenskapsakademiernas gemensamma organisation.
Just nu pågår en intensiv kampanj mot skogsbaserade biobränslen, och häromdagen handlade rubriken i en ledande tysk tidning om att man måste ”stoppa förbränningen av kol och pellets”. Kampanjen sätter alltså likhetstecken mellan fossilt kol och biogent kol och man hävdar att klimatet tar lika mycket skada av bägge alternativen.
Det saknar förstås vetenskaplig grund, och i det här fallet borde man lita på klimatpanelen IPCC och kunna lita på den klimatrapportering som sker under FN:s klimatkonvention, tidigare under Kyotoprotokollet och i den årliga rapportering som görs av myndigheter som det svenska Naturvårdsverket. Överallt gäller att förbränning av biomassa, och givetvis också för pellets, räknas som nollutsläpp, vare sig pelletsen är tillverkad av sågspån, halm eller stamved, eftersom det gröna kolet ingår i det naturliga kretsloppet.
I Göteborg fick vi lära oss om många nya tillämpningar för pellets. Vi befinner oss bara i början av en spännande utveckling inom grön energi. Utvecklingen kommer att bli snabb under de kommande åren, förutsatt att inte okunniga kampanjmakare sätter käppar i hjulen. Konferensen i Göteborg slutade med att deltagarna antog ett gemensamt uttalande om att använda pellets för att ersätta rysk gas. EU:s politik och strategier måste ändra fokus och bejaka biobränslen, inte minst pellets.
//Kjell Andersson