Tillbaka

Oljepriset rasar, hur påverkar det bioenergin?

Världsmarknadspriset på olja har på några veckor rasat från 115 dollar/fat till 85 dollar/fat, en nedgång med omkring 25 procent. Det har många dramatiska konsekvenser och kan både ses som en konsekvens av sämre ekonomisk utveckling globalt, och som ett förebud om en ny depression. Men hur påverkar det vår egen verksamhet i bioenergibranschen?

Först en kort analys: Prisnedgången kan ha flera olika orsaker. Den dominerande uppfattningen är att det finns en ny balanspunkt mellan utbud och efterfrågan. Den amerikanska satsningen på gas och olja ur skiffer genom frackning har gjort USA i stort sett självförsörjande på olja och gas istället för att vara en stor importör. Efterfrågan från Kina, den dominerande importören, har planat ut genom att den kinesiska ekonomin inte växer lika snabbt som förut.

En annan tolkning är att det höga oljepriset under de senaste sju åren har gjort det lönsamt att ersätta olja och effektivisera, t ex med bilar som går använder allt mindre drivmedel per mil. Vi ser den effekten tydligt i Sverige liksom i övriga Europa. Den svenska oljeanvändningen har minskat kraftigt i flera år.

Det finns också andra, mer konspiratoriska teorier om prisfallet. Det kan handla om ett medvetet försök att underminera den ryska ekonomin. Putins Ryssland är helt beroende av sin export av olja och gas. Liksom vissa andra oljeexporterande länder har Ryssland anpassat hela sin statliga ekonomi till ett högt oljepris. Enligt en sammanställning som gjorts av Deutsche Bank och som citeras i New York Times 15 oktober behöver Putin ett pris på 115 dollar/fat för en balanserad budget. Iran behöver ett pris på 125 dollar/fat medan Saudi-Arabien klarar sig med 95 dollar/fat och Kuwait ”bara” behöver 75 dollar/fat. Ryssland har nu också fått stora ökade kostnader för annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina. Dessutom drabbas ekonomin av andra handelsrestriktioner.

Alla oljeexportörer har anpassat sin ekonomi till de senaste årens höga oljepriser, och de här länderna drabbas nu av prisfallet.

De har därför ett starkt intresse av att prisfallet inte blir för stort, och att priset åter kommer tillbaka till nivån kring 100 dollar. Saudi-Arabien är det enda enskilda land som ensamt kan påverka priset, genom att vrida på eller stänga av exportkranen. Saudierna kan säkert klara lägre priser under en begränsad tid, men har ett uttalat intresse av att priset ligger kring 100 dollar. Men kortsiktigt kan också Saudi-Arabien ha ett politiskt intresse av ett lägre pris, för att exempelvis pressa sin rival Iran.

De stora oljebolagen och andra som investerar i ny oljeutvinning utanför Gulfstaterna har också ett intresse av att prisfallet inte blir för stort. Kostanden för att utvinna olja kring Persiska Gulfen ligger kring 5 – 15 dollar/fat. För att frackning i USA ska vara lönsam krävs ett oljepris på 80 dollar/fat. I en artikel i Svenska Dagbladet 22 augusti refereras en studie av konsultföretaget EY som visar att investeringarna i nya oljefält ofta blivit mycket dyra. Ett exempel är Kashagan i Kaspiska havet där kostnaden nu ligger på 92 dollar/fat, innan man ens kommit igång med produktion.

Det finns alltså starka krafter som vill ha ett högt oljepris, kring åtminstone 80 – 100 dollar/fat. På kort sikt kan priset sjunka ännu mer, precis som 2009; så reagerar marknaden ofta när priset svänger. Men på sikt (månader, år) kommer priset säkert att gå upp igen.

80 dollar/fat – vad betyder det för oljans konkurrenskraft? Och vad betyder det för biobränslenas konkurrenskraft? 80 dollar motsvarar 570 kr vid dagens dollarkurs. Det går omkring 6,3 fat på en kubikmeter, dvs en kubikmeter 80-dollars olja kostar cirka 3600 kr. Det motsvarar 360 kr/MWh. Ett svenskt värmeverk betalar idag enligt Energimyndighetens senaste prisblad drygt 260 kr/MWh för pellets, strax under 200 kr/MWh för skogsflis, omkring 170 kr/MWh för biprodukter från skogsindustrin (bark, spån), lite mindre för torv och under 100 kr/MWh för returträ. För ren värmeproduktion betalar man dessutom en hög energi- och koldioxidskatt på oljan, omkring 390 kr/MWh. Det är alltså ingen risk att oljan slår ut de fasta biobränslena, även med ett mycket lågt oljepris.

För biooljor och biodiesel kan det bli större problem. Här är prisskillnaden inte lika stor. Och det märkliga som hänt under de senaste två åren är att EU kräver att vi inte får ge biooljor och biodiesel alltför gynnsamma villkor. Därför sänktes koldioxidskatten på fossila bränslen i värmeverk förra året, och nu måste Sverige införa en skatt på rapsdiesel. Detta på grund av så kallad ”överkompensation”. Men vad händer nu, om oljan sjunker i pris? Då försvinner väl överkompensationen? Ska vi då åter ta ut mer koldioxidskatt på värmeverken, och kan vi avstå från biodieselskatten med hänvisning till sjunkande oljepris?

Det borde Energimyndigheten och Finansdepartementet svara på. Vi får återkomma till den frågan.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer