Tillbaka

Okunskap och osynliggörande av alliansens företrädare

Allianspartierna fyra företrädare i riksdagens näringsutskott skriver idag ett debattinlägga om EU:s energi- och klimatmål på SvD Opinion. Debattartikeln är ett nytt och flagrant exempel på osynliggörandet av bioenergin. Så här skriver man:

”Sverige har med 52 procent vatten- och vindkraft den högsta andelen förnybar energi i hela EU”. Sanningen är ju att vattenkraft svarar för cirka 17 procent och vindkraften för ungefär 2 procent av den svenska energiförsörjningen, medan bioenergin står för 32 procent. Det finns också någon procent frivärme som tas upp av värmepumpar.

De borgerliga politiker som i riksdagen har ansvar för den svenska energiförsörjningen är alltså endera okunniga om att bioenergin är Sveriges viktigaste energikälla, alternativt låter de medvetet bli att nämna bioenergin.

Nu vill jag citera hela det stycke i debattartikeln som handlar om förnybarhetsmålet. Så här skriver de:

”När vi skriver klimatavtal i EU fördelas bördan utefter hur långt varje land kommit i sitt klimatarbete. Sverige har med 52 procent vatten- och vindkraft den högsta andelen förnybar energi i hela EU, och vi har redan överträffat vårt mål för 2020. Vi ställer oss bakom ett mål för förnybar energi men vill avvakta med att göra målet bindande då det inte är klargjort hur stor del av bördan Sverige, eller något annat land, skulle få ta. Den så kallade bördefördelningen mellan länder kan med fel konstruktion orsaka onödigt höga kostnader. Här skiljer vi oss från Socialdemokraterna, som vill skriva på ett bindande mål för förnybart utan att ha sett villkoren för vår signatur”.

Detta föranleder några funderingar och kommentarer:

  • För alliansen är förnybar energi uppenbarligen i första hand en kostnad och en börda, inte en möjlighet.
  • Man vill bara ha ett åtagande kring förnybar energi efter en förhandling – ”villkoren för vår signatur”. Här handlar det inte om att gå före i en omställning utan om att få ett så bra förhandlingsresultat (lågt mål?) som möjligt.
  • Man vill hellre avvakta än att gå före. Ska det vara Sverige roll och profil i den europeiska energi- och klimatpolitiken?

Det man gör stor sak av i debattartikeln är att EU inte i detalj ska styra och att ”Bryssel inte ska komma med för många pekpinnar när det gäller förnybar energi”. Förutom att man spelar med i den förhärskande stämningen kring EU (mindre makt till Bryssel), tror jag att man missförstått kommissionens förslag. Meningen är att ha ett förnybart-mål på EU-nivå, som ska vara bindande för hela unionen, och att kommissionen därefter ”genom en iterativ process” ska fastställa planer för varje enskilt medlemsland, som i sin tur ska garantera att man når det gemensamma målet. Det betyder att EU-kommissionen ska förhandla i omgångar med varje enskilt medlemsland och godkänna de planer länderna lägger upp. Frågan är väl om detta ger mindre makt till ”Bryssel”. Det känns tvärtom, tycker jag.

Vad tycker förresten allianspartierna om att vi redan överskridit förnybart-målet för 2020? Är det inte hög tid att höja det, exempelvis till 60 procent?

En sista notering: Den som hållit i pennan, eller suttit vid datorn, har sannolikt inte förstått skillnaden mellan el och energi. Andelen 52 procent för ”vattenkraft och vindkraft” handlar om hur mycket dessa två energislag stod för som andel av elproduktionen 2012. Men dessutom hade vi 7,4 procent biokraft det året, dvs den förnybara elproduktionen var nästan 60 procent. Andelen förnybart av hela energianvändningen (el, värme, drivmedel) var 51 procent, vilket Sverige strax före jul rapporterade till EU-kommissionen. Det borde alliansens företrädare i näringsutskottet ha full koll på.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer